Mot denna bakgrund \u00e4r det intressant att konstatera att forskare f\u00f6rst p\u00e5 senare \u00e5r har b\u00f6rjat intressera sig mera f\u00f6r engelskl\u00e4rare samt deras syn p\u00e5 fritidsengelskan och dess betydelse f\u00f6r elevers l\u00e4rande. Inom denna typ av forskning \u00e4r det just nu viktigt att ta reda p\u00e5 fler detaljer om hur l\u00e4rare lyckas att \u00f6verbrygga gapet mellan skolengelska (engelska i klassrummet, \u201dintramural\u201d) och fritidsengelska (engelska utanf\u00f6r klassrummet, \u201dextramural\u201d). <\/p>\n\n\n\n
Engelskl\u00e4rare som \u00f6verbryggar gapet <\/strong><\/p>\n\n\n\n Vi som skriver denna blogg delar bakgrund som engelskl\u00e4rare p\u00e5 h\u00f6gstadiet och gymnasiet, i Sverige och \u00d6sterrike. Vi delar \u00e4ven ett gemensamt forskningsintresse, n\u00e4mligen extramural engelska. Det \u00e4r allm\u00e4nt vedertaget och numera dessutom vetenskapligt bevisat att det \u00e4r bra f\u00f6r elevers l\u00e4rande n\u00e4r deras l\u00e4rare lyckas att \u00f6verbrygga glappet mellan intramural och extramural engelska i syfte att skapa motiverande undervisning (se t.ex. Henry m.fl., 2018; Sundqvist & Nilsson, 2024). Hur engelskl\u00e4rare tar sig an detta glapp bloggades det om redan i oktober 2023<\/a>. Den bloggen beskrev engelskl\u00e4rare som \u201dbalanskonstn\u00e4rer\u201d som vet precis hur de kan g\u00f6ra f\u00f6r att lyckas med att koppla ihop engelska i och utanf\u00f6r klassrummet, utan att f\u00f6r den skull inkr\u00e4kta p\u00e5 elevers privata sf\u00e4r. Med andra ord, de vet var gr\u00e4nsen g\u00e5r ner p\u00e5 individniv\u00e5, och klarar d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 ett proffsigt s\u00e4tt av sj\u00e4lva balansg\u00e5ngen. <\/p>\n\n\n\n Snarlika m\u00f6nster<\/strong><\/p>\n\n\n\n I texten om balanskonstn\u00e4rerna handlade det om enk\u00e4tsvar fr\u00e5n 534 engelskl\u00e4rare ifr\u00e5n Sverige, Finland, Frankrike och \u00d6sterrike som undervisade elever fr\u00e5n 11- till 18-\u00e5rs\u00e5ldern. De hade blivit tillfr\u00e5gade om vilka extramurala engelskaktiviteter deras elever \u00e4gnade sig \u00e5t och ungef\u00e4r hur ofta, och p\u00e5 vilket s\u00e4tt samt i hur stor grad l\u00e4rarna ans\u00e5g att dessa aktiviteter hade inflytande p\u00e5 olika aspekter av elevernas f\u00f6rm\u00e5gor i engelska. Enk\u00e4tsvaren analyserades statistiskt med undantag f\u00f6r konkreta undervisningsf\u00f6rslag, som vi analyserade kvalitativt. Det \u00e4r resultaten fr\u00e5n dessa analyser som \u00e4r i fokus i denna blogg. <\/p>\n\n\n\n Innan vi g\u00e5r \u00f6ver till att ber\u00e4tta om dem vill vi f\u00f6rst med hj\u00e4lp av en figur p\u00e5minna om och visa hur snarlikt engelskl\u00e4rarna fr\u00e5n de olika l\u00e4nderna uppskattade huruvida extramural engelska p\u00e5verkade l\u00e4sning, h\u00f6rf\u00f6rst\u00e5else, skrivande, tal, grammatik, vokabul\u00e4r, informell engelska, sj\u00e4lvf\u00f6rtroende samt motivation. I figuren nedan \u00e4r y-axeln medelv\u00e4rdet f\u00f6r p\u00e5verkan p\u00e5 en 5-gradig skala d\u00e4r 1 motsvarar mycket negativ p\u00e5verkan och 5 mycket positiv, och x-axeln \u00e4r aspekter av engelska. M\u00f6nstret \u00e4r likartat oavsett land:<\/p>\n\n\n\n Svaren fr\u00e5n l\u00e4rarna fr\u00e5n Frankrike (bl\u00e5 linje) avvek lite eftersom de franska svaren tenderade att ligga l\u00e4gre, och de ans\u00e5g att extramural engelska, totalt sett, endast hade en n\u00e5got mer positiv \u00e4n neutral effekt p\u00e5 inl\u00e4rningen av engelska. F\u00f6r h\u00f6rf\u00f6rst\u00e5else, motivation och grammatik fanns dock inga skillnader alls beroende p\u00e5 land. I en ny studie (Schurz & Sundqvist, 2025) har vi nu unders\u00f6kt svaren som beskrev undervisningsuppl\u00e4gg.