<\/p>\n\n\n\n
Birgitta Ljung Egeland, lektor i svenska spr\u00e5ket, Karlstads universitet<\/p>\n\n\n\n
Lise Iversen Kulbrandstad, professor i norskdidaktik, H\u00f8gskolen i Innlandet i Norge och hedersdoktor vid l\u00e4rarutbildningen, Karlstads universitet<\/p>\n\n\n\n
Vad kan kraftfull kunskap<\/strong> om spr\u00e5k och migration vara f\u00f6r elever i dagens skola? Kan spr\u00e5klig medvetenhet<\/strong> handla om att ha kunskap om<\/strong> flerspr\u00e5kighet, hur man l\u00e4r sig ett nytt spr\u00e5k och hur v\u00e4rldens spr\u00e5k \u00e4r lika och olika? Vilket kunskapsinneh\u00e5ll finner vi i l\u00e4romedel <\/strong>och finns det skillnader mellan Sverige och Norge?<\/em><\/p><\/blockquote>\n\n\n\n
F\u00f6r mer \u00e4n tio \u00e5r sedan fick Sverige en spr\u00e5klag (SFS 2009:600) som s\u00e4ger att var och en som \u00e4r bosatt i Sverige ska ges m\u00f6jlighet att l\u00e4ra sig, utveckla och anv\u00e4nda svenska, men ocks\u00e5 att den som har ett annat modersm\u00e5l \u00e4n svenska ska ges m\u00f6jlighet att utveckla och anv\u00e4nda sitt modersm\u00e5l. Det g\u00e4ller b\u00e5de de fem officiellt fastst\u00e4llda nationella minoritetsspr\u00e5ken (finska, jiddish, me\u00e4nkieli, romani chib, samiska) och<\/em> alla de spr\u00e5k som till f\u00f6ljd av migration bidrar till den spr\u00e5kliga m\u00e5ngfalden i Sverige. Att ge erk\u00e4nnande \u00e5t m\u00e5ngfalden ocks\u00e5 i skolan d\u00e4r normen pr\u00e4glats av homogen svenskhet kr\u00e4ver en beredskap hos l\u00e4rare som g\u00e4ller undervisningens kunskapsinneh\u00e5ll. <\/em><\/p>\n\n\n\n
I Sverige utg\u00f6r ocks\u00e5 arbete med h\u00e5llbar utveckling ett \u00f6vergripande m\u00e5l f\u00f6r skolans verksamhet kopplat till Agenda 2030<\/em>. M\u00e5let att skapa ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt h\u00e5llbart samh\u00e4lle kr\u00e4ver kunskap som g\u00f6r det m\u00f6jligt att fatta beslut utifr\u00e5n f\u00f6rh\u00e5llanden och situationer som \u00e4r komplexa. I forskargruppen ROSE tar vi utg\u00e5ngspunkt i tanken att fr\u00e5gor om h\u00e5llbar samh\u00e4llsutveckling p\u00e5 olika s\u00e4tt beh\u00f6ver st\u00e4llas i relation till undervisning och l\u00e4rande. N\u00e4r det handlar om komplexa, globala fr\u00e5gor som exempelvis migration aktualiseras d\u00e4rf\u00f6r fr\u00e5gan om vilken specialiserad kunskap fr\u00e5n olika \u00e4mnen som b\u00f6r ligga till grund f\u00f6r det urval av kunskapsinneh\u00e5ll som l\u00e4rare g\u00f6r i sin undervisning. Ett \u00e4mnesdidaktiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt blir d\u00e5 ett st\u00f6d f\u00f6r l\u00e4rares prioritering, eftersom det inneb\u00e4r reflektion \u00f6ver vad <\/em>undervisning ska handla om, hur <\/em>denna ska genomf\u00f6ras och varf\u00f6r<\/em> undervisningen \u00e4r motiverad.<\/p>\n\n\n\n
