G\u00e4stbloggare Anna-Lena Godhe, Docent i utbildningsvetenskap, Malm\u00f6 universitet<\/p>\n\n\n\n
F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan gjordes revideringar i LGR11 f\u00f6r att st\u00f6dja utvecklingen av elevers digitala kompetens. F\u00f6r\u00e4ndringarna gjordes fr\u00e4mst i det centrala inneh\u00e5llet och i \u00e4mnesbeskrivningar, inte i kunskapskraven. I de f\u00f6r\u00e4ndringar som tr\u00e4der i kraft h\u00f6sten 2022 g\u00f6rs f\u00f6r\u00e4ndringar i kunskapskraven. Beteckningen p\u00e5 l\u00e4roplanen f\u00f6r\u00e4ndras till LGR22 \u00e4ven om stora delar av l\u00e4roplanen \u00e4r identisk med LGR11. I detta inl\u00e4gg diskuterar och reflekterar jag kring f\u00f6r\u00e4ndringar som gjorts i svensk\u00e4mnets kursplan, b\u00e5de tidigare och nu. Eftersom jag tidigare gjort analyser av l\u00e4roplansf\u00f6r\u00e4ndringar var jag nyfiken p\u00e5 vad som f\u00f6r\u00e4ndrats den h\u00e4r g\u00e5ngen, specifikt i relation till digitala och multimodala aspekter av svensk\u00e4mnet.<\/p>\n\n\n\n
En analys av de revideringar som gjordes n\u00e4r begreppet digital kompetens f\u00f6rdes in i LGR11 \u00e5r 2017, pekar p\u00e5 att dessa revideringar fr\u00e4mst handlade om att digitala verktyg skulle implementeras i undervisningen (Godhe, Magnusson & Sofkova Hashemi, 2020<\/a>). Aspekter av digital kompetens som handlar om kritisk medvetenhet, s\u00e4kerhet och programmering \u00e5terfanns fr\u00e4mst i kursplanerna f\u00f6r specifika \u00e4mnen och dessa f\u00f6r\u00e4ndringar var betydligt f\u00e4rre \u00e4n de f\u00f6r\u00e4ndringar som handlade om att digitala verktyg och medier skulle anv\u00e4ndas. Vid denna revidering gjordes inga f\u00f6r\u00e4ndringar i kunskapskraven. Godhe m.fl. argumenterar f\u00f6r att detta f\u00f6rst\u00e4rker intrycket av att digital kompetens uppfattas som en teknisk f\u00e4rdighet i f\u00f6rsta hand.<\/p>\n\n\n\n I LGR22 som tr\u00e4der i kraft h\u00f6sten 2022 har en del till\u00e4gg gjorts i de inledande tv\u00e5 kapitlen. Dessa till\u00e4gg handlar om v\u00e4rdegrundsarbete, med fokus p\u00e5 sexualitet, samtycke och relationer s\u00e5 som Skolverket beskriver det p\u00e5 sin hemsida (\u00c4ndrade l\u00e4roplaner och kursplaner h\u00f6sten 2022 – Skolverket<\/a>). De skrivningar som lades till i dessa tv\u00e5 kapitel i samband med att digital kompetens som begrepp skrevs in i l\u00e4roplanerna \u00e4r of\u00f6r\u00e4ndrade. Det inneb\u00e4r att det fortfarande \u00e4r i de inledande kapitlen som en bredare f\u00f6rst\u00e5else av digital kompetens formuleras. Relationen till f\u00f6r\u00e4ndringar i samh\u00e4llet i stort, till probleml\u00f6sning och informationss\u00f6kning och bearbetning \u00e4r tydligast framskrivet i dessa tv\u00e5 kapitel. <\/p>\n\n\n\n N\u00e4r vi g\u00e5r till kursplanen f\u00f6r svensk\u00e4mnet s\u00e5 har n\u00e5gra f\u00f6r\u00e4ndringar gjorts i centralt inneh\u00e5ll men de st\u00f6rsta f\u00f6r\u00e4ndringarna \u00e5terfinns i kunskapskraven. Dock menar jag att de f\u00f6r\u00e4ndringar som gjorts i det centrala inneh\u00e5llet \u00e4r av betydelse n\u00e4r multimodalitet och digitalisering \u00e4r i fokus. Till exempel \u00e4r det s\u00e5 att m\u00e5nga av de exempel som tidigare fanns nu \u00e4r borttagna, s\u00e5 som spelinstruktioner, film, webb-texter, tv-program och sociala medier. Vad dessa ord har gemensamt \u00e4r att de handlar om andra uttrycksformer \u00e4n de verbalspr\u00e5kliga. Det \u00e4r uttrycksformer som ofta \u00e4r multimodala och vanligt f\u00f6rekommande i digitala milj\u00f6er.