I v\u00e5rt projekt Skrivandet som n\u00e4ring f\u00f6r demokratin <\/em>(VR2018-03779) arbetar vi (forskare och l\u00e4rare i grundskola tillsammans) f\u00f6r att utveckla just undervisningsmetoder som st\u00f6djer elever att anv\u00e4nda skrivandet som ett redskap f\u00f6r att g\u00f6ra sin r\u00f6st h\u00f6rd och f\u00f6r att delta i samh\u00e4llet genom sitt skrivande. Denna, vad vi kallar, deltagande skrivundervisning<\/em> m\u00f6jligg\u00f6r f\u00f6r eleverna att utvecklas till skrivande individer s\u00e5 att de kan m\u00f6ta de skriftliga krav och utmaningar som vardagen s\u00e4tter, men tr\u00e4nar \u00e4ven eleverna i att kommunicera p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e4r l\u00e4mpligt i deras vardag och f\u00f6r att g\u00f6ra sin r\u00f6st h\u00f6rd i samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n \u00c4ven om skrivandet idag anv\u00e4nds flitigt av barn och ungdomar n\u00e4r de chattar, sms:ar eller spelar onlinespel, s\u00e5 finns inte s\u00e4llan en inneboende r\u00e4dsla av att dela sina tankar i skrift. I projektet (Skrivandet som n\u00e4ring f\u00f6r demokratin<\/em>) ber\u00e4ttar ungdomar att det kan vara jobbigt att dela texter i bland annat sociala medier d\u00e5 detta inneb\u00e4r att n\u00e5gon annan l\u00e4ser det man skriver, och framf\u00f6rallt framkommer en r\u00e4dsla f\u00f6r att f\u00e5 negativa kommentarer p\u00e5 sitt skrivande. Eleverna uttrycker bland annat en os\u00e4kerhet \u00f6ver att l\u00e4saren ska f\u00f6rst\u00e5 texten p\u00e5 andra s\u00e4tt \u00e4n vad man t\u00e4nkt. Att just v\u00e5ga <\/em>skriva blir allts\u00e5 centralt, och vi vill starkt lyfta vikten av att alla elever f\u00e5r st\u00f6d, s\u00e5v\u00e4l i skolan som p\u00e5 fritids, i att utveckla en trygghet i sig sj\u00e4lv som en skrivande person, s\u00e5 att man kan anv\u00e4nda skrivandet f\u00f6r att uttrycka sig, g\u00f6ra sin r\u00f6st h\u00f6rd och kanske \u00f6ka sitt inflytande i de fr\u00e5gor man brinner f\u00f6r. Att st\u00f6dja elever i sitt skrivande kan exempelvis handla om att erbjuda en trygg milj\u00f6 d\u00e4r elever f\u00e5r \u00f6va p\u00e5 att skriva till redan k\u00e4nda mottagare, men ocks\u00e5 en d\u00e4r de f\u00e5r samtala om just s\u00e4ndare och mottagare f\u00f6r att bli trygg i sin \u201dskrivperson\u201d.<\/p>\n\n\n\n Som ett s\u00e4tt att medvetandeg\u00f6ra eleverna om vilka olika mottagare de skriver till, ingick i en genomf\u00f6rd skrivintervention (som del av projektet Skrivande som n\u00e4ring f\u00f6r demokratin<\/em>) en \u00f6vning i att dels reflektera \u00f6ver vilka texter de skriver under en dag, dels vilka de skriver till<\/em>. Vanliga textexempel var SMS (exv. f\u00f6r att be sina f\u00f6r\u00e4ldrar att komma med gympakl\u00e4der), chatt med kompisar (exv. om vad de ska g\u00f6ra i helgen) och texter till tidning eller rektor (exv. om n\u00e5got man vill p\u00e5verka). Eleverna fick sedan identifiera vilka mottagarna var, och f\u00e4ste lappar med textexempel p\u00e5 en bild med en l\u00f6kskalsmodell \u2013 en modell d\u00e4r de olika lagren representerar olika mottagare s\u00e5som sig sj\u00e4lv, familj, kamrater, skola, samh\u00e4lle och v\u00e4rlden (se figur 1). <\/p>\n\n\n\n D\u00e4refter pratade elever och l\u00e4rare om var, och till vem, de skriver, samt hur man varierar sitt spr\u00e5k beroende p\u00e5 vilket lager man skriver till. Det var exempelvis skillnad p\u00e5 vilka ord man anv\u00e4nde till sin mamma i ett SMS eller ett brev till rektorn. De pratade dessutom om vad olika medier, som till exempel Internet, betyder f\u00f6r skrivandet. Eleverna lyfte fram att det de skriver v\u00e4ldigt l\u00e4tt kan bli synligt f\u00f6r andra utanf\u00f6r den aktuella situationen (skolan, fritids) vilket upplevdes som b\u00e5de