Observationerna startar med en s\u00e4rskild elev som beh\u00f6vde lite mer motivation och uppmuntran \u00e4n vanligt. Eleven var i stort sett helt ointresserad av skolarbete och spenderade f\u00f6rsta terminen med att mestadels sova. Jag uppm\u00e4rksammade emellertid att hen ofta anv\u00e4nde sig av engelska (L2), och uppvisade d\u00e5 ett mer nyanserat f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till mig och skolan \u00e4n n\u00e4r vi anv\u00e4nde modersm\u00e5let svenska (L1). Insikten var att jag faktiskt huvudsakligen kommunicerade med flera av mina elever p\u00e5 engelska, men kanske mest med just denne elev som blommade upp lite mer \u00e4n \u00f6vriga just n\u00e4r engelska anv\u00e4ndes. D\u00e4rmed f\u00f6reslog jag helt enkelt att vi skulle g\u00f6ra s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt av skolarbetet p\u00e5 engelska. Det blev en lyckad resa, d\u00e5 eleven slutade hos oss med betyg i de flesta \u00e4mnen hen l\u00e4ste \u2013 till och med svenska.<\/p>\n\n\n\n
Som en konsekvens av dylika observationer s\u00f6kte jag efter liknande iakttagelser inom forskning om just AST relationen mellan L1 och L2, men fann v\u00e4ldigt lite i linje med vad jag sj\u00e4lv sett. Detta var omkring 2013, l\u00e5ngt innan min doktorandresa tar sin b\u00f6rjan. S\u00e5, jag fortsatte att l\u00e4gga m\u00e4rke till och fundera p\u00e5 vad jag sett under de kommande \u00e5ren, vilket sedermera ledde till en uppsats, som i sin tur ledde till att jag nu forskar om detta i mitt avhandlingsprojekt. I de tv\u00e5 f\u00f6rsta delstudierna av Spr\u00e5kanv\u00e4ndning p\u00e5 svenska och engelska<\/em>ger jag mig i kast med hur det f\u00f6rh\u00e5ller sig med AST, svenskt modersm\u00e5l och engelska. <\/p>\n\n\n\n I delstudie 1, f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka rama in n\u00e5gra grundl\u00e4ggande f\u00f6rh\u00e5llanden mellan spr\u00e5ken, s\u00e5 insamlas narrativa data fr\u00e5n gymnasieelever inom och utom AST. Det g\u00e5r till s\u00e5 att deltagaren ombeds att skapa en muntlig ber\u00e4ttelse utifr\u00e5n en upps\u00e4ttning serietidningsliknande bilder; 16 bilder totalt, varav 11 presenteras i korrekt f\u00f6ljd och 5 i replikerbar oordning vid sidan av. Bildserien f\u00e4rdigst\u00e4lls av deltagaren genom att hen integrerar de fem bilderna med de andra elva, och d\u00e4refter skildrar den ber\u00e4ttelse som skapats genom att helt enkelt ber\u00e4tta den. Sedan g\u00f6r deltagaren samma sak igen p\u00e5 det andra av de tv\u00e5 aktuella m\u00e5lspr\u00e5ken\u2014efter en tillika blygsam fika som paus, ska till\u00e4ggas\u2014fast med en annan likv\u00e4rdig bildserie. Ber\u00e4ttelserna spelas in med ljud och bild, synkroniseras, transkriberas och analyseras sedan i annoteringsverktyget ELAN (Max Plank Institute for Psycholinguistics, 2026). M\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r att samla in 20 narrativ f\u00f6r varje m\u00f6jlig kombination av spr\u00e5k och bildserie fr\u00e5n de tv\u00e5 deltagargrupperna, \u00f6versk\u00e5dligt beskrivet i tabellen nedan.<\/p>\n\n\n\n Annoteringen innefattar att noggrant notera relevanta spr\u00e5kliga inslag (t.ex. pauser) i transkriberade spr\u00e5kdata, vilket m\u00f6jligg\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relser av deltagargrupperna. Eftersom datainsamling emellertid fortfarande p\u00e5g\u00e5r, s\u00e5 avvaktar jag med att diskutera m\u00e4tpunkter till ett senare tillf\u00e4lle. Men, dessa m\u00e4tpunkter h\u00e4nf\u00f6r sig naturligtvis \u00e5t en j\u00e4mf\u00f6relse av spr\u00e5kliga f\u00f6reteelser i svenska och engelska inom och utom de tv\u00e5 deltagargrupperna.<\/p>\n\n\n\n Delstudie 2 \u00e4r ett Live Action Role-Play <\/em>(LARP). Att anv\u00e4nda ett LARP som en del i forskning har inledningsvis dragit till sig uppm\u00e4rksamhet n\u00e4r man n\u00e4mner det. S\u00e5, l\u00e5t oss g\u00e5 lite mer in p\u00e5 den delstudien. I vardagstal f\u00f6refaller \u201dLajv\u201d vara det vanligt f\u00f6rekommande uttrycket f\u00f6r LARP-event; ett slags interaktivt sk\u00e5despelar\u00e4ventyr, d\u00e4r deltagare gestaltar sina karakt\u00e4rer i en fiktiv milj\u00f6 och d\u00e4ri l\u00f6ser diverse utmaningar l\u00e4ngs v\u00e4gen mot \u00e4ventyrets uppl\u00f6sning. H\u00e4ri kommer anv\u00e4ndningen av m\u00e5lspr\u00e5ken i friare former att unders\u00f6kas. Redan under v\u00e5ren 2025, nere i universitetets kulvertar, genomf\u00f6rde vi en f\u00f6r-pilotstudie med v\u00e5rt f\u00f6rsta LARP-utkast och tillh\u00f6rande designsid\u00e9er. Det var en v\u00e4rdefull erfarenhet som var mycket l\u00e4rorik f\u00f6r den fortsatta resan mot delstudiens slutgiltiga utformning. Det \u00e4r emellertid m\u00e5nga detaljer\u2014inte minst tekniska s\u00e5dana\u2014att reda ut, men det finns en f\u00f6rb\u00e4ttrad id\u00e9 p\u00e5 plats f\u00f6r form och design.<\/p>\n\n\n\n Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n American Psychiatric Association. (2022).\u00a0Diagnostic and statistical manual of mental disorders<\/a><\/em>, (5th ed., text rev.).<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-content\/uploads\/sites\/310\/2026\/05\/Screenshot-2026-05-28-at-15.50.35.png\")
<\/figure>\n\n\n\n