{"id":107,"date":"2021-10-15T15:46:33","date_gmt":"2021-10-15T15:46:33","guid":{"rendered":"https:\/\/sola.kau.se\/biokuma\/?p=107"},"modified":"2021-10-28T13:29:16","modified_gmt":"2021-10-28T13:29:16","slug":"getter-och-ost","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sola.kau.se\/biokuma\/2021\/10\/15\/getter-och-ost\/","title":{"rendered":"Getter och ost!"},"content":{"rendered":"\n

Av Eva Svensson, Karlstads universitet och Hilde Amundsen, Norsk institutt for kulturminneforskning<\/em><\/p>\n\n\n\n

Under augustis andra halva drog Biokuma i f\u00e4lt. Fyra utvalda g\u00e5rdar i Norge och Sverige stod i fokus f\u00f6r f\u00e4ltarbetet. P\u00e5 tv\u00e5 av g\u00e5rdarna; Lill\u00e4ngen i V\u00e4rmland och Bryn i Innlandet, h\u00e5lls det getter och tillverkas ost!<\/p>\n\n\n\n

Den ost vi k\u00f6per i aff\u00e4ren idag \u00e4r oftast tillverkad av mj\u00f6lk fr\u00e5n kor. S\u00e5 finns det lite andra ostar ocks\u00e5, s\u00e5som f\u00e5rost. N\u00e4rproduceradgetost \u00e4r lite ovanligare, och kan vara lite lyxigare eftersom getter \u00e4r ganska s\u00e4llsynta p\u00e5 g\u00e5rdarna idag. Men l\u00e4ngre tillbaka i tiden var getter vanligare \u00e4n kor. Kor var dyra och kr\u00e4vde mycket foder. Getter var billiga, producerade mycket mj\u00f6lk och skaffade sig mat sj\u00e4lva n\u00e4r de sl\u00e4pptes ut p\u00e5 bete. Egenskaper som g\u00f6r getter till popul\u00e4ra bist\u00e5ndsg\u00e5vor idag, d\u00e5 en get kan f\u00f6r\u00e4ndra livet f\u00f6r en fattig familj i tredje v\u00e4rlden. F\u00f6r hundra \u00e5r sedan kunde en get f\u00f6r\u00e4ndra livet f\u00f6r en fattig familj i Sverige och Norge. Ibland kallas geten till och med f\u00f6r \u201dfattig mans ko\u201d.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 Bryn, norr om Trysil i Hedmark, har getter h\u00e5llits sedan g\u00e5rden anlades p\u00e5 1930-talet. Men med tiden fick b\u00f6nderna det allt sv\u00e5rare att f\u00e5 avs\u00e4ttning f\u00f6r getmj\u00f6lk, och getter s\u00e5gs som omoderna. P\u00e5 Bryn var det sv\u00e5rt att f\u00e5 l\u00f6nsamhet i g\u00e5rden inom ramen f\u00f6r det moderna jordbrukets rationalitet. Men \u00e4garna tyckte om sina getter, och best\u00e4mde sig d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r att g\u00e5 mot str\u00f6mmen och ist\u00e4llet satsa p\u00e5 getter och lokal ostproduktion n\u00e4r det nya milleniet tog sin b\u00f6rjan.<\/p>\n\n\n\n

Tradition och innovation<\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6r att lyckas best\u00e4mde sig \u00e4garna f\u00f6r att l\u00e4ra av andra, och \u00e5kte d\u00e4rf\u00f6r till osttillverkare i k\u00e4nda ostl\u00e4nder som Schweiz och Frankrike. De \u00e5kte ocks\u00e5 till Lill\u00e4ngen norr om Sunne i V\u00e4rmland, d\u00e4r det h\u00e5llits getter och tillverkats getost sedan 1990-talet. S\u00e4rskilt Lill\u00e4ngens vita caprin-ost har varit en v\u00e4lsmakande profil p\u00e5 marknader, och nu ocks\u00e5 Reko-ringar, i decennier.<\/p>\n\n\n\n

B\u00e5de Bryn och Lill\u00e4ngen har egna mejerier f\u00f6r att ta tillvara getmj\u00f6lken och f\u00f6r\u00e4dla den till ost. G\u00e5rdarna har l\u00e5nat ostkoncept fr\u00e5n till exempel Frankrike; vad s\u00e4gs om getcamenbert? Men det tillverkas ocks\u00e5 brunost, eller mesost, efter gammal skandinavisk modell.<\/p>\n\n\n\n

