{"id":116,"date":"2021-11-18T14:21:00","date_gmt":"2021-11-18T14:21:00","guid":{"rendered":"https:\/\/sola.kau.se\/biokuma\/?p=116"},"modified":"2021-11-18T15:50:45","modified_gmt":"2021-11-18T15:50:45","slug":"med-kunskap-och-mathantverk-i-centrum","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sola.kau.se\/biokuma\/2021\/11\/18\/med-kunskap-och-mathantverk-i-centrum\/","title":{"rendered":"Med kunskap och mathantverk i centrum"},"content":{"rendered":"\n

Text: Margaretha Dalstr\u00f6m, professor i kulturgeografi, Karlstads universitet.
Foto: Eldrimner<\/em><\/p>\n\n\n\n

Vilken fantastisk resurs Eldrimner \u00e4r! F\u00f6r n\u00e5gra veckor sedan deltog jag i Eldrimners konferens S\u00e6rimner i \u00d6stersund. Det var otroligt l\u00e4rorikt, inspirerande och v\u00e4ldigt trevligt!<\/p>\n\n\n\n

\"Publik<\/figure>\n\n\n\n

Eldrimner \u00e4r ett nationellt resurscentrum f\u00f6r mathantverk i Sverige. Enligt grundaren och m\u00e5ng\u00e5riga verksamhetschefen Bodil Cornell \u00e4r Eldrimners ursprung: geten! Till skillnad fr\u00e5n i Norge lyste geten med sin fr\u00e5nvaro i den svenska lantbruksutbildningen p\u00e5 1970-talet. Men i J\u00e4mtland fanns getb\u00f6nder som bedrev ostproduktion efter ned\u00e4rvda metoder, dock med oj\u00e4mnt resultat. Bristen p\u00e5 kunskap om hantverksm\u00e4ssig livsmedelsproduktion \u00e4nda ner p\u00e5 mikrobiologiniv\u00e5 blev startskottet f\u00f6r att s\u00f6ka kunnande, och en studieresa till g\u00e5rdsysterier i Frankrike genomf\u00f6rdes 1993. Getb\u00f6nder fr\u00e5n J\u00e4mtland och Provence m\u00f6ttes, och v\u00e4l tillbaka i Sverige startades projektet Matora i J\u00e4mtland. Med fokus p\u00e5 kunskap var m\u00e5let att stimulera till \u00f6kad sm\u00e5skalig livsmedelsf\u00f6r\u00e4dling. Sedan dess har mathantverk och kunnande st\u00e5tt i centrum genom kursverksamhet, studieresor och r\u00e5dgivning som ocks\u00e5 ses som landsbygdsutveckling. 2001 bytte verksamheten namn till Eldrimner och blev nationellt resurscentrum genom ett regeringsuppdrag 2005.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en delad risk genom relationen mellan \u201dproducent\u201d och \u201dkonsument\u201d, det gemensamma engagemanget i jordbruket ger \u00f6kad medvetenhet om livsmedelsproduktion. Han ser det \u00e4ven som ett f\u00f6rsta steg mot ett system d\u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan samh\u00e4lle och produktion bygger p\u00e5 delat ansvar och delaktighet ist\u00e4llet f\u00f6r vinstmarginaler och anonymitet. <\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n

En av h\u00f6jdpunkterna under konferensen, ur Biokumas perspektiv, var seminariet \u201dMathantverk och direktf\u00f6rs\u00e4ljning\u201d. Linda Pilcher driver Hagarnas mejeri och hon ber\u00e4ttade om g\u00e5rdsbutiken Sl\u00e4tt\u00e5kra n\u00e4rproducerat. Lindas f\u00f6retag har tillsammans med tre g\u00e5rdar bildat en ekonomisk f\u00f6rening som driver butiken tillsammans. Ut\u00f6ver f\u00f6rs\u00e4ljning i butiken kan kunder \u00e4ven handla i web-butiken med leverans genom Rekoring eller hemleverans. En av g\u00e5rdarna, Lya 101, startade sin verksamhet efter att en av \u00e4garna tillbringat en sommar p\u00e5 \u201dBiokuma-g\u00e5rden\u201d Ridgedale, n\u00e5got som format Lyas arbetss\u00e4tt och filosofi.<\/p>\n\n\n\n

Ett annat exempel p\u00e5 direktf\u00f6rs\u00e4ljning \u00e4r Joel Holmdahls andelsjordbruk Finng\u00e5rden Rikkenstorp. G\u00e5rden ligger i ett skogslandskap i \u00d6rebro l\u00e4n med f\u00f6r stort avst\u00e5nd till marknaden f\u00f6r att en g\u00e5rdsbutik ska fungera. P\u00e5 g\u00e5rden produceras gr\u00f6nsaker, \u00e4gg och lammk\u00f6tt. Det \u00e4r 40 andelsmedlemmar om 2 personer, som i snitt betalar 7 500 kronor om \u00e5ret i f\u00f6rskott. Medlemmarna m\u00e5ste ocks\u00e5 arbeta minst 2 timmar varje odlingss\u00e4song. Den som har mer tid att l\u00e4gga betalar en l\u00e4gre \u00e5rskostnad. Allt som odlas delas bland medlemmarna. Joel betonar att andelsjordbruk \u00e4r mer \u00e4n direktf\u00f6rs\u00e4ljning. Det \u00e4r en delad risk genom relationen mellan \u201dproducent\u201d och \u201dkonsument\u201d, det gemensamma engagemanget i jordbruket ger \u00f6kad medvetenhet om livsmedelsproduktion. Han ser det \u00e4ven som ett f\u00f6rsta steg mot ett system d\u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet mellan samh\u00e4lle och produktion bygger p\u00e5 delat ansvar och delaktighet ist\u00e4llet f\u00f6r vinstmarginaler och anonymitet.<\/p>\n\n\n\n