<\/p>\n\n\n\n Goda undervisningsuppl\u00e4gg f\u00f6r elever med stor m\u00e4ngd extramural engelska<\/strong><\/p>\n\n\n\n Den \u00f6ppna enk\u00e4tfr\u00e5gan om undervisningsuppl\u00e4gg i engelska l\u00f6d: \u201cPlease give an example of an activity you would do with a group of students that uses a lot of spare time English.\u201d Sj\u00e4lva formuleringen innebar allts\u00e5 att vissa l\u00e4rare beskrev hypotetiska aktiviteter som de skulle vilja genomf\u00f6ra, medan andra ber\u00e4ttade om lektioner som de faktiskt hade genomf\u00f6rt f\u00f6r elever som anv\u00e4nder mycket extramural engelska. Vi fick in f\u00f6rslag fr\u00e5n 239 l\u00e4rare (86 fr\u00e5n \u00d6sterrike, 68 fr\u00e5n Finland, 60 fr\u00e5n Sverige och 25 fr\u00e5n Frankrike) som vi analyserade med hj\u00e4lp av en kombination av inneh\u00e5lls- och tematisk analys. Analysen genererade fyra huvudkategorier som vi anv\u00e4nde f\u00f6r att koda materialet. F\u00f6r enkelhets skull har vi h\u00e4r reducerat dem till tv\u00e5: autentiska aktiviteter och spr\u00e5kutvecklande aktiviteter. <\/p>\n\n\n\n Autentiska aktiviteter i fokus<\/strong><\/p>\n\n\n\n Det som verkligen k\u00e4nnetecknade denna typ av undervisningsuppl\u00e4gg var att de byggde p\u00e5 autentiskt material, det vill s\u00e4ga, kulturella artefakter som producerats f\u00f6r andra syften \u00e4n undervisning. Det kunde till exempel handla om att se p\u00e5 \u201cTed Talks\u201d eller, som en l\u00e4rare fr\u00e5n \u00d6sterrike skrev, \u201dPresent and discuss a book they have read in English in a video clip\u201d. Ett annat exempel (fr\u00e5n Frankrike) handlade om att utforska subkulturer, s\u00e5som den gotiska scenen. Detta gotiska uppl\u00e4gg var inspirerat av en diskussionstr\u00e5d i sociala medier (d\u00e5varande Twitter). Ibland \u2013 men inte alltid \u2013 byggde de autentiska aktiviteterna p\u00e5 elevernas egna erfarenheter fr\u00e5n fritiden, s\u00e5som att gemensamt se p\u00e5 en TikTok-influerares video och diskutera den i klassen, eller att diskutera och skriva om en s\u00e5ng eller ett dataspel som de gillade. I forskningslitteraturen kallas s\u00e5dant material f\u00f6r \u201cthem<\/em>-relevant\u201d (Thorne & Reinhardt, 2008) just f\u00f6r att spegla att det valda materialet (dvs. \u201ctext\u201d i dess vidaste bem\u00e4rkelse) upplevs som relevant f\u00f6r eleven\/eleverna. Eleverna har s\u00e5ledes valt ut en speciell text och tagit med den till klassrummet d\u00e4r l\u00e4raren, i sin tur, byggt undervisningen p\u00e5 just det autentiska text-materialet. <\/p>\n\n\n\n Specialdesignade spr\u00e5kutvecklande aktiviteter <\/strong><\/p>\n\n\n\n De spr\u00e5kutvecklande aktiviteterna var designade av l\u00e4rarna f\u00f6r att utveckla specifika f\u00e4rdigheter i engelska, till exempel med fokus p\u00e5 skrivande, grammatiska kunskaper eller muntlighet\/tal. En gemensam n\u00e4mnare fanns, n\u00e4mligen att l\u00e4rare fr\u00e5n samtliga fyra l\u00e4nder f\u00f6reslog lektionsarbete med fokus p\u00e5 register. Oftast handlade s\u00e5dana \u201cregister-uppl\u00e4gg\u201d om att uppm\u00e4rksamma eleverna p\u00e5 skillnaden mellan formell och informell engelska, i s\u00e5v\u00e4l tal som skrift. Uppl\u00e4gg som fokuserade p\u00e5 skriftlig engelska handlade vanligen om att j\u00e4mf\u00f6ra eller skriva om en text, exempelvis till en annan stil, eller att f\u00f6rb\u00e4ttra spr\u00e5k, grammatik, struktur och koherens. Vi kan konstatera att dessa specialdesignade spr\u00e5kutvecklande lektionsuppl\u00e4gg st\u00e4ller h\u00f6ga krav p\u00e5 l\u00e4rarens egna spr\u00e5kliga kompetens i engelska. Det \u00e4r till exempel knappast m\u00f6jligt att genomf\u00f6ra ett lyckat uppl\u00e4gg med fokus p\u00e5 f\u00f6rb\u00e4ttring av elevers skriftliga engelska, vilket kr\u00e4ver en viss grad av grammatisk