<\/p>\n\n\n\n Ordet symboler lades vid revideringen 2017 till i meningen \u201d Ord, symboler och begrepp som anv\u00e4nds f\u00f6r att uttrycka k\u00e4nslor, kunskaper och \u00e5sikter\u201d men \u00e4r nu borttaget. Det kan tyckas ovidkommande att ett enstaka ord l\u00e4ggs till och tas bort. Jag skulle dock vilja p\u00e5st\u00e5 att ordet symbol i det h\u00e4r sammanhanget, liksom de andra borttagna orden som n\u00e4mndes ovan, signalerar en sn\u00e4vare syn p\u00e5 vad spr\u00e5k kan vara. Ur ett multimodalt perspektiv ses alla symboler som meningsb\u00e4rande och p\u00e5verkar s\u00e5ledes hur vi kommunicerar. En vidgad syn p\u00e5 spr\u00e5k fanns inskriven i styrdokumenten i b\u00f6rjan av 2000-talet men har sedan hamnat allt mer i skymundan i l\u00e4roplanerna. Jag st\u00e4ller mig fr\u00e5gan om man som svenskl\u00e4rare idag helt kan bortse fr\u00e5n de symboler som b\u00e5de vuxna, ungdomar och barn ofta anv\u00e4nder sig av som t.ex. e-mojis och den uppsj\u00f6 av symboler som kan anv\u00e4ndas i sms och inl\u00e4gg p\u00e5 sociala medier.<\/p>\n\n\n\n I avsnittet om texter i det centrala inneh\u00e5llet lades en punkt till vid revideringen 2017 som handlade om digitala texter;<\/p>\n\n\n\n \u2022 Texter i digitala milj\u00f6er, till exempel texter med l\u00e4nkar och andra interaktiva funktioner.<\/p><\/blockquote>\n\n\n\n Denna punkt har nu tagits bort. D\u00e4rmed har ocks\u00e5 explicita formuleringar om vad som \u00e4r utm\u00e4rkande f\u00f6r digitala texter f\u00f6rsvunnit ur kursplanen.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r det g\u00e4ller kunskapskraven s\u00e5 har de blivit avsev\u00e4rt kortare och det \u00e4r ocks\u00e5 en intention som Skolverket skriver att de har med LGR22: att kunskapskraven ska vara mindre omfattande och detaljerade f\u00f6r att ge b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att s\u00e4tta mer r\u00e4ttvisande betyg och f\u00f6r att minska risken att kunskapskraven ska styra undervisningen. Vid en genomg\u00e5ng av kunskapskraven \u00e4r det tydligt att de strukturerats s\u00e5 att det finns ett stycke om samtal och muntlighet, ett om skrivande, ett om l\u00e4sande och ett om informationss\u00f6kning. Dock \u00e4r det ocks\u00e5 tydligt att det som tidigare fanns i kunskapskraven vad g\u00e4ller multimodala texter nu \u00e4r borttaget. Att eleverna ska skapa texter d\u00e4r ord, bild och ljud samspelar finns fortsatt med i det centrala inneh\u00e5llet men den mening som fanns om dessa texter i kunskapskraven \u00e4r nu borttagen.<\/p>\n\n\n\n Sammantaget menar jag att de f\u00f6r\u00e4ndringar som gjorts i kursplanen f\u00f6r svensk\u00e4mnet i LGR22 pekar p\u00e5 att andra uttryckss\u00e4tt \u00e4n de verbalspr\u00e5kliga f\u00e5tt en \u00e4n mer undanskymd roll i \u00e4mnet. Denna f\u00f6r\u00e4ndring sker samtidigt som vuxna, ungdomar och barn dagligen kommunicerar med s\u00e5 v\u00e4l alfabetiskt text som bilder, ljud och symboler. I ett nyligen publicerat blogginl\u00e4gg (https:\/\/www.skolaochsamhalle.se\/flode\/skola\/petra-magnusson-och-jonas-asklund-vart-tog-den-balanserade-undervisningen-vagen\/<\/a>) tar Petra Magnusson och Jonas Asklund upp tendenser i LGR22 att fokusera p\u00e5 formaspekter och f\u00e4rdighetstr\u00e4ning i spr\u00e5k\u00e4mnena snarare \u00e4n p\u00e5 funktionen av spr\u00e5k, dvs att spr\u00e5ket utvecklas d\u00e5 vi anv\u00e4nder det i meningsfulla sammanhang. De f\u00f6r\u00e4ndringar som jag beskrivit ovan menar jag pekar i samma riktning. Det faktiska medielandskap som s\u00e5v\u00e4l barn som vuxna lever i idag syns knappast i kursplanen f\u00f6r svensk\u00e4mnet. <\/p>\n\n\n\n Sammantaget menar jag att kursplanen f\u00f6r svenska i LGR22 inte i tillr\u00e4cklig utstr\u00e4ckning knyter an till barn och ungdomars f\u00f6rm\u00e5gor att kommunicera i det medielandskap de v\u00e4xer upp i. Visst ska elever fortsatt l\u00e4ra sig att l\u00e4sa och skriva alfabetiska, tryckta texter men kan vi med gott mod h\u00e4vda att det inte \u00e4r relevant att i skolans svensk\u00e4mne ocks\u00e5 l\u00e4ra dem f\u00f6rst\u00e5 och kommunicera med b\u00e5de ljud, bild och olika symboler?<\/p>\n\n\n\n Anna-Lena Godhe, december 2021<\/p>\n\n\n\n