G\u00e4stbloggare Nihad Bunar, professor, Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet<\/p>\n\n\n\n
Jag fick mitt f\u00f6rsta jobb i Sverige i b\u00f6rjan p\u00e5 1994, som modersm\u00e5lsl\u00e4rare i bosniska i en liten sm\u00e5l\u00e4ndsk kommun. R\u00e4ttare sagt var anst\u00e4llningsformen modersm\u00e5lsl\u00e4rare. Till saken h\u00f6r att mina elever var alla nyanl\u00e4nda flyktingbarn, begynnande tv\u00e5spr\u00e5kiga som det fint heter i tv\u00e5spr\u00e5kighetsforskning om barn som \u00e4nnu inte hade l\u00e4rt sig svenska. R\u00e5det jag fick fr\u00e5n skolledningen och l\u00e4rarna var att l\u00e4gga ned tid och energi p\u00e5 att hj\u00e4lpa eleverna med svenska och \u00e4mneskunskaper, bosniska kan de ju redan. S\u00e5 jag sadlade om till studiehandledare p\u00e5 modersm\u00e5let. N\u00e4r n\u00e5got beh\u00f6vde \u00f6vers\u00e4ttas, f\u00f6r\u00e4ldram\u00f6ten tolkas, konflikter l\u00f6sas kallades jag in. S\u00e5 jag blev kulturf\u00f6rmedlare och probleml\u00f6sare ocks\u00e5. Kommunen b\u00f6rjade allt oftare kalla in mig f\u00f6r att tolka i m\u00f6ten mellan socialtj\u00e4nsten och de vuxna flyktingarna. S\u00e5 jag blev tolk ocks\u00e5. N\u00e4r familjerna beh\u00f6vde r\u00e5d och information s\u00f6kte de upp mig. S\u00e5 jag blev samh\u00e4llsinformat\u00f6r ocks\u00e5. Jag var modersm\u00e5lsl\u00e4rare som i praktiken \u00e4gnade sig \u00e5t allt annat \u00e4n att undervisa elever i deras modersm\u00e5l. Intressant nog, var det ingen, inte f\u00f6r\u00e4ldrarna och inte heller jag (glad att \u00f6verhuvudtaget ha ett jobb), som ifr\u00e5gasatte denna ordning. Men alla tyckte att det var \u201dj\u00e4ttebra\u201d med flerspr\u00e5kighet. <\/p>\n\n\n\n
24 \u00e5r senare och med karri\u00e4r som skolforskare i bagaget, tilltr\u00e4dde jag tj\u00e4nsten som s\u00e4rskild utredare i Regeringskansliet. Uppdraget genomsyrades av en lovande och positiv attityd fr\u00e5n regeringens sida: utred hur modersm\u00e5lsundervisningens villkor kan f\u00f6rb\u00e4ttras och hur fler ber\u00e4ttigade elever kan attraheras (SOU 2019:18). Ca 59 procent av de ca 285 000 ber\u00e4ttigade eleverna f\u00e5r modersm\u00e5lsundervisning i dag. En genomg\u00e5ng av tidigare svensk och internationell forskning gav viktiga insikter om kunskapsm\u00e4ssiga vinster av fortsatt aktiv utveckling av elevens flerspr\u00e5kighet. SCB genomf\u00f6rde p\u00e5 utredningens uppdrag en regressionsanalys av alla elever i \u00e5rskurs 9 som h\u00f6sten 2017 var ber\u00e4ttigade till modersm\u00e5lsundervisning och j\u00e4mf\u00f6rde, v\u00e5ren 2018, skolresultat mellan de som fick undervisningen och de som var ber\u00e4ttigade men antingen inte fick det eller avstod. Analysen visade att elever som fick modersm\u00e5lsundervisning hade h\u00f6gre genomsnittliga skolresultat \u00e4n de som inte hade det, och skillnaderna kunde inte f\u00f6rklaras med h\u00e4nsyn till viktiga bakgrundsvariabler.<\/p>\n\n\n\n
