{"id":134,"date":"2022-01-28T11:05:27","date_gmt":"2022-01-28T11:05:27","guid":{"rendered":"https:\/\/sola.kau.se\/biokuma\/?p=134"},"modified":"2022-01-28T11:15:22","modified_gmt":"2022-01-28T11:15:22","slug":"ideer-och-hinder-i-fokus-pa-forsta-workshopen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sola.kau.se\/biokuma\/2022\/01\/28\/ideer-och-hinder-i-fokus-pa-forsta-workshopen\/","title":{"rendered":"Id\u00e9er och hinder i fokus p\u00e5 f\u00f6rsta workshopen"},"content":{"rendered":"\n
Text: Eva Svensson, Karlstads universitet. Foto: Eva Svensson, Sigrid Josefsson, Christina Knowles<\/em><\/p>\n\n\n\n Torsdagen den 20 januari var det livliga samtal p\u00e5 Zoom. Biokuma genomf\u00f6rde den f\u00f6rsta av tv\u00e5 workshopar f\u00f6r att tillsammans g\u00e5 p\u00e5 djupet med de utmaningar och m\u00f6jligheter som det inneb\u00e4r att driva sm\u00e5skaliga och h\u00e5llbara g\u00e5rdar. Deltagare var fr\u00e5n g\u00e5rdarna Ridgedale, Karterud och Alm \u00d8stre, L\u00e4nsstyrelsen, Skogsstyrelsen, J\u00f8nsberg videreg\u00e5ende skole, F\u00f6rbundet Svensk F\u00e4bodkultur och utmarksbruk, F\u00f6reningen V\u00e4rmlands S\u00e4terkultur samt en frist\u00e5ende forskare om norsk s\u00e4terkultur. Tyv\u00e4rr kunde inte n\u00e5gon fr\u00e5n g\u00e5rden Bryn i Norge vara med, eftersom den f\u00f6reg\u00e5ende nattens storm slagit ut deras internet. Under ledning av processledaren Anna Blomquist och tillsammans med forskare fr\u00e5n Karlstads universitet, Norsk institutt for kulturminneforskning samt H\u00f8gskolen i Innlandet, diskuterade deltagarna utmaningar, l\u00f6sningar, rekommendationer och framtidsvisioner kopplade framf\u00f6r allt till produktion och arbetsprocesser p\u00e5 g\u00e5rdarna.<\/p>\n\n\n\n I diskussionerna efterlystes behov av politiska och strukturella l\u00f6sningar f\u00f6r att g\u00f6ra vardagen enklare, och sm\u00e5bruken mer l\u00f6nsamma. Dagens regelverk och myndighetsut\u00f6vning, anpassad efter det storskaliga jordbruket, skapar m\u00e5nga sv\u00e5righeter i det sm\u00e5skaliga jordbruket. Att driva en m\u00e5ngsidig produktion \u00e4r s\u00e4rskilt utmanande, eftersom man d\u00e5 beh\u00f6ver vara i kontakt med flera olika myndigheter och beh\u00e4rska m\u00e5nga olika regelverk. En dell\u00f6sning kan vara olika n\u00e4tverk s\u00e5som facebook-grupper, d\u00e4r man kan dela erfarenheter med andra. \u00c4ven utbildningar n\u00e4mndes som en m\u00f6jlighet.<\/p>\n\n\n\n Bristen p\u00e5 n\u00e4rliggande, etiska och ekologiska slakterier och mejerier \u00e4r en infrastrukturell utmaning \u00e4r. Vi diskuterade s\u00e4rskilt slakteri-problematiken, eftersom g\u00e5rds\u00e4garna vill kunna s\u00e4kerst\u00e4lla att deras djur blir v\u00e4l omh\u00e4ndertagna, och g\u00e4rna f\u00f6lja med djuren fram till slakt. Id\u00e9er till t\u00e4nkbara l\u00f6sningar kom fram under samtalen, till exempel h\u00e4rkomst-slakt, det vill s\u00e4ga att djuren f\u00e5r avlivas och avblodas hemma i hagen f\u00f6re transport till ett godk\u00e4nt slakteri, eller bruk av viltslakterier. Mobila slakterier kan vara en annan l\u00f6sning.<\/p>\n\n\n\n Bete, s\u00e4rskilt skogsbete, lyftes framf\u00f6r allt av s\u00e4terbruket och Alm \u00d8stre. De n\u00e4rvarande svenska g\u00e5rdarna hade sina djurs betande i de egna hagarna, d\u00e5 de saknade erfarenhet av skogsbete och vill v\u00e4rna om granns\u00e4mjan. Alm \u00d8stre anv\u00e4nder allm\u00e4nningsmarken och de starka betesr\u00e4ttigheter som \u00e4r kopplade till denna. En m\u00f6jlighet f\u00f6r utvecklande av skogsbetet som n\u00e4mndes var det nya elektroniska hj\u00e4lpmedlet Nofence, som g\u00f6r det m\u00f6jligt att l\u00e5ta djuren g\u00e5 i skogen tryggt utan st\u00e4ngsel och