\"tv\u00e5
Brunost och Camenbert fr\u00e5n Bryn Gardsmeierei, Norge. Foto: Eva Svensson.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Kombinationen innovation och tradition kan s\u00e4gas utm\u00e4rka inte bara ostproduktionen utan ocks\u00e5 geth\u00e5llningen. Nybyggda ladug\u00e5rdar och tekniska mj\u00f6lkningsfinesser kombineras med bruk av gamla s\u00e4trar, eller f\u00e4bodar f\u00f6r traditionellt, och optimalt, skogs- och fj\u00e4llbete. Bryn har en egen s\u00e4ter knuten till g\u00e5rden sedan gammalt, medan Lill\u00e4ngen skickar m\u00e5nga av sina getter p\u00e5 sommarbete p\u00e5 en f\u00e4bod i Dalarna. P\u00e5 Bryn har den nya generationen, som tog \u00f6ver f\u00f6r fem \u00e5r sedan, inf\u00f6rt den prisbel\u00f6nta innovationen att beh\u00e5lla ocks\u00e5 de unga bockarna (hannarna) ett halv\u00e5r, och sedan slakta dem f\u00f6r k\u00f6ttet. Tidigare avlivades dessa vid f\u00f6dseln eftersom de inte hade n\u00e5gon plats i mj\u00f6lkproduktionen.<\/p>\n\n\n\n

Getter inte bara \u00e4r, utan bidrar ocks\u00e5 till att utveckla, det biokulturella arvet.<\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n

\"Vy
Fj\u00e4llbete utanf\u00f6r Bryns s\u00e4ter. Foto: Eva Svensson.<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Getter \u00e4r l\u00e4ttsk\u00f6tta d\u00e5 de hittar sin egen mat n\u00e4r de \u00e4r ute och betar. F\u00f6rh\u00e5llandet att getterna \u00e4r effektiva \u201dbetare\u201d kan dock leda till konflikter eftersom de ger sig p\u00e5 skogen. Det var en anledning till att skogsindustrin under tidigt 1900-tal s\u00e5g de skogsbetande getterna som fiender till det rationella skogsbruket. Getterna skulle bort f\u00f6r att ge plats \u00e5t granplanteringar och storskaliga hyggen. Utan de skogsbetande getterna t\u00e4tnade de skandinaviska barrskogarna.<\/p>\n\n\n\n

Omv\u00e4nt anv\u00e4nds getter idag f\u00f6r att \u00f6ppna upp igenv\u00e4xande mark. P\u00e5 b\u00e5de Bryn och Lill\u00e4ngen har getterna satts i arbete att \u201dbeta upp\u201d igenv\u00e4xande mark. N\u00e5got som leder till \u00f6kad biologisk m\u00e5ngfald d\u00e5 \u00f6rter och andra l\u00e5ga v\u00e4xter f\u00e5r se ljuset och ges utrymme att breda ut sig. Getter inte bara \u00e4r, utan bidrar ocks\u00e5 till att utveckla, det biokulturella arvet.<\/p>\n\n\n\n

\"Betesmark
Tidigare igenv\u00e4xt hage, men nu betad av getter. Lill\u00e4ngen, V\u00e4rmland. Foto: Eva Svensson. <\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av Eva Svensson, Karlstads universitet och Hilde Amundsen, Norsk institutt for kulturminneforskning Under augustis andra halva drog Biokuma i f\u00e4lt. Fyra utvalda g\u00e5rdar i Norge och Sverige stod i fokus f\u00f6r f\u00e4ltarbetet. P\u00e5 tv\u00e5 av g\u00e5rdarna; Lill\u00e4ngen i V\u00e4rmland och Bryn i Innlandet, h\u00e5lls det getter och tillverkas ost! Den ost vi k\u00f6per i aff\u00e4ren […]<\/p>\n","protected":false},"author":201,"featured_media":104,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[10,12,6,9,11,7,8,4,14],"class_list":["post-107","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-uncategorized","tag-alternativ-matproduktion","tag-biokulturellt-arv","tag-biokuma","tag-djurdrift","tag-faltarbete","tag-fjellgard","tag-gardsmejeri","tag-jordbruk","tag-ost"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/biokuma\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/107","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/biokuma\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/biokuma\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/biokuma\/wp-json\/wp\/v2\/users\/201"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/biokuma\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=107"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/biokuma\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/107\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":109,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/biokuma\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/107\/revisions\/109"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/biokuma\/wp-json\/wp\/v2\/media\/104"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/biokuma\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=107"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/biokuma\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=107"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/biokuma\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=107"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}