En utmaning f\u00f6r l\u00e4rare idag g\u00e4ller b\u00e5de det f\u00f6r\u00e4ndrade elevunderlaget och ett behov av nyorientering betr\u00e4ffande kunskapsinneh\u00e5llet. Med utg\u00e5ngspunkt i begreppet kraftfull kunskap<\/em> (Gericke, Hudson, Olin-Scheller & Stolare, 2018) har vi i ett gemensamt forskningsprojekt d\u00e4rf\u00f6r intresserat oss f\u00f6r vilken kunskap om spr\u00e5k och migration<\/em> som ges utrymme i grundskolans norsk- respektive svensk\u00e4mnen. Det har vi gjort genom att analysera l\u00e4romedel i respektive \u00e4mne f\u00f6r \u00e5rskurs 5-7 (i Norge) och 4-6 (i Sverige). Vi fann det intressant att j\u00e4mf\u00f6ra l\u00e4romedel fr\u00e5n de tv\u00e5 l\u00e4nderna eftersom vi bland annat med blotta \u00f6gat kunde se att de norska l\u00e4rob\u00f6ckerna var mer omf\u00e5ngsrika.<\/p>\n\n\n\n
Vi har n\u00e4rmare best\u00e4mt unders\u00f6kt om<\/em> och hur<\/em> kunskap fr\u00e5n andraspr\u00e5ksforskningen har transformerats i kursplaner och l\u00e4romedel i svenska respektive norska f\u00f6r mellanstadiet, det vill s\u00e4ga kunskap om flerspr\u00e5kighet, andraspr\u00e5ksinl\u00e4rning och j\u00e4mf\u00f6relser mellan v\u00e4rldens olika spr\u00e5k och alfabet. Det visar sig att temat spr\u00e5k och migration behandlas i mycket liten utstr\u00e4ckning, s\u00e4rskilt i det svenska materialet. N\u00e4r det talas om minoritetsspr\u00e5k \u00e4r det ofta endast de nationella minoritetsspr\u00e5ken som n\u00e4mns och avses och spr\u00e5kj\u00e4mf\u00f6relser begr\u00e4nsas ofta till att endast inkludera de skandinaviska spr\u00e5ken. De vanligaste invandrarspr\u00e5ken ges mycket lite, om ens n\u00e5got, utrymme i l\u00e4rob\u00f6ckerna. Det finns dock n\u00e5gra lovande exempel och vi valde att unders\u00f6ka \u00f6vningar kopplade till s\u00e5dant inneh\u00e5ll med fokus p\u00e5 de roller <\/em>eleverna inbjuds att ta n\u00e4r de l\u00f6ser uppgifter till temana, n\u00e4mligen \u00e4mnesexperten, den personliga experten, den empatiska individen och den aktiva medborgaren (efter Otnes, 2015<\/a>). V\u00e5r utg\u00e5ngspunkt \u00e4r att rollerna p\u00e5 olika s\u00e4tt relaterar till utvecklingen av kraftfull kunskap.<\/p>\n\n\n\n
K\u00e4rnan i \u00e4mnena svenska och norska \u00e4r spr\u00e5k och litteratur. Genom att arbeta med dessa kunskapsomr\u00e5den utvecklar elever redskap f\u00f6r att reflektera och kommunicera samt f\u00f6r att bygga kunskap. Spr\u00e5k liksom litteratur har stor betydelse f\u00f6r personlig utveckling och identitetsskapande och hj\u00e4lper eleverna att l\u00e4ra k\u00e4nna v\u00e4rlden, andra m\u00e4nniskor och sig sj\u00e4lva. Med \u00f6kad spr\u00e5klig m\u00e5ngfald i samh\u00e4llet b\u00f6r skolan bidra till att alla<\/em> elever utvecklar en st\u00f6rre spr\u00e5klig medvetenhet om spr\u00e5k och hur komplex v\u00e5r flerspr\u00e5kiga v\u00e4rld \u00e4r. I f\u00f6rl\u00e4ngningen leder det f\u00f6rhoppningsvis till att vi i framtiden b\u00e4ttre kan hantera oj\u00e4mlikhet och f\u00f6rdomar kopplade till just spr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n