positivt och skr\u00e4mmande. Tack vare Internet upplevde eleverna att de snabbt och l\u00e4tt kan ber\u00e4tta n\u00e5got f\u00f6r n\u00e5gon. Samtidigt gav de uttryck f\u00f6r att de inte alltid v\u00e5gade skriva p\u00e5 n\u00e4tet, f\u00f6r det de skrev gick inte att ta tillbaka \u2013 internet gl\u00f6mmer inte! Tillsammans pratade l\u00e4rare och elever om att medvetet arbeta med skrivandet f\u00f6r att bli tryggare i, och b\u00e4ttre p\u00e5, att formulera det man vill s\u00e4ga \u2013 b\u00e5de i relation till vem som \u00e4r mottagare och vilken kanal man v\u00e4ljer att skriva i.<\/p>\n\n\n\n En undervisning d\u00e4r eleverna skriver i olika sammanhang och f\u00f6r olika mottagare bidrar till att skapa goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r eleverna att uppleva k\u00e4nslor av jag vill<\/em> uttrycka n\u00e5got f\u00f6r n\u00e5gon, jag kan<\/em> (dvs. jag har skrivf\u00f6rm\u00e5ga) och jag v\u00e5gar<\/em> (dvs. jag har tryggheten att formulera mig i skrift). Att just medvetandeg\u00f6ra att man skriver till olika mottagare och att skrivandet ser lite olika ut beroende p\u00e5 bland annat mottagare menar vi \u00e4r ett viktigt steg i st\u00e4rkandet av eleverna som skrivande personer. En mottagare ger texten mening och beroende p\u00e5 vad man vill \u00e5stadkomma med sitt skrivande s\u00e5 beh\u00f6ver det anpassas. <\/p>\n\n\n\n Att bli en skrivande person inneb\u00e4r allts\u00e5 inte enbart att kunna skriva korrekt, det handlar om att vara medveten om sitt skrivande utifr\u00e5n syfte, mottagare och medium man skriver i. Men det handlar i mer grundl\u00e4ggande mening ocks\u00e5 om att v\u00e5ga<\/em> skriva, och h\u00e4r m\u00e5ste elever fr\u00e5n en tidig \u00e5lder ges m\u00f6jligheter att utveckla ett skrivmod \u2013 och ett s\u00e4tt \u00e4r att medvetandeg\u00f6ras om hur man fungerar som en skrivande person och hur olika situationer kr\u00e4ver olika saker av en. F\u00f6r att \u00e4ga k\u00e4nslan av att jag kan skriva<\/em>, jag vill skriva<\/em>, jag v\u00e5gar skriva<\/em> kr\u00e4vs m\u00e5nga meningsfulla skrivtillf\u00e4llen i, f\u00f6r eleven, meningsfulla sammanhang. B\u00e5de skribenten och skrivandet m\u00e5ste st\u00f6ttas! <\/p>\n\n\n\n Carina Hermansson, februari 2022<\/p>\n\n\n\n I samarbete med projektkollegor:<\/p>\n\n\n\n Eva Lindgren, Ume\u00e5 universitet (projektledare) H\u00e4r finns mer att l\u00e4sa om skrivande och demokrati:<\/em><\/p>\n\n\n\n Lindgren, E., Hermansson, C., Bostr\u00f6m, P., Nilsson, A., Str\u00f6m, P. & Sturk, E. (2021). Skrivande, bildning och demokrati: att kunna, vilja och v\u00e5ga. I Nemeth U., Nordenstam, A. & Winsell, H. (red.) Bildning. <\/em>Svenskl\u00e4rarf\u00f6reningens \u00e5rsskrift 2020 (s. 101-116)<\/p>\n\n\n\n Lindgren, E., Hermansson, C., Bostr\u00f6m, P., Nilsson, A., Str\u00f6m, P. & Sturk, E. (under tryck, vt 2022). Skrivande f\u00f6r delaktighet och demokrati. I Lindgren, E., Hermansson, C., Norlund Shaswar, A. & Areljung S. (red). Skrivdidaktik.<\/em> Studentlitteratur: Lund. (s. 43-68)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Carina Hermansson, professor i pedagogiskt arbete vid H\u00f6gskolan i Bor\u00e5s samt ordf\u00f6rande f\u00f6r CSL:s styrgrupp Hur l\u00e4r man barn att skriva? Handlar det om att kunna stava? Om att kunna formulera sig korrekt? Eller handlar det om att bara skriva mycket? Det h\u00e4r \u00e4r en \u00e5terkommande fr\u00e5ga g\u00e4llande barns skrivutveckling. S\u00e5 sant, inte s\u00e4llan handlar … <\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-content\/uploads\/sites\/310\/2022\/02\/Hermansson_figur-1.png\")
Per Bostr\u00f6m, Ume\u00e5 universitet
Peter Str\u00f6m, Ume\u00e5 universitet
Erika Sturk, Ume\u00e5 universitet
Anna Nilsson, Ume\u00e5 kommun<\/p>\n\n\n\n