{"id":247,"date":"2021-10-29T15:58:25","date_gmt":"2021-10-29T15:58:25","guid":{"rendered":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/?p=247"},"modified":"2021-11-25T15:52:18","modified_gmt":"2021-11-25T15:52:18","slug":"maskinoversattning-och-sprakinlarning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/2021\/10\/29\/maskinoversattning-och-sprakinlarning\/","title":{"rendered":"Maskin\u00f6vers\u00e4ttning och spr\u00e5kinl\u00e4rning"},"content":{"rendered":"\n

Kent Fredholm, fil.dr. i pedagogiskt arbete och romanska spr\u00e5k<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\n
\"\"<\/a><\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n

Spr\u00e5kstuderandes bruk av maskin\u00f6vers\u00e4ttning utg\u00f6r ett v\u00e4xande forskningsf\u00e4lt med f\u00f6rgreningar bland annat till spr\u00e5kdidaktik, till\u00e4mpad spr\u00e5kvetenskap och skrivforskning. Bland tidiga studier m\u00e4rks ofta en skeptisk inst\u00e4llning gentemot tekniken, med artiklar om hur l\u00e4rare kan uppt\u00e4cka om elever anv\u00e4nt maskin\u00f6vers\u00e4ttning och hur missbruket kan st\u00e4vjas. Andra studier har unders\u00f6kt effekter p\u00e5 texter som skrivs med hj\u00e4lp av maskin\u00f6vers\u00e4ttning: hur textl\u00e4ngd, lexikal variation, stavning, grammatisk korrekthet och komplexitet p\u00e5verkas. H\u00e4r ses ofta st\u00f6rre lexikal variation och textl\u00e4ngd, men blandade resultat i fr\u00e5ga om spr\u00e5klig korrekthet. N\u00e5gra studier har ocks\u00e5 genomf\u00f6rts d\u00e4r l\u00e4rares bed\u00f6mning av maskin\u00f6versatta texter j\u00e4mf\u00f6rts med bed\u00f6mning av icke maskin\u00f6versatta texter. Intressanta resultat h\u00e4r \u00e4r att maskin\u00f6versatta texter ibland f\u00e5tt h\u00f6gre betyg eller b\u00e4ttre omd\u00f6men, men att l\u00e4rare som granskat texterna inte alltid har kunnat avg\u00f6ra huruvida en text var maskin\u00f6versatt eller ej n\u00e4r fr\u00e5gats om vad de trodde.<\/p>\n<\/div>\n<\/div>\n<\/div><\/div>\n\n\n\n

I senare studier framh\u00e5lls maskin\u00f6vers\u00e4ttning som ett s\u00e4tt att st\u00e4rka spr\u00e5kstuderandes metalingvistiska kompetens. Genom att j\u00e4mf\u00f6ra och diskutera olika \u00f6vers\u00e4ttningar kan den spr\u00e5kliga medvetenheten \u00f6kas, \u00e5tminstone i teorin. H\u00e4r m\u00e4rks en mer \u00f6ppen inst\u00e4llning gentemot tekniken. Eftersom vi vet att spr\u00e5kstuderande anv\u00e4nder den, \u00e4r det f\u00f6rmodligen mer givande att sakligt diskutera den, snarare \u00e4n att f\u00f6rbjuda den. (Detta betyder dock inte att elever beh\u00f6ver ha tillg\u00e5ng till den alltid eller uppmuntras att anv\u00e4nda den varje g\u00e5ng de skall skriva n\u00e5got.)<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Vi k\u00e4nner s\u00e5ledes till en del om de effekter som anv\u00e4ndning av maskin\u00f6vers\u00e4ttning kan f\u00e5. Trots detta har f\u00e5 studerat vad de som anv\u00e4nder tekniken egentligen g\u00f6r med den, och hur de g\u00f6r det. Jag ville veta mer om detta och f\u00f6ljde d\u00e4rf\u00f6r i mitt avhandlingsprojekt fyra grupper i Spanska 4 p\u00e5 gymnasiet under sammanlagt tre terminer. (Avhandlingen kan laddas ned h\u00e4r<\/strong><\/a>. Den inneh\u00e5ller ocks\u00e5 en fylligare sammanfattning av forskningsl\u00e4get \u00e4n vad som kan erbjudas i detta blogginl\u00e4gg.)<\/p>\n\n\n\n