Birgitta Ljung-Egeland och Lise Iversen Kulbrandstad, mars 2022<\/p>\n\n\n\n
H\u00e4r kan du l\u00e4sa mera om v\u00e5r forskning och se exempel ur l\u00e4romedlen:<\/strong><\/p>\n\n\n\n
Gericke, N., Hudson, B., Olin-Scheller, C., & Stolare, M. (2018). \u201dPowerful knowledge, transformations and the need for empirical studies across school subjects\u201d. London Review of Education,<\/em> 16<\/em>(3), 428\u2013444. https:\/\/www.diva-portal.org\/smash\/get\/diva2:1255117\/FULLTEXT01.pdf<\/a><\/p>\n\n\n\n
Ljung Egeland, B. & Kulbrandstad, L.I. (2022). Powerful Knowledge of Language and Migration in Norwegian and Swedish Textbooks. I B. Hudson m fl. (Red.). International Perspectives on Knowledge and Curriculum. Epistemic Quality Across School Subjects<\/em>, (ss. 79-97). Bloomsbury Academics. https:\/\/www.bloomsbury.com\/uk\/international-<\/a>perspectives<\/a>–<\/a>on<\/a>–<\/a>knowledge<\/a>-and<\/a>–<\/a>curriculum-<\/a>9781350167100<\/a>\/<\/a><\/p>\n\n\n\n
Kulbrandstad, L. I. & Ljung Egeland, B. (2019). Kraftfull kunnskap \u2013 en studie av temaet spr\u00e5k og migrasjon i svenske og norske l\u00e6reb\u00f8ker p\u00e5 mellomtrinnet. I B. Ljung Egeland, T. Roberts, E. Sandlund & P. Sundqvist (Red.). Klassrumsforskning och spr\u00e5k(ande): Rapport fr\u00e5n ASLA-symposiet i Karlstad, 12-13 april, 2018.<\/em> ASLA:s skriftserie 27, (ss. 137\u2013160). Karlstad University Press. http:<\/a>\/<\/a>\/<\/a>kau.diva-portal.org\/smash\/record.jsf?pid=diva2%3A1319360&dswid=7192<\/a><\/p>\n\n\n\n
Kulbrandstad L.I. (2019), \u2018\u00c5 se norskfaget med andrespr\u00e5ksbriller. En studie av l\u00e6remidler for 5. -7. Trinn\u2019, NOA, 35<\/em>(2), 7-40 . http:\/\/ojs.novus.no\/index.<\/a>php<\/a>\/NOA\/article\/view\/1771<\/a>\/<\/a>1755<\/a><\/p>\n\n\n\n
Otnes, H. (2015), \u2018Tildelte skriveroller og posisjoner i skriveoppgaver p\u00e5 mellomtrinnet\u2019. I H. Otnes (Red.), \u00c5 invitere elever til skriving. Ulike perspektiver p\u00e5<\/em> skriveoppgaver<\/em>, ss. 243\u201359, Fagbokforlaget. https:\/\/www.<\/a>fagbokforlaget<\/a>.<\/a>no<\/a>\/<\/a>%C3%85-invitere-elever-til-skriving\/I9788245018134<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Birgitta Ljung Egeland, lektor i svenska spr\u00e5ket, Karlstads universitet Lise Iversen Kulbrandstad, professor i norskdidaktik, H\u00f8gskolen i Innlandet i Norge och hedersdoktor vid l\u00e4rarutbildningen, Karlstads universitet Vad kan kraftfull kunskap om spr\u00e5k och migration vara f\u00f6r elever i dagens skola? Kan spr\u00e5klig medvetenhet handla om att ha kunskap om flerspr\u00e5kighet, hur man l\u00e4r sig ett … <\/p>\n