{"id":335,"date":"2021-12-17T18:36:13","date_gmt":"2021-12-17T18:36:13","guid":{"rendered":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/?p=335"},"modified":"2021-12-22T09:19:52","modified_gmt":"2021-12-22T09:19:52","slug":"hon-trodde-de-e-svenska-ring","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/2021\/12\/17\/hon-trodde-de-e-svenska-ring\/","title":{"rendered":"“Hon trodde de e svenska ring” – Spaning kring elevers spr\u00e5kpraktiker i flerspr\u00e5kiga engelskklassrum"},"content":{"rendered":"\n

Erica Sandlund, Docent i engelska<\/p>\n\n\n\n

Projekt:<\/strong> MultiLingual Spaces \u2013 Flerspr\u00e5kiga praktiker i engelskundervisning Vetenskapsr\u00e5det Dnr 2016-03469, 2017-2022<\/p>\n\n\n\n

Hur ska man g\u00f6ra egentligen, ska man prata bara engelska med eleverna? Eller \u00e4r det okej att prata en del svenska, \u00f6vers\u00e4tta ord och s\u00e5, beroende p\u00e5 hur mycket eleverna kan? Ska man uppmuntra elever som har samma f\u00f6rstaspr\u00e5k att arbeta tillsammans?<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n

Det h\u00e4r \u00e4r exempel p\u00e5 fr\u00e5gor som vi fyra forskare i projektet MultiLingual Spaces<\/a> ibland f\u00e5r fr\u00e5n l\u00e4rarstudenter. All h\u00f6gskoleutbildning ska ju som bekant vila p\u00e5 vetenskaplig grund, men att ge forskningsgrundade svar p\u00e5 studenternas till synes r\u00e4ttframma och professionsrelevanta fr\u00e5gor visade sig inte vara s\u00e5 enkelt. Det saknades helt enkelt aktuell forskning om hur spr\u00e5kinl\u00e4rning och kommunikation i spr\u00e5kligt heterogena klassrum ser ut idag (l\u00e4s exempelvis v\u00e5r forsknings\u00f6versikt i den h\u00e4r artikeln<\/a> fr\u00e5n 2017 i LMS Lingua<\/em>). Med hj\u00e4lp av medel fr\u00e5n Vetenskapsr\u00e5det kunde vi f\u00f6rverkliga id\u00e9n om att bidra med kunskap till l\u00e4rarutbildning och spr\u00e5kdidaktisk forskning genom projektet MultiLingual Spaces<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Projektet som helhet \u00e4r indelat i tv\u00e5 huvudsakliga faser \u2013 en kartl\u00e4ggningsfas och en experimentfas. I kartl\u00e4ggningsfasen <\/em>f\u00f6ljde vi forskare engelskundervisningen i ett antal h\u00f6gstadieklassrum p\u00e5 fyra skolor genom videoinspelning, observationsanteckningar och intervjuer med l\u00e4rare och elever. I experimentfasen<\/em> utvecklade vi ett undervisningsmaterial som under en treveckorsperiod anv\u00e4ndes i sex niondeklasser. H\u00e4r ville vi pr\u00f6va om undervisningss\u00e4ttet och materialet hade effekter p\u00e5 elevernas l\u00e4rande av sv\u00e5ra nya ord p\u00e5 engelska \u2013 ord som eleverna inte f\u00f6rv\u00e4ntades kunna p\u00e5 den niv\u00e5n (testa er sj\u00e4lva \u2013 kan ni exempelvis viscissitude<\/em>, acquiesce <\/em>eller sagacity<\/em>?). Vi l\u00e4t alla elever prova alla tre undervisningss\u00e4tten under en vecka var, och dessa tre innebar att arbetsmaterial och undervisningsspr\u00e5k varierade: enbart engelska i ordlistor och undervisning, en tv\u00e5spr\u00e5kig undervisning med engelska och lite svenska, samt engelska kombinerat med andra spr\u00e5k eleverna kunde. Alla lektioner videofilmades \u00e4ven under denna fas. Vi hoppas snart kunna presentera de slutliga resultaten av experimentet!<\/p>\n\n\n\n

Ut\u00f6ver undervisningsexperimentet, som m\u00e4ter elevers ordinl\u00e4rning, handlar en av projektets forskningsfr\u00e5gor om hur klassrumsinteraktionen ser ut i flerspr\u00e5kiga engelskklassrum. Vad g\u00f6r de egentligen, och vilka spr\u00e5kresurser anv\u00e4nder de? Vilka l\u00e4rdomar kan vi dra av att n\u00e4rstudera hur elever och l\u00e4rare pratar med varandra under engelsklektionerna? En del av svaren p\u00e5 l\u00e4rarstudenternas fr\u00e5gor kan man faktiskt hitta just i vad som h\u00e4nder i sj\u00e4lva samtalet n\u00e4r olika spr\u00e5kresurser anv\u00e4nds.  <\/p>\n\n\n\n