Den riktiga beh\u00e5llningen var dock den mini-turn\u00e9 som utredningen gjorde i landets kommuner med m\u00f6ten och samtal med ett hundratal akt\u00f6rer, fr\u00e5n barn och f\u00f6r\u00e4ldrar, modersm\u00e5lsl\u00e4rare och studiehandledare till rektorer och representanter f\u00f6r intresseorganisationer, myndigheter, offentliga och frist\u00e5ende huvudm\u00e4n. Vi fann goda exempel p\u00e5 anstr\u00e4ngningar att tillhandah\u00e5lla goda arbetsvillkor till modersm\u00e5lsl\u00e4rarna och goda l\u00e4randevillkor till eleverna. Till min gl\u00e4dje ins\u00e5g jag att modersm\u00e5lsl\u00e4rarnas huvudsyssla verkligen var att undervisa i \u00e4mnet modersm\u00e5l utifr\u00e5n den g\u00e4llande kursplanen, \u00e4ven om de ocks\u00e5 anv\u00e4ndes till annat.<\/p>\n\n\n\n
Som utredare ska man f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6vers\u00e4tta den lokalt f\u00f6rekommande komplexiteten till n\u00e5gra tydliga rader i lagtexten. Men den komplexitet och de paradoxer vi uppt\u00e4ckte om \u00e4mnet var en utmaning ut\u00f6ver det vanliga. Ett kanske centralt problem som pekades ut var att \u00e4mnet anordnas utanf\u00f6r den garanterade undervisningstiden, har ingen timplan och hamnar vid sidan av den \u00f6vriga undervisningen. En logisk konsekvens \u00e4r att ge \u00e4mnet timplan och d\u00e4rmed inordna det i de regulj\u00e4ra schematekniska strukturerna. Men, det fick inte ta tiden fr\u00e5n n\u00e5got annat som anordnas inom den garanterade undervisningstiden. En l\u00f6sning skulle d\u00e5 kunna vara, precis som det \u00e4r t\u00e4nkt i den g\u00e4llande skollagstiftningen, att anv\u00e4nda sig av elevens val, spr\u00e5kval (grundskolan och specialskolan) och inom ramen f\u00f6r skolval som alternativ f\u00f6r att ge modersm\u00e5lsundervisningen tillg\u00e5ng till den garanterade undervisningstiden. Dessa m\u00f6jligheter anv\u00e4nds dock ytterst s\u00e4llan, d\u00e5 utrymmet fylls med andra aktiviteter (\u00e4ven st\u00f6dformer) som elever inte uppfattas kan vara ifr\u00e5n. Modersm\u00e5ls\u00e4mnet \u00e4r det minst viktiga. Dessutom skulle inte timmarna i elevens val r\u00e4cka. En annan paradox \u00e4r att modersm\u00e5lsundervisningen i genomsnitt anordnas 40\u201360 minuter i veckan, men den f\u00f6rv\u00e4ntas uppvisa tydlig p\u00e5verkan p\u00e5 elevens samlade skolresultat. Modersm\u00e5lsl\u00e4rare \u00e4r generellt sett undantagna legitimationskrav och har begr\u00e4nsade m\u00f6jligheter att delta i kollektivt l\u00e4rande. Ibland arbetar de i uppemot 10 skolor per vecka och f\u00f6r en ambulerande tillvaro. Men de ska vara superpedagoger och hantera heterogena grupper (\u00e5lder, kunskapsniv\u00e5), relativt omfattande kunskapskrav att leva upp till, begr\u00e4nsade l\u00e4romedel, brist p\u00e5 undervisningslokaler, l\u00e5g status, ibland starkt ifr\u00e5gas\u00e4ttande f\u00f6r\u00e4ldrar. Och allt detta p\u00e5 40\u201360 minuter i veckan. Rektorer \u00e4r ytterst ansvariga f\u00f6r att garantera verksamhetens kvalitet, men m\u00e5nga av dem saknar insyn (f\u00f6r att inte rakt ut s\u00e4ga intresse) och g\u00f6r ibland direkt felaktiga tolkningar av lagstiftningen. Offentliga huvudm\u00e4n, i vissa fall med nya politiska majoriteter som f\u00f6rmodligen vill visa tuffa tag mot \u201dden misslyckade integrationen\u201d, g\u00f6r allt f\u00f6r att ytterligare f\u00f6rsv\u00e5ra \u00e4mnets existens.<\/p>\n\n\n\n