I mitt projekt fick h\u00e4lften av eleverna anv\u00e4nda n\u00e4tbaserade resurser (d\u00e4ribland Google Translate), den andra h\u00e4lften en tryckt ordbok, medan de med j\u00e4mna mellanrum skrev uppsatser p\u00e5 spanska om teman som var knutna till undervisningen i grupperna och till \u00e4mnesplanens centrala inneh\u00e5ll. Genom att spela in datorsk\u00e4rmarna f\u00f6r de elever som hade tillg\u00e5ng till internet kunde jag se vilka resurser de anv\u00e4nde, hur de anv\u00e4nde dem och vad de gjorde med eventuella s\u00f6kresultat. Vanliga Google-s\u00f6kningar f\u00f6rekom n\u00e4r eleverna s\u00f6kte efter fakta till sina texter och f\u00f6r att sl\u00e5 upp spanska verbparadigm. F\u00f6r att verifiera betydelsen av ord f\u00f6rekom bilds\u00f6kningar; vid ett tillf\u00e4lle s\u00f6kte exempelvis en elev p\u00e5 ordet salchicha<\/em> f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla att det verkligen betyder \u2019korv\u2019, varvid sk\u00e4rmen fylldes av bilder p\u00e5 denna livsmedelsprodukt.<\/p>\n\n\n\n

Den \u00f6verl\u00e4gset vanligaste strategin f\u00f6r att s\u00f6ka efter spr\u00e5klig information var dock anv\u00e4ndningen av Google Translate. I genomsnitt 44 % av ordmassan i de f\u00e4rdiga uppsatserna tillkom med hj\u00e4lp av maskin\u00f6vers\u00e4ttning (med stora variationer mellan eleverna, fr\u00e5n 6 % upp till 100 % i extremfallen. Elevernas s\u00e4tt att anv\u00e4nda Google Translate kan grovt delas in i tre olika f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, som jag kallat f\u00f6r genv\u00e4gar<\/em><\/strong>, omv\u00e4gar<\/em><\/strong> och irrv\u00e4gar<\/em><\/strong>. I den f\u00f6rsta kategorin m\u00f6ter vi elever som hanterar tekniken effektivt: de sl\u00e5r upp ord som ger tillf\u00f6rlitliga s\u00f6kresultat, kopierar orden och klistrar med l\u00e4tthet in dem i sina texter. De h\u00e4r eleverna beh\u00e4rskar kortkommandon som underl\u00e4ttar skiften mellan olika f\u00f6nster p\u00e5 datorsk\u00e4rmen, kopiering och inklistring. Informationss\u00f6kningen g\u00e5r snabbt och enkelt och riskerar troligen inte att ta fokus bort fr\u00e5n den framv\u00e4xande texten och dess inneh\u00e5ll. Eleverna beh\u00e4rskar ocks\u00e5 spr\u00e5ken de anv\u00e4nder s\u00e5 pass bra att de kan utf\u00f6ra s\u00e4kra s\u00f6kningar och snabbt v\u00e4rdera s\u00f6kresultaten.<\/p>\n\n\n\n

Elever som tar omv\u00e4gar anv\u00e4nder tekniken p\u00e5 mer tids\u00f6dande s\u00e4tt. H\u00e4r finns elever som utf\u00f6r kontroll\u00f6vers\u00e4ttningar av ord som de tidigare \u00f6versatt eller av ord som de sj\u00e4lva skrivit utan att f\u00f6rst \u00f6vers\u00e4tta dem. Ibland leder detta till l\u00e5nga sekvenser av kontroll\u00f6vers\u00e4ttningar fram och tillbaka mellan spr\u00e5ken. Merparten av eleverna i mina studier anv\u00e4nde tre spr\u00e5k (svenska, spanska och engelska), vilket ytterligare komplicerar s\u00f6kstrategierna j\u00e4mf\u00f6rt med om enbart tv\u00e5 spr\u00e5k hade varit inblandade. M\u00e5nga av de h\u00e4r eleverna anv\u00e4nde inte heller kortkommandon utan v\u00e4xlade l\u00e5ngsammare mellan f\u00f6nster och skrev manuellt av de uppslagna orden, bokstav f\u00f6r bokstav. De litade inte alltid p\u00e5 sitt eget omd\u00f6me utan raderade ord de sj\u00e4lva skrivit till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r f\u00f6rslag fr\u00e5n Google Translate, vilka ibland var mindre korrekta eller passade s\u00e4mre in i kontexten.<\/p>\n\n\n\n

