Erica Sandlund, Docent i engelska<\/p>\n\n\n\n
K\u00e4lla:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Sandlund, E., & Sundqvist, P. (2021). Rating and reflecting: Displaying rater identities in collegial L2 English oral assessment. In M. R. Salaberry & A. R. Burch (Eds.), Assessing speaking in context \u2013 Expanding the construct and its applications<\/em> (pp. 132-162). Multilingual Matters.<\/a><\/strong><\/p>\n\n\n\n K\u00e4nner du dig som en h\u00f6k<\/em> eller en duva<\/em> j\u00e4mf\u00f6rt med dina l\u00e4rarkollegor n\u00e4r du bed\u00f6mer och betygs\u00e4tter elevprestationer? Har du i egenskap av mentor eller v\u00e5rdnadshavare h\u00f6rt elever prata om hur olika l\u00e4rare bed\u00f6mer elevuppsatser, prov eller muntliga presentationer \u201dh\u00e5rt\u201d eller \u201dsn\u00e4llt\u201d? Hur formas och framtr\u00e4der s\u00e5dana bed\u00f6marprofiler? En ny studie om bed\u00f6mning av muntlig f\u00e4rdighet i spr\u00e5k s\u00e4tter fokus p\u00e5 just hur l\u00e4rare \u2013 i sitt bed\u00f6maruppdrag \u2013 formulerar och f\u00f6rklarar vilken typ av bed\u00f6mare de \u00e4r. Kapitlet, som \u00e4r skrivet av Erica <\/a>Sandlund<\/a> och Pia Sundqvist<\/a> \u00e4r publicerad i boken Assessing speaking \u2013 Expanding the construct and its applications<\/em><\/a> och \u00e4r ett resultat av tv\u00e5 tidigare forskningsprojekt inom Centrum f\u00f6r spr\u00e5k- och litteraturdidaktik.<\/p>\n\n\n\n Studien intresserar sig f\u00f6r hur l\u00e4rare diskuterar sina enskilda bed\u00f6mningar av den muntliga delen av det nationella provet i engelska i \u00e5rskurserna sex och nio med engelskl\u00e4rarkollegor fr\u00e5n andra skolor. I Sverige, till skillnad fr\u00e5n i m\u00e5nga andra l\u00e4nder, \u00e4r det ju oftast elevens egna \u00e4mnesl\u00e4rare som bed\u00f6mer elevens prestation p\u00e5 de nationella proven. Vi har l\u00e4nge intresserat oss f\u00f6r l\u00e4rares bed\u00f6mningspraktiker vad g\u00e4ller det muntliga nationella provet i engelska, vilket vi skrivit om i flera andra sammanhang (se exempelvis h\u00e4r<\/a>, h\u00e4r<\/a>, och h\u00e4r<\/a>) och i studien anv\u00e4nder vi oss av tv\u00e5 olika videoinspelade datamaterial. I det ena har vi spelat in fyra grupper av engelskl\u00e4rare som f\u00f6rst har bed\u00f6mt ett inspelat elevprov fr\u00e5n \u00e5rskurs nio individuellt, och sedan tr\u00e4ffas i grupper om tre eller fyra l\u00e4rare f\u00f6r att diskutera och enas om ett provbetyg f\u00f6r de tv\u00e5 eleverna utifr\u00e5n Skolverkets bed\u00f6mningsanvisningar f\u00f6r provet. I det andra datamaterialet finns liknande bed\u00f6marm\u00f6ten f\u00f6r nationella prov i engelska i \u00e5rskurs sex, d\u00e4r elva l\u00e4rare deltog i en fortbildning med fokus p\u00e5 bed\u00f6martr\u00e4ning. L\u00e4rarna hade ombetts att diskutera sina enskilda bed\u00f6mningar och ocks\u00e5 s\u00e4tta sina bed\u00f6mningar i relation till de andra deltagarnas, och till Skolverkets betygs\u00e4ttning av dessa elevprov. Det \u00e4r h\u00e4r f\u00e5glarna i rubriken kommer in \u2013 vi forskare presenterade begreppen duva, h\u00f6k<\/em> och koltrast<\/em> som metaforer f\u00f6r olika typer av bed\u00f6mare. H\u00f6ken ser allt och tenderar att vara str\u00e4ng i sina bed\u00f6mningar medan duvan \u00e4r gener\u00f6s och m\u00e4klar fred med elevprestationens kvaliteter. Koltrasten, slutligen, \u00e4r den som ligger mitt i prick \u2013 den som ligger v\u00e4ldigt n\u00e4ra den standard