Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete med inriktning mot literacy<\/p>\n\n\n\n
Det g\u00e5r inte att undg\u00e5 att debatten om litteratur och l\u00e4sning har en underton av att det var b\u00e4ttre f\u00f6rr. D\u00e5 l\u00e4ste unga minsann mycket mer och mycket b\u00e4ttre, och i litteraturundervisningen kunde man diskutera klassiska texter med intresserade elever utan att distraheras av digitala verktyg. Fr\u00e5n l\u00e4rarh\u00e5ll och inom det svensk\u00e4mnesdidaktiska f\u00e4ltet finns idag ocks\u00e5 ett ifr\u00e5gas\u00e4ttande kring ett alltf\u00f6r stort fokus p\u00e5 fakta och sakprosa i styrdokument och nationella prov. Dessa larmrapporter v\u00e4cker en oro f\u00f6r vart vi \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g. Men uppfattningen att det var b\u00e4ttre f\u00f6rr har faktiskt ingen b\u00e4ring i den forskning som finns. Det kan f\u00f6rst\u00e5s bero p\u00e5 att det inte finns s\u00e4rskilt m\u00e5nga studier om iscensatt litteraturundervisning fr\u00e5n \u201df\u00f6rr\u201d. De flesta belyser styrdokument, l\u00e4roplaner, l\u00e4romedel och politiska reformer och det som h\u00e4nde i klassrummet har ibland ben\u00e4mnts som \u201dThe Black Box of Schooling\u201d (Braster et al., 2011<\/a>). Men h\u00e4rom\u00e5ret publicerades en studie som analyserat l\u00e4sundervisningen p\u00e5 mellanstadiet utifr\u00e5n ett (unikt) filmmaterial fr\u00e5n 1960-talets klassrum (Dolatkhah, & Lundh, 2016)<\/a>. Denna studie visar en undervisning som idag skulle beskrivas som tr\u00e5kig och enahanda och d\u00e4r faktaorienterande informationsl\u00e4sning gavs stort utrymme. Exemplen p\u00e5 f\u00f6rdjupad l\u00e4sning av sk\u00f6nlitteratur i \u00e4mnet svenska var f\u00e5.<\/p>\n\n\n\n Nya studier som \u00f6ppnar l\u00e4sundervisningens \u201dsvarta l\u00e5da\u201d fr\u00e5n tiden f\u00f6r de stora skolreformernas tid p\u00e5 1940-50-talet, finns ocks\u00e5 (Samuelsson, et al, 2021<\/a>; Olofsson, et al., inskickad). I dessa har l\u00e4rares skrivna ber\u00e4ttelser om sin undervisning omkring 1940 analyserats \u2013 ocks\u00e5 detta ett unikt och tidigare obeforskat material. Den bild som tr\u00e4der fram av l\u00e4sundervisningen, s\u00e5v\u00e4l i folkskolan som p\u00e5 l\u00e4roverken, \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n enhetlig och den undervisning som bedrevs varierade stort mellan olika skolor och l\u00e4rare. Det g\u00e5r ocks\u00e5 tydligt att urskilja den skiljelinje som fortfarande finns mellan att antingen se litteraturundervisning i en klassisk bildningstradition eller som en \u00f6vning av elevens spr\u00e5kliga f\u00e4rdigheter. Spridningen i uppfattningar om elevers l\u00e4sning och litteraturundervisningen var lika spretig d\u00e5 som nu. Oenigheten var \u2013<\/em> och tycks fortfarande vara \u2013<\/em> kring litteraturundervisningens didaktiska fr\u00e5gor vad<\/em> som ska l\u00e4sas, hur<\/em> ska detta g\u00f6ras och \u2013 <\/em>inte minst \u2013<\/em> varf\u00f6r.