vallare. Till f\u00f6ljd av EU-lagstiftning kan Nofence dock inte anv\u00e4ndas i Sverige. Till skillnad fr\u00e5n Norge har det varit sv\u00e5rt att h\u00e4vda de gamla betesr\u00e4ttigheterna i Sverige, vilket inte minst drabbat s\u00e4terbruket, och det biokulturella arvet. Behovet av skogsbete f\u00f6r reproduktion av det biokulturella arvet \u00e4r stort, vilket ocks\u00e5 L\u00e4nsstyrelsen lyfte fram. \u00c5ter efterlystes politiska l\u00f6sningar f\u00f6r att f\u00f6renkla f\u00f6r skogsbetet i Sverige. Men det kom ocks\u00e5 konkreta f\u00f6rslag fr\u00e5n Skogsstyrelsen; att anv\u00e4nda igenv\u00e4xande allm\u00e4nningsmark och kraftledningsgator till bete, och att grisar skulle kunna vara utm\u00e4rkta \u201dredskap\u201d f\u00f6r markberedning i skogsbruket.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r en livsstil att driva ett sm\u00e5skaligt jordbruk. Lediga helger och semestrar \u00e4r inget man f\u00f6rv\u00e4ntar sig, och det kan bli slitsamt och kanske inte h\u00e5llbart i l\u00e4ngden. Alm \u00d8stres kollektiva verksamhetsform framst\u00e5r h\u00e4r som en framg\u00e5ngsfaktor f\u00f6r en uth\u00e5llig g\u00e5rdsdrift. Ridgedale, K\u00e5rebolss\u00e4tern och Alm \u00d8stre har ocks\u00e5 erfarenheter av att ta emot volont\u00e4rer. D\u00e4r har Alm \u00d8stre det mest utvecklade systemet, och de mest positiva erfarenheterna. P\u00e5 den svenska sidan hade man st\u00f6tt p\u00e5 en rad problem r\u00f6rande f\u00f6rs\u00e4kringar och skatteregler. Man betonade ocks\u00e5 att det kr\u00e4vdes mycket arbete att tr\u00e4na volont\u00e4rerna, men att gemenskapen \u2013 att vara flera som arbetade tillsammans \u2013 \u00e4r mycket givande.<\/p>\n\n\n\n Idag producerar det sm\u00e5skaliga djur- och milj\u00f6v\u00e4nliga jordbruket en rad samh\u00e4llstj\u00e4nster, inte minst reproduktion av det biokulturella arvet, som inte uppm\u00e4rksammas och \u00e4n mindre betalas f\u00f6r. En \u201dprislapp\u201d p\u00e5 milj\u00f6arbetet skulle g\u00f6ra g\u00e5rdsdriften mer l\u00f6nsam, och mer attraktiv f\u00f6r yngre generationer att ta \u00f6ver.<\/p><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n Avslutningsvis f\u00f6rs\u00f6kte vi spana i kristallkulan ang\u00e5ende framtiden f\u00f6r det sm\u00e5skaliga, djur- och milj\u00f6v\u00e4nliga jordbruket. Det finns en tro p\u00e5 en framtid, men deltagarna s\u00e5g flera risker och efterlyste f\u00f6rsiktighet. Den eftersatta politiken, problemen med regelverksdjungeln och ombytlig myndighetsut\u00f6vning lyftes som de st\u00f6rsta, strukturella riskerna. Deltagarna po\u00e4ngterade ocks\u00e5 att vardagens utmaningar och krav ofta underskattades, s\u00e4rskilt om man vill bedriva ett m\u00e5ngsidigt jordbruk. En rekommendation f\u00f6r de som vill b\u00f6rja med sm\u00e5skaligt lantbruk \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att b\u00f6rja i mindre skala, med f\u00e4rre produktionsgrenar, och bygga ut successivt.<\/p>\n\n\n\n En \u00f6versyn av grundl\u00e4ggande ekonomiska fr\u00e5gor f\u00f6r verksamheternas l\u00f6nsamhet efterlystes ocks\u00e5. Idag producerar det sm\u00e5skaliga djur- och milj\u00f6v\u00e4nliga jordbruket en rad samh\u00e4llstj\u00e4nster, inte minst reproduktion av det biokulturella arvet, som inte uppm\u00e4rksammas och \u00e4n mindre betalas f\u00f6r. En \u201dprislapp\u201d p\u00e5 milj\u00f6arbetet skulle g\u00f6ra g\u00e5rdsdriften mer l\u00f6nsam, och mer attraktiv f\u00f6r yngre generationer att ta \u00f6ver. Ett f\u00f6rslag var att anlita influencers f\u00f6r att skapa uppm\u00e4rksamhet och kommunicera det sm\u00e5skaliga jordbrukets betydelse i ett systemskifte f\u00f6r en mer h\u00e5llbar framtid.<\/p>\n\n\n\nFyra utmaningar:<\/h2>\n\n\n\n