Vi \u00e4r i ett l\u00e4ge d\u00e4r \u00e4mnets blotta existens hotas och hade det inte varit f\u00f6r ih\u00e4rdiga uppoffringar fr\u00e5n uppemot en halv miljon individer (elever och deras v\u00e5rdnadshavare samt modersm\u00e5lsl\u00e4rare) hade vi nog redan sett bosniska, somaliska eller irakiska f\u00f6reningar och ambassader anordna modersm\u00e5lsundervisning i st\u00e4llet f\u00f6r svenska huvudm\u00e4n. \u00c4r det verkligen s\u00e5 lyckat?<\/p>\n\n\n\n
Hur gick det d\u00e5 med utredningen? Jag misst\u00e4nkte att f\u00f6rslag p\u00e5 mer genomgripande reformer skulle leda raka v\u00e4gen till papperskorgen, inte minst f\u00f6r att ett val, en ny regering, en ny utbildningsminister fr\u00e5n ett nytt parti kom emellan. Utredningen f\u00f6reslog d\u00e4rf\u00f6r n\u00e5gra enkla och f\u00f6rh\u00e5llandevis billiga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att st\u00f6tta upp \u00e4mnets villkor och kvalitet: timplan med garanterad en timmes undervisning i veckan, m\u00f6jligheter f\u00f6r flerspr\u00e5kiga barn att l\u00e4sa tv\u00e5 spr\u00e5k som modersm\u00e5l, ett tydligt program f\u00f6r modersm\u00e5lsl\u00e4rarnas kompetensutveckling och p\u00e5 sikt avskaffande av undantaget fr\u00e5n legitimationskravet, avskaffandet av regeln om huvudmannens skyldighet att erbjuda undervisningen under max sju \u00e5r (ber\u00e4knat p\u00e5 grund- och gymnasieskoltiden), att antalet elever inte begr\u00e4nsar huvudmannens skyldighet att erbjuda undervisning i \u00e4mnet modersm\u00e5l, att Skolverket skulle utveckla underlaget f\u00f6r bed\u00f6mning av kunskaper i det aktuella spr\u00e5ket, vilket \u00e4r ett grundl\u00e4ggande beh\u00f6righetskrav.<\/p>\n\n\n\n
Tv\u00e5 \u00e5r efter att slutbet\u00e4nkandet \u00f6verl\u00e4mnats till den nuvarande utbildningsministern sammanf\u00f6rdes jag och statssekreteraren i Utbildningsdepartementet p\u00e5 en konferens om \u00e4mnet. \u00c5terigen f\u00f6rbl\u00e4ndades publiken av floskler fr\u00e5n statens representant som \u201dj\u00e4ttebra\u201d, \u201doj, vad viktigt det \u00e4r\u201d, \u201darabiska, f\u00f6rst\u00e5r ni, d\u00e5 kan man f\u00e5 jobb i Dubai\u201d, typ. P\u00e5 fr\u00e5gan om de t\u00e4nker g\u00f6ra n\u00e5got med utredningens f\u00f6rslag fick vi veta att departementet m\u00e5ste utreda de finansiella konsekvenserna lite till. Trots att utredningen har gjort det med hj\u00e4lp av experter fr\u00e5n Finansdepartementet. Det var allts\u00e5 tv\u00e5 \u00e5r efter att bet\u00e4nkandet presenterats. Jag f\u00f6rflyttades os\u00f6kt till 1994 och s\u00e5g framf\u00f6r mig min f\u00f6rsta arbetsgivare p\u00e5 en grundskola i en liten sm\u00e5l\u00e4ndsk kommun: \u201dModersm\u00e5l, f\u00f6rst\u00e5r du, det \u00e4r ju j\u00e4ttebra att ha, men det kan de prata hemma. Vi vill att du i skolan hj\u00e4lper dem med det som \u00e4r viktigt f\u00f6r dessa elever\u201d. <\/p>\n\n\n\n
Min farh\u00e5ga \u00e4r att \u00e4mnets medvetet eller omedvetet (det l\u00e5ter jag vara osagt) urholkade villkor, av en eventuellt ny regeringskonstellation som \u00f6ppet fl\u00f6rtar med den h\u00f6gervridna delen av den svenska v\u00e4ljark\u00e5ren, kommer att anv\u00e4ndas som det fr\u00e4msta argumentet f\u00f6r dess nedl\u00e4ggning eller rekonstruktion som i praktiken inneb\u00e4r ett tomt skal. Ty, n\u00e5gonstans ska musklerna mot den \u201dmisslyckade integrationen\u201d visas.<\/p>\n\n\n\n