kompetens hos eleven, om l\u00e4raren sj\u00e4lv saknar djupa \u00e4mneskunskaper i engelsk grammatik. <\/p>\n\n\n\n Vi unders\u00f6kte dessutom de engelska kursplanerna i de fyra l\u00e4nderna. Skillnaden p\u00e5 formell och informell engelska ingick som ett m\u00e5l hos alla, s\u00e5 resultaten av v\u00e5r studie tyder p\u00e5 att kursplaner efterlevs och d\u00e4rmed har de en viktig styrande funktion. <\/p>\n\n\n\n \u201dEE-sensitiva\u201d aktiviteter<\/strong><\/p>\n\n\n\n I fyr-f\u00e4ltaren nedan f\u00f6rs\u00f6ker vi ge en f\u00f6renklad modell f\u00f6r hur interaktionen kan se ut mellan elevers anv\u00e4ndning av extramural engelska (i kvadrant 1) och det som sker i klassrummet (i kvadrant 3), genom det som p\u00e5 engelska kallas f\u00f6r \u201cEE [extramural English] sensitive activities\u201d. De undervisningsuppl\u00e4gg vi beskrivit ovan \u00e4r olika exempel p\u00e5 EE-sensitiva aktiviteter som initierats av l\u00e4raren (\u201cOther-initiated\u201d). I modellen representerar y-axeln var man befinner sig n\u00e4r man g\u00f6r en aktivitet och x-axeln vem som initierat aktiviteten. Origo symboliserar d\u00f6rren till klassrummet. <\/p>\n\n\n\n Vikten av \u00e4mnesdidaktiska och \u00e4mnesspecifika kunskaper hos engelskl\u00e4rare<\/strong><\/p>\n\n\n\n Utifr\u00e5n forskning vet vi hur stort inflytande extramural engelska har i barn och ungas liv. De allra flesta \u00e4gnar en stor del av sin vardag i engelskspr\u00e5kiga milj\u00f6er, b\u00e5de digitalt och icke-digitalt. Vi f\u00e5r dock inte gl\u00f6mma bort den lilla grupp av elever som inte befinner sig i dessa milj\u00f6er, f\u00f6r dessa elever finns ocks\u00e5 i klassrummet. Bland dem kan det dessutom finns n\u00e5gra med speciella (spr\u00e5kliga) utmaningar, vilket kan g\u00f6ra deras situation mycket sv\u00e5r. F\u00f6r dem \u00e4r det viktigt att f\u00e5 k\u00e4nna sig inkluderade och h\u00e4r kan engelskl\u00e4rare g\u00f6ra en enorm skillnad genom att \u00f6ppna f\u00f6nstret till den extramural engelskan, bara genom att synligg\u00f6ra vad man faktisk kan g\u00f6ra utanf\u00f6r skolan. Andra elever kan befinna sig helt i andra \u00e4ndan \u2013 spr\u00e5kligt beg\u00e5vade med mycket extramural engelska. Dessa beh\u00f6ver utmaningar i klassrummet. Dessutom: alla elever d\u00e4remellan! H\u00f6g \u00e4mnesdidaktisk kompetens och djupa \u00e4mneskunskaper h\u00e4nger i regel samman, och dagens engelskl\u00e4rare beh\u00f6ver sannerligen b\u00e4gge delarna. <\/p>\n\n\n\n Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n Henry, A., Korp, H.,\u00a0Sundqvist, P.,\u00a0& Thorsen, C. (2018). Motivational strategies and the reframing of English: Activity design and challenges for teachers in contexts of extensive extramural encounters<\/a>.\u00a0TESOL Quarterly, 52<\/em>(2), 247\u2013273.<\/p>\n\n\n\n Schurz, A., & Sundqvist, P. (2022). Connecting extramural English with ELT: Teacher reports from Austria, Finland, France and Sweden<\/a>. Applied Linguistics, 43<\/em>(5), 934\u2013957.<\/p>\n\n\n\n Schurz, A., & Sundqvist, P. (2025). Considering Extramural English in class: Exploring teachers\u2019 activity ideas in secondary school classrooms in four countries<\/a>.\u00a0Applied Linguistics.<\/em><\/p>\n\n\n\n Sundqvist, P., & Nilsson, R. (2024). Integrating commercial-off-the-shelf games in L2 English vocabulary instruction<\/a>. In J. S. Lee, D. Zou, & M. M. Gu (Eds.),\u00a0Technology and English language teaching in a changing\u00a0world: A practical guide for teachers and teacher educators<\/em>\u00a0(pp. 3\u201315). Palgrave Macmillan.<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-content\/uploads\/sites\/310\/2026\/05\/image.png\")
![\"\"](\"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-content\/uploads\/sites\/310\/2026\/05\/image.jpeg\")