<\/em> Lite f\u00f6renklat och tillspetsas kan svaren f\u00f6rdelas mellan poolerna d\u00e4r syftet med litteraturundervisningen \u00e4r antingen bildning<\/em> eller spr\u00e5klig f\u00e4rdighet<\/em>.<\/p>\n\n\n\n Nu, liksom d\u00e5, g\u00e5r det att se en polarisering mellan att \u00e5 ena sidan f\u00f6renkla och anpassa de texter som anv\u00e4nds i undervisningen (exempelvis att som idag anv\u00e4nda l\u00e4ttl\u00e4st sk\u00f6nlitteratur) och \u00e5 andra sidan l\u00e5ta texterna vara utmanande f\u00f6r eleverna och anpassa undervisningen ist\u00e4llet. Den senare uppfattningen har under h\u00f6sten f\u00e5tt uppm\u00e4rksamhet i debattartiklar i v\u00e5ra stora dagstidningar d\u00e4r exempelvis Anna-Lena Lauren i DN<\/em> (Laur\u00e9n, 2021) <\/a>skriver att<\/p>\n\n\n\n Tanken att v\u00e5ra barn ska g\u00e5 igenom livet utan att n\u00e5gonsin l\u00e4sa n\u00e5got annat \u00e4n b\u00f6cker som har direkta ber\u00f6ringspunkter med deras egna intressen, som de genast begriper och som inte utmanar dem g\u00f6r mig f\u00f6rtvivlad. Men bokbranschen verkar ha kapitulerat, liksom m\u00e5nga andra.<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n I likhet med Laur\u00e9n har ocks\u00e5 l\u00e4sforskningen pekat p\u00e5 betydelsen av att utmana eleverna med textval och uppgifter. Detta inst\u00e4mmer jag i. Det kanske inte g\u00f6r n\u00e5got om eleverna inte f\u00f6rst\u00e5r allt? Det g\u00f6r ju inte heller vuxna l\u00e4sare. L\u00e4sningen kan ge nya insikter \u00e4nd\u00e5 och sk\u00f6nlitteraturen \u2013 som alla estetiska uttryck \u2013 kan bidra till att rubba invanda f\u00f6rest\u00e4llningar och uppfattningar. L\u00e4sning och litteraturundervisning \u00e4r ett komplext f\u00e4lt fyllt av sp\u00e4nningar. S\u00e5 var det f\u00f6rr och s\u00e5 \u00e4r det nu. Med den stora skillnaden att litteraturdidaktiken aldrig har varit starkare. M\u00f6tesplatser mellan forskare och verksamma l\u00e4rare \u00e4r ocks\u00e5 fler \u00e4n n\u00e5gonsin. Det g\u00f6r att v\u00e4gen fram\u00f6ver trots allt ser hoppfull ut.<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n\n\n\n Christina Olin-Scheller, November 2021<\/p>\n\n\n\n Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n Braster, S., Grosvenor, I., & Del Mar del Pozo Andr\u00e9s, M. (Eds.). (2011). The Black Box of Schooling. <\/em>Wien: Peter Lang.<\/a><\/p>\n\n\n\n Dolatkhah, M. & Lundh, A.H. (2016). Information and experience: Audiovisual observations of reading activities in Swedish comprehensive school classrooms 1967\u20131969<\/a>. History of Education<\/em>, 45(6), s. 831\u2013850.<\/p>\n\n\n\n Laur\u00e9n, A-L. (2021). Dagens Nyheter<\/em>. Att l\u00e4sa b\u00f6cker man inte f\u00f6rst\u00e5r \u00e4r det viktigaste en m\u00e4nniska kan g\u00f6ra. 2021-09-12. https:\/\/www.dn.se\/kultur\/anna-lena-lauren-att-lasa-bocker-man-inte-forstar-ar-det-viktigaste-en-manniska-kan-gora\/<\/a><\/p>\n\n\n\n Olofsson, H., Olin-Scheller, C., Melin, \u00c5. & Samuelsson, J. (inskickad). L\u00e4s- och litteraturundervisning som demokratiseringsmark\u00f6rer bland 1940-talets folkskolel\u00e4rare<\/p>\n\n\n\n