Sofia Wijkmark, docent i litteraturvetenskap<\/p>\n\n\n\n
Ungas intresse f\u00f6r l\u00e4sning \u00e4r en st\u00e4ndig fr\u00e5ga i debatten och det finns m\u00e5nga id\u00e9er om hur motivationen f\u00f6r litteraturen ska v\u00e4ckas. En tanke som pr\u00f6vats i bland annat Danmark \u00e4r att unders\u00f6ka den didaktiska potentialen hos litteratur som har ett regionalt, platsbaserat perspektiv, och som relaterar till det sammanhang d\u00e4r eleverna sj\u00e4lva befinner sig. Vi, Sofia Wijkmark, Martin Stolare och Christina Olin-Scheller, vill f\u00f6rst\u00e5s pr\u00f6va detta i V\u00e4rmland, och det planerar vi att g\u00f6ra genom att i litteratur- och historieundervisningen jobba tillsammans med l\u00e4rare och elever kring regionalt orienterade texter. Id\u00e9n uppkom n\u00e4r vi deltog i konferensen \u201dUnderstanding Bildung in the Antropocen\u201d och uppt\u00e4ckte att vi t\u00e4nkte lika kring det regionala perspektivets betydelse f\u00f6r undervisning om h\u00e5llbarhet och milj\u00f6. Christina och Martin presenterade erfarenheter fr\u00e5n tidigare studier och p\u00e5talade att kommande forskning b\u00f6r fokusera p\u00e5 konkreta undervisningsuppl\u00e4gg d\u00e4r perspektiv fr\u00e5n humaniora f\u00e5r en central plats. Sofia, som kommer fr\u00e5n det nyligen avslutade projektet En v\u00e4rml\u00e4ndsk litteraturhistoria<\/em>, presenterade sina tankar om att unders\u00f6ka hur det materialet kunde transformeras till ett didaktiskt sammanhang med ekologiska fr\u00e5gest\u00e4llningar. Vi s\u00e5g genast potentialen i att koppla samman v\u00e5ra id\u00e9er i ett gemensamt projekt d\u00e4r En v\u00e4rml\u00e4ndsk litteraturhistoria <\/em>kan anv\u00e4ndas som utg\u00e5ngspunkt.<\/p>\n\n\n\n Tanken \u00e4r att utg\u00e5 fr\u00e5n ett platsbaserat l\u00e4sande (place-based reading<\/em>), en \u00e4mnesdidaktisk forskningsbaserad modell (se ex. Casey, 1993; Eggersen & Barfod, 2020) d\u00e4r sociala, kulturella, historiska och geografiska dimensioner v\u00e4vs samman med l\u00e4sning av specifika litter\u00e4ra texter. Genom den platsbaserade l\u00e4sningen skapas m\u00f6jligheter att utforska platsens historiska dimensioner och implikationer, och d\u00e4rigenom \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r den plats d\u00e4r man lever och verkar. I ett f\u00f6rsta steg planerar vi en sm\u00e5skalig pilotstudie d\u00e4r vi samarbetar med en gymnasiel\u00e4rare och tillsammans planerar och genomf\u00f6r undervisning med fokus p\u00e5 vad som i detta sammanhang kan ses som kraftfull kunskap (powerful<\/em> knowledge<\/em>) (Gericke, Hudson, Olin-Scheller & Stolare 2018). Det sk\u00f6nlitter\u00e4ra materialet som vi avser att arbeta med best\u00e5r av tre texter som tillh\u00f6r olika genrer och som v\u00e4ldigt konkret knyter an till olika platser: Selma Lagerl\u00f6fs roman G\u00f6sta Berlings saga<\/em> (1891) som utspelar sig i trakterna runt Fryken, Gustav Fr\u00f6dings dikt \u201dSkogsr\u00e5et\u201d (1891) som utspelar sig i trakten runt sj\u00f6n Alstern utanf\u00f6r Karlstad och Lars Lerins illustrerade ber\u00e4ttelse Det tysta k\u00f6ket<\/em> (2002) som utspelar sig i Sunnemo. De tre texterna kan \u00e4ven p\u00e5 olika och kanske lite ov\u00e4ntade s\u00e4tt kopplas till fr\u00e5gor om natur, klimat och h\u00e5llbarhet.<\/p>\n\n\n\n Varf\u00f6r \u00e4r d\u00e5 detta projekt viktigt? Vad som g\u00f6rs i en region och p\u00e5 en specifik plats, av de m\u00e4nniskor som lever d\u00e4r (har levt och kommer att leva), g\u00f6rs i samverkan med ekologiska f\u00f6rh\u00e5llanden. Vi lever idag i en ekologisk kris och f\u00f6r att kunna l\u00f6sa problemen beh\u00f6ver vi hitta b\u00e4ttre s\u00e4tt att f\u00f6rest\u00e4lla oss, att fantisera om och t\u00e4nka kreativt kring m\u00e4nniskans relation till omgivningen, och detta \u00e4r litteraturens och andra konstarters funktion (Buell 1995). I projektet f\u00e5r eleverna m\u00f6jlighet att betrakta sin livssituation