som elevprestationen ska bed\u00f6mas efter. I v\u00e5r studie var Skolverkets egna exempelprov med tillh\u00f6rande betygs\u00e4ttning en s\u00e5dan standard (eller benchmarks<\/em>, som man brukar kalla dessa normv\u00e4rden). L\u00e4rarna i detta projekt fick g\u00f6ra en m\u00e4ngd individuella bed\u00f6mningar av muntliga elevprov och fick sedan \u00e5terkoppling fr\u00e5n forskarna p\u00e5 hur de bed\u00f6mt i f\u00f6rh\u00e5llande till Skolverket. D\u00e4refter diskuterade de b\u00e5de \u00e5terkopplingen och sin syn p\u00e5 de olika elevproven.<\/p>\n\n\n\n Varf\u00f6r \u00e4r det d\u00e5 intressant och viktigt att studera hur l\u00e4rare positionerar sig som bed\u00f6mare? Ja, n\u00e5got som forskning kring bed\u00f6mning, bed\u00f6mare och bed\u00f6martr\u00e4ning l\u00e4nge visat \u00e4r att det \u00e4r v\u00e4ldigt sv\u00e5rt att uppn\u00e5 s\u00e5v\u00e4l samsyn<\/em> (om vad som ska bed\u00f6mas) och samst\u00e4mmighet<\/em> (olika bed\u00f6mare s\u00e4tter samma betyg) i bed\u00f6mning \u2013 s\u00e4rskilt om det handlar om bed\u00f6mning av komplexa f\u00f6rm\u00e5gor som skrivande och muntlig f\u00e4rdighet (se exempelvis J\u00f6nsson och Thornbergs artikel fr\u00e5n 2014<\/a> som diskuterar detta). Dels kan tolkningsutrymmet g\u00f6ra det m\u00f6jligt med olika f\u00f6rst\u00e5else av det som ska bed\u00f6mas (i v\u00e5rt fall, muntlig produktion och interaktion p\u00e5 engelska); dels har alla bed\u00f6mare sina erfarenheter och uppbyggda kunskap fr\u00e5n olika skolor, f\u00e4rdighetsniv\u00e5er och arbetss\u00e4tt, och det \u00e4r sannerligen inte enkelt att vara s\u00e4ker p\u00e5 om ett \u201dB\u201d i ens egen klass motsvarar exakt samma f\u00e4rdighetsniv\u00e5 som ett \u201dB\u201d p\u00e5 en annan skola. Den kollegiala milj\u00f6n, m\u00f6jligheterna till sambed\u00f6mning och fortbildning, samt erfarenhet som l\u00e4rare \u00e4r n\u00e5gra faktorer som kan spela in f\u00f6r hur man bed\u00f6mer \u2013 och uppfattar sig sj\u00e4lv som bed\u00f6mare. I den h\u00e4r studien unders\u00f6ker vi hur l\u00e4rarna reflekterar kring sig sj\u00e4lva som bed\u00f6mare i relation till sin egen bed\u00f6mningspraktik och i f\u00f6rh\u00e5llande till kollegor.<\/p>\n\n\n\n Inom forskningen har flera v\u00e4gar till \u00f6kad samsyn och samst\u00e4mmighet pr\u00f6vats och diskuterats. Spr\u00e5kforskaren Glenn Fulcher (2003<\/a>) betonar exempelvis vikten av att socialisera in bed\u00f6mare i en gemensam f\u00f6rst\u00e5else av matriser och bed\u00f6mningsfaktorer. Sambed\u00f6mningsm\u00f6ten kan vara ett s\u00e5dant forum eftersom l\u00e4rare f\u00e5r m\u00f6jlighet att arbeta gemensamt med faktiska elevprestationer och d\u00e4rmed \u00f6ka samsynen om vad som ska bed\u00f6mas. Detta kan ocks\u00e5 ske genom individuell och gemensam reflektion<\/em> \u00f6ver den egna professionella praktiken (Mann & Walsh, 2013<\/a>) d\u00e4r l\u00e4rare\/bed\u00f6mare, i samtal med andra, kan f\u00e5 syn p\u00e5 egna preferenser och tendenser i bed\u00f6mningen i relation till kriterier och kollegial kunskap.