Att vi m\u00e4nniskor \u00e4r goda resurser i l\u00e4randet av spr\u00e5k f\u00f6r varandra finns dokumenterat i m\u00e5nga studier. Till synes triviala, sk\u00e4mtsamma \u00f6gonblick i ett klassrum kan inneh\u00e5lla \u00f6gonblick av l\u00e4rande, och i v\u00e5ra analyser ser vi att dessa m\u00f6jligheter till l\u00e4rande ofta uppst\u00e5r i samband med n\u00e5got uppkommet f\u00f6rst\u00e5elseproblem i kommunikationen. Nedan ser vi fyra elever som spelar ett spel med hj\u00e4lp av s\u00e5 kallade flash cards<\/em> med engelska ord som ska f\u00f6rklaras medan \u00f6vriga spelare gissar ordet. Just h\u00e4r \u00e4r det en sk\u00e4mtsam diskussion om procedurerna f\u00f6r kortspelet som m\u00f6jligg\u00f6r en diskussion om engelskt uttal. Chris anklagar sk\u00e4mtsamt Andy (alla namn p\u00e5 elever \u00e4r pseudonymer) f\u00f6r att fuska (cheating<\/em>, rad 2) varp\u00e5 Andy upprepar ordet med ett annorlunda uttal (rad 4) :<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Detta ifr\u00e5gas\u00e4tts av Chris genom ett \u00f6verdrivet felaktigt uttal (rad 5) varp\u00e5 eleverna gemensamt visar att de f\u00f6rst\u00e5r det komiska i uttalet av ch<\/em>– ljudet p\u00e5 engelska, och samtidigt visar sin medvetenhet om att den lilla uttalsf\u00f6r\u00e4ndringen skapar ett nytt ord (shitting<\/em>).<\/p>\n\n\n\n

S\u00e5 kallade reparationer <\/em>(Eng. repair mechanisms<\/em>), det vill s\u00e4ga, kommunikativa resurser f\u00f6r att visa och l\u00f6sa problem med att h\u00f6ra, f\u00f6rst\u00e5 eller producera n\u00e5got, \u00e4r i mellanm\u00e4nskliga samtal bland det viktigaste vi har f\u00f6r att skapa gemensam f\u00f6rst\u00e5else. I klassrum kan reparationer vara ganska kraftfulla elever emellan \u2013 vilket naturligtvis kan ge b\u00e5de positiva (l\u00e4rande och engagemang) och negativa (r\u00e4dsla f\u00f6r att s\u00e4ga fel) effekter. I v\u00e5ra analyser finner vi m\u00e5nga av dessa korrigeringar mellan elever n\u00e4r ett t\u00e4vlingsmoment \u00e4r inblandat. Nedan ser vi tv\u00e5 elever (Jonas och Mehmet) t\u00e4vla mot varandra i att gissa det engelska ordet f\u00f6r \u201d\u00f6\u201d snabbast, och d\u00e4r den aktuelle t\u00e4vlingsledaren Ehsan kraftfullt korrigerar sina kamraters initiala fels\u00e4gning (iceland <\/em>ist\u00e4llet f\u00f6r det korrekta uttalet av island<\/em>):<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Korrigeringen blir en del av hur Ehsan ut\u00f6var sin roll som t\u00e4vlingsdomare, och av hans verbala bevisb\u00f6rda varf\u00f6r ingen av kamraterna kunde anses vinna just denna omg\u00e5ng. Han tar ocks\u00e5 tillf\u00e4lligt p\u00e5 sin en slags l\u00e4rarroll i sin korrigering. Det \u00e4r ocks\u00e5 rimligt att anta att ett visst l\u00e4rande sker just h\u00e4r. Det vi ser i v\u00e5rt material \u00e4r hur viktigt det \u00e4r att skapa tillf\u00e4llen i klassrummet n\u00e4r elever f\u00e5r l\u00f6sa problem tillsammans och d\u00e4r spontana kommunikationsf\u00f6rhandlingar kan uppst\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

I b\u00e5da exemplen ovan anv\u00e4nder eleverna antingen uteslutande engelska (exempel 1) eller engelska och svenska (exempel 2). Det h\u00e4r \u00e4r m\u00f6nstret genom hela videomaterialet, d\u00e4r engelska behandlas som klassrummets huvudspr\u00e5k men d\u00e4r svenskan har en naturlig och oproblematisk plats som gemensam f\u00f6rst\u00e5elseram och f\u00f6r att l\u00f6sa exempelvis procedurfr\u00e5gor. Detta verkar g\u00e4lla \u00e4ven i samtal med och mellan flerspr\u00e5kiga och nyanl\u00e4nda elever som ofta tar avstamp i svenskan. Vi ser ocks\u00e5 att eleverna sj\u00e4lva ofta behandlar eventuella spr\u00e5kliga f\u00f6rst\u00e5elseproblem som ett resultat av en sammanblandning av de tv\u00e5 klassrumsspr\u00e5ken engelska och svenska, och inte som ett resultat av enskilda elevers flerspr\u00e5kiga identiteter. I den tredje och sista inblicken i elevsamtalen har ett s\u00e5dant problem uppst\u00e5tt. Det \u00e4r Malia och Mohammad, som b\u00e5da har ett annat spr\u00e5k \u00e4n svenska som sitt starkaste spr\u00e5k, och Nils som spelar med ordkort. Det engelska substantivet ring<\/em> visar sig ha tolkats utifr\u00e5n verbet att ringa<\/em> eller engelskans to ring<\/em> av Malia, medan Nils och Mohammad tolkar det som smycket ring<\/em>. H\u00e4r handlar den gemensamma reparationen och probleml\u00f6sningen inte<\/em> om Malias eventuella flerspr\u00e5kiga identitet, utan om att hon skulle ha blandat ihop engelska med svenska:<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