och platsens nutida karakt\u00e4r i ett historiskt ljus, men ocks\u00e5 att skapa scenarier f\u00f6r hur den kan se ut i framtiden. Genom att i undervisningen s\u00e4tta fokus p\u00e5 den v\u00e4rml\u00e4ndska litteraturen och landskapets historia, kan man n\u00e4rma sig det som inom bioregionalismen kallas reimagining<\/em>, allts\u00e5 att f\u00f6rest\u00e4lla sig och reflektera \u00f6ver platsen d\u00e4r man bor och sin relation till den p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt. De sv\u00e5r\u00f6versk\u00e5dliga fr\u00e5gorna om klimat och h\u00e5llbarhet kan p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt knytas till det situationsunika och till individen och incitament till handling kan skapas om l\u00e4rare och elever f\u00e5r m\u00f6jlighet att arbeta aktivt och n\u00e4ra med dessa centrala framtidsperspektiv. Att arbeta med lokal kultur, som exempelvis litteratur, och historia i olika former kan, som Louise Vinge, professor emerita i litteraturvetenskap, har betonat, \u201dh\u00f6ja sj\u00e4lvk\u00e4nslan och skapa en ny framtidstro och f\u00f6r\u00e4ndrad atmosf\u00e4r\u201d (Vinge 1999, s. 14). Den v\u00e4rml\u00e4ndska litteraturhistorien blir allts\u00e5 en resurs att f\u00f6rst\u00e5 hur dessa narrativ formats, men ocks\u00e5 hur de kan tolkas i relation till samspelet m\u00e4nniska-natur, inte minst i ett framtida perspektiv. P\u00e5 s\u00e5 vis handlar det kanske helt enkelt om att f\u00f6lja Fr\u00f6dings uppmaning till oss l\u00e4sare att rent fysiskt upps\u00f6ka den diktade platsen:<\/p>\n\n\n\n Sofia Wijkmark, mars 2022<\/p>\n\n\n\n I projektgruppen ing\u00e5r \u00e4ven Christina Olin-Scheller, professor i litteraturvetenskap och Martin Stolare, professor i historia<\/p>\n\n\n\n Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n Buell, L. (1995). The Environmental Imagination: Thoreau, Nature Writing, and the Formation of American Culture<\/em>. Belknapp Press of Harvard University Press.<\/p>\n\n\n\n Casey, E. S. (1993). Getting Back into Place. Toward a Renewed Understanding of the PlaceWorld<\/em>. Indiana University Press.<\/p>\n\n\n\n Eggersen D.V. & Barfod. K. (2020). \u201dP\u00e5 det store hav. Stedbaseret litteraturundervisning p\u00e5 Strandingsmuseum St. George\u201d. Nordic Journal of Literacy Research<\/em>, 6(2), 2020, 97\u2013116. http:\/\/dx.doi.org\/10.23865\/njlr.v6.2277<\/a><\/p>\n\n\n\n Gericke, N., Hudson, B., Olin-Scheller, C., & Stolare, M. (2018). \u201dPowerful knowledge, transformations and the need for empirical studies across school subjects\u201d. London Review of Education,<\/em> 16(3), 428\u2013444.<\/p>\n\n\n\n The Bioregional Imagination. Literature, Ecology and Place<\/em>. (2012). Red. Tom Lynch, Cheryll Glotfelty och Carla Ambruster. University of Georgia Press.<\/p>\n\n\n\n Wijkmark, S. (2012). \u201cJag borde v\u00e4l \u00e4nd\u00e5 nu k\u00e4nna v\u00e4rmlandsnaturen? Selma Lagerl\u00f6f ur ett regionalt perspektiv\u201d i Hemmaplan: Den regionala litteraturens traditioner, tekniker och funktioner<\/em>, red. Margaretha Ullstr\u00f6m & Sofia Wijkmark. Karlstad University Press.<\/p>\n\n\n\n Vinge, L. (1999) \u201cBeh\u00f6ver vi regional litteraturhistoria?\u201d i Sk\u00e5nska l\u00e4sningar<\/em>. Akademif\u00f6rlaget Corona.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Sofia Wijkmark, docent i litteraturvetenskap Ungas intresse f\u00f6r l\u00e4sning \u00e4r en st\u00e4ndig fr\u00e5ga i debatten och det finns m\u00e5nga id\u00e9er om hur motivationen f\u00f6r litteraturen ska v\u00e4ckas. En tanke som pr\u00f6vats i bland annat Danmark \u00e4r att unders\u00f6ka den didaktiska potentialen hos litteratur som har ett regionalt, platsbaserat perspektiv, och som relaterar till det sammanhang … <\/p>\n\u00c5t G\u00f6sthultskanten i Gunnerudsskogen, \nbortom V\u00e4stanmossen vid Br\u00e5ttorpslogen, \njust d\u00e4r h\u00e5ller skogsr\u00e5n till, \ng\u00e5 dit och se, om ni vill!\n<\/pre>\n\n\n\n