De m\u00e5nga kontroll\u00f6vers\u00e4ttningarna leder ibland ocks\u00e5 till irrv\u00e4gar, d\u00e4r elever trots l\u00e5nga s\u00f6ksekvenser aldrig kommer fram till n\u00e5got anv\u00e4ndbart svar, eller accepterar \u00f6vers\u00e4ttningar som inte \u00e4r korrekta eller inte passar in i sammanhanget. Detta \u00f6verensst\u00e4mmer kanske p\u00e5 ett s\u00e4tt med den stereotypa bilden av Google Translate-anv\u00e4ndare som n\u00e5gon som godtager obegripliga \u00f6vers\u00e4ttningar och utan att reflektera anv\u00e4nder dem i sin egen textproduktion. Denna bild \u00e4r dock \u00f6verdriven; eleverna som deltog i mina studier anstr\u00e4ngde sig i regel h\u00e5rt f\u00f6r att finna \u00f6vers\u00e4ttningar som de ans\u00e5g trov\u00e4rdiga och anv\u00e4ndbara, och de godtog ytterst s\u00e4llan f\u00f6rsta b\u00e4sta \u00f6vers\u00e4ttning. De m\u00e5nga kontroll\u00f6vers\u00e4ttningarna som kunde observeras tyder p\u00e5 en vilja att s\u00e4kerst\u00e4lla s\u00e5 bra \u00f6vers\u00e4ttningar som m\u00f6jligt. Denna vilja att kommunicera och att g\u00f6ra sig f\u00f6rst\u00e5dd \u00e4r n\u00e5got v\u00e4rdefullt att bygga vidare p\u00e5 som spr\u00e5kl\u00e4rare. Tyv\u00e4rr litade eleverna inte alltid p\u00e5 sina egna spr\u00e5kkunskaper och sin egen omd\u00f6mesf\u00f6rm\u00e5ga, utan valde att anv\u00e4nda \u00f6vers\u00e4ttningar som var mindre anv\u00e4ndbara. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att spr\u00e5kl\u00e4rare arbetar aktivt med att st\u00e4rka elevernas tilltro till de egna spr\u00e5kkunskaperna.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r ocks\u00e5 angel\u00e4get att spr\u00e5kl\u00e4rare diskuterar maskin\u00f6vers\u00e4ttning med sina elever, visar hur tekniken fungerar och var fallgroparna finns: bland dessa kan n\u00e4mnas idiomatiska uttryck, homografer, sv\u00e5righeter att f\u00e5 kongruensen r\u00e4tt i komplexa meningar och att \u00e5stadkomma \u00f6vers\u00e4ttningar med korrekt anv\u00e4ndning av tempus och modus, liksom att erh\u00e5lla korrekta \u00f6vers\u00e4ttningar av pronomen, inte minst d\u00e5 tekniken inte k\u00e4nner av artighetsniv\u00e5er och inte klarar av att anpassa \u00f6vers\u00e4ttningarna s\u00e4rskilt v\u00e4l efter olika kulturers spr\u00e5kliga konventioner. F\u00f6r att kunna hantera tekniken beh\u00f6ver eleverna gedigna lexikala, grammatiska, pragmatiska och kulturella kunskaper i och om spr\u00e5ken de \u00f6vers\u00e4tter till och fr\u00e5n f\u00f6r att kunna avg\u00f6ra var \u00f6vers\u00e4ttningar brister och f\u00f6r att kunna f\u00f6rutse var problem kan uppst\u00e5. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte dags \u2013 \u00e4n, \u00e5tminstone \u2013 att tro att maskin\u00f6vers\u00e4ttningstekniken gjort oss spr\u00e5kl\u00e4rare obsoleta och on\u00f6diga. Vi har tv\u00e4rtom en viktig roll att spela f\u00f6r att medvetandeg\u00f6ra eleverna om spr\u00e5kens komplexitet, om hur tekniken kan hj\u00e4lpa oss att hantera spr\u00e5ken och \u2013 inte minst \u2013 att st\u00e4rka elevernas tilltro till den egna spr\u00e5kf\u00f6rm\u00e5gan.<\/p>\n\n\n\n

Kent Fredholm, Karlstad, oktober 2021<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kent Fredholm, fil.dr. i pedagogiskt arbete och romanska spr\u00e5k Spr\u00e5kstuderandes bruk av maskin\u00f6vers\u00e4ttning utg\u00f6r ett v\u00e4xande forskningsf\u00e4lt med f\u00f6rgreningar bland annat till spr\u00e5kdidaktik, till\u00e4mpad spr\u00e5kvetenskap och skrivforskning. Bland tidiga studier m\u00e4rks ofta en skeptisk inst\u00e4llning gentemot tekniken, med artiklar om hur l\u00e4rare kan uppt\u00e4cka om elever anv\u00e4nt maskin\u00f6vers\u00e4ttning och hur missbruket kan st\u00e4vjas. Andra studier … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dMaskin\u00f6vers\u00e4ttning och spr\u00e5kinl\u00e4rning\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1433,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,20],"tags":[],"class_list":["post-247","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-forskning","category-sammanfattning-av-avhandlingar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/247","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1433"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=247"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/247\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":299,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/247\/revisions\/299"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=247"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=247"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=247"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}