P\u00e5 ett \u00f6vergripande plan visar v\u00e5ra studier av samtalen och \u00e4ven intervjuer med elever att de f\u00f6rh\u00e5ller sig till en tv\u00e5spr\u00e5kig norm i engelskklassrummet. I intervjuerna f\u00f6rklarar eleverna detta med att alla har r\u00e4tt att f\u00f6rst\u00e5 det som s\u00e4gs i klassrummet, och d\u00e4rf\u00f6r har andra spr\u00e5k ingen naturlig plats. Men i samtalet i klassrummet har eleverna onekligen kunskaper i b\u00e5de engelska och svenska, \u00e4ven om f\u00e4rdighetsniv\u00e5n kan variera. Det s\u00f6ml\u00f6sa v\u00e4xlandet till svenska sker inte slumpm\u00e4ssigt, utan som en medveten handling f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra den gemensamma f\u00f6rst\u00e5elsen eller uppn\u00e5 n\u00e5got annat socialt m\u00e5l, som att korrigera eller sk\u00e4mta. Vi h\u00e4vdar att den spr\u00e5kv\u00e4xling vi ser i klassrummet bidrar till en \u00f6kad metaspr\u00e5klig medvetenhet<\/em> som spr\u00e5kforskningen menar \u00e4r central i spr\u00e5kinl\u00e4rning. Vi ser ocks\u00e5 att dessa gruppaktiviteter h\u00f6jer elevernas engagemang och deltagande, och m\u00f6jligg\u00f6r ett v\u00e4xelvis rolltagande och ett pr\u00f6vande av olika spr\u00e5kf\u00f6rm\u00e5gor under mer lekfulla former. Vi ser ocks\u00e5 att i det till synes vardagliga och triviala finns ocks\u00e5 praktiker f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5else och l\u00e4rande, och den \u00e5terkommande j\u00e4mf\u00f6relsen mellan engelska och svenska ger ocks\u00e5 flerspr\u00e5kiga elever en dubbel resurs f\u00f6r l\u00e4rande. R\u00e5det till spr\u00e5kl\u00e4rare \u00e4r att organisera klassrumsaktiviteter som m\u00f6jligg\u00f6r lek med ord och ett nyfiket utforskande och pr\u00f6vande av alla elevers bakgrundskunskaper \u2013 oavsett om dessa \u00e4r i m\u00e5lspr\u00e5ket, skolspr\u00e5ket, eller i andra spr\u00e5k eller f\u00f6reteelser som kan hj\u00e4lpa till att bef\u00e4sta nya kunskaper.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Erica Sandlund, december 2021<\/p>\n\n\n\n

I samarbete med projektkollegor:<\/p>\n\n\n\n

Marie K\u00e4llkvist, Lunds universitet och Linn\u00e9universitetet (projektledare)<\/p>\n\n\n\n

Pia Sundqvist, Universitetet i Oslo<\/p>\n\n\n\n

Henrik Gyllstad, Lunds universitet<\/p>\n\n\n\n

Snart finns mer att l\u00e4sa om samtal i det flerspr\u00e5kiga engelskklassrummet:<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4llkvist, M., Sandlund, E., Sundqvist, P. & Gyllstad, H. (under tryckning). Interaction in the multilingual classroom. In Kecskes, I. (ed). The Cambridge Handbook of Intercultural Pragmatics<\/em>. Cambridge University Press.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Erica Sandlund, Docent i engelska Projekt: MultiLingual Spaces \u2013 Flerspr\u00e5kiga praktiker i engelskundervisning Vetenskapsr\u00e5det Dnr 2016-03469, 2017-2022 Hur ska man g\u00f6ra egentligen, ska man prata bara engelska med eleverna? Eller \u00e4r det okej att prata en del svenska, \u00f6vers\u00e4tta ord och s\u00e5, beroende p\u00e5 hur mycket eleverna kan? Ska man uppmuntra elever som har samma … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201d“Hon trodde de e svenska ring” – Spaning kring elevers spr\u00e5kpraktiker i flerspr\u00e5kiga engelskklassrum\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1433,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11,1,5],"tags":[],"class_list":["post-335","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-engelska","category-forskning","category-lastips"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/335","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1433"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=335"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/335\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":354,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/335\/revisions\/354"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=335"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=335"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=335"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}