<\/p>\n\n\n\n Studien visar att l\u00e4rarna i b\u00e5da videomaterialen f\u00f6rh\u00f6ll sig till en slags skala f\u00f6r \u201dbed\u00f6marstr\u00e4nghet\u201d, vilket p\u00e5 engelska kallas rater leniency<\/em> (generositet) och rater severity <\/em>(str\u00e4nghet) i sina beskrivningar och f\u00f6rklaringar kring individuella bed\u00f6mningar och den egna bed\u00f6marprofilen. Man positionerade sig i f\u00f6rh\u00e5llande till kollegor och lokala f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 den skola man arbetar p\u00e5, och detta s\u00e4rskilt f\u00f6r att motivera varf\u00f6r man bed\u00f6mt h\u00e5rdare eller mer gener\u00f6st \u00e4n de andra deltagarna och\/eller Skolverket. Om man uppt\u00e4cker att man \u00e4r en gener\u00f6s duva f\u00f6rklaras detta exempelvis med att kollegor upplevs som v\u00e4ldigt h\u00e5rda och man har velat lyfta fram elevprestationens kvaliteter som kontrast. Har man f\u00e5tt klart f\u00f6r sig att man \u00e4r mer av en h\u00f6k f\u00f6rklaras det exempelvis med os\u00e4kerhet eller avsaknaden av \u00e4mneskollegor p\u00e5 skolan, och d\u00e4r man tydligt kopplar ihop yrkesprofessionalitet med str\u00e4nghet. Det upplevdes allts\u00e5 som ett \u201ds\u00e4krare\u201d alternativ att vara lite \u201df\u00f6r str\u00e4ng\u201d \u00e4n att vara \u201df\u00f6r sn\u00e4ll\u201d. L\u00e4rarna i alla grupperna visar i sina samtal att det anses problematiskt att befinna sig i b\u00e5da ytterkanterna av str\u00e4nghets\/sn\u00e4llhetsskalan, men ocks\u00e5 att det \u00e4r \u00e4n mer problematiskt att vara f\u00f6r gener\u00f6s \u00e4n att vara f\u00f6r str\u00e4ng i sina bed\u00f6mningar. Detta kan vi se genom att l\u00e4rarna ger en m\u00e4ngd f\u00f6rklaringar kring sina bed\u00f6mningar om de visat sig vara h\u00f6kar, och \u00e4n mer om de visat sig vara duvor. Vi ser vidare att man f\u00f6rh\u00e5ller sig till str\u00e4nghet som ett tecken p\u00e5 professionalitet genom att beskriva Skolverkets bed\u00f6mningar som bitvis f\u00f6r gener\u00f6sa.<\/p>\n\n\n\n \u00c4ven om l\u00e4rarna i just v\u00e5r studie generellt sett bed\u00f6mde elevprestationerna n\u00e4ra Skolverkets exempelbed\u00f6mningar finns det alltid en risk att en social norm kring str\u00e4nghet och professionalism leder bed\u00f6mningspraktiken n\u00e4rmare h\u00f6ken \u00e4n duvan, och l\u00e4ngre ifr\u00e5n koltrasten. Den str\u00e4nghetsskala som vi ser att l\u00e4rarna f\u00f6rh\u00e5ller sig till \u00e4r ju inget som finns i bed\u00f6mningsmaterialet. Ist\u00e4llet \u00e4r det en underliggande och gemensam f\u00f6rst\u00e5elseram som blir synlig i l\u00e4rarnas samtal. Studien visade \u00e4ven att kollegiala samtal \u00e4r en rik k\u00e4lla till gemensam och delad kunskap \u2013 b\u00e5de f\u00f6r forskare och i praktiken.<\/p>\n\n\n\n De forskningsprojekt som ligger till grund f\u00f6r analysen \u00e4r Likv\u00e4rdig bed\u00f6mning i spr\u00e5k<\/a> och Sambed\u00f6mning som samtal<\/a>. L\u00e4s g\u00e4rna mer om dessa tv\u00e5 projekt genom att klicka p\u00e5 l\u00e4nkarna. Hela kapitlet finns att ladda ner, skriva ut eller bara l\u00e4sa h\u00e4r<\/a>. Om effekterna p\u00e5 likv\u00e4rdig bed\u00f6mning av att f\u00e5 delta i ett bed\u00f6martr\u00e4ningsprogram av den typ som utvecklades och utv\u00e4rderades inom EquA-projektet kan du l\u00e4sa h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n\n\n\n Karlstad oktober 2021<\/p>\n\n\n\n Erica Sandlund<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Erica Sandlund, Docent i engelska K\u00e4lla: Sandlund, E., & Sundqvist, P. (2021). Rating and reflecting: Displaying rater identities in collegial L2 English oral assessment. In M. R. Salaberry & A. R. Burch (Eds.), Assessing speaking in context \u2013 Expanding the construct and its applications (pp. 132-162). Multilingual Matters. K\u00e4nner du dig som en h\u00f6k eller … <\/p>\n