Malin Granstr\u00f6m, f\u00f6rstel\u00e4rare samt spr\u00e5k-, l\u00e4s- och skrivutvecklare f\u00f6r Eda kommun<\/p>\n\n\n\n
Anette Forssten Seiser, lektor i pedagogiskt arbete, Karlstads Universitet<\/p>\n\n\n\n
<\/p>\n\n\n\n
I v\u00e5ra v\u00e4rml\u00e4ndska skolor myllrar det numera av f\u00f6restel\u00e4rare, l\u00e4rledare, handledare, spr\u00e5k-, l\u00e4s- och skrivutvecklare, kvalitetssamordnare, processledare och utvecklingspedagoger. \u00c4ven om beteckningar och arbetsuppgifter varierar har de flesta det gemensamt att de har ett \u00f6vergripande utvecklingsansvar, samt ofta uppdraget att leda kollegors professionella l\u00e4rande. Inom organisations- och skolutvecklingsforskning \u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringsagent<\/em> ett begrepp f\u00f6r att beskriva denna relativt nya funktion som fr\u00e4mst handlar om att driva skolors f\u00f6rb\u00e4ttringsarbeten. Men hur g\u00f6rs det p\u00e5 ett vetenskapligt och h\u00e5llbart s\u00e4tt? L\u00e4rare vittnar om att de kastas fr\u00e5n den ena kompetensutvecklingen till den andra och aldrig hinner de till\u00e4mpa det de l\u00e4rt sig. Hur f\u00e5r man till varaktig f\u00f6rb\u00e4ttring? I RUC:s professionssatsning \u201dAtt organisera f\u00f6r skolframg\u00e5ng\u201d m\u00f6ttes akademiker och praktiker f\u00f6r att gemensamt klura p\u00e5 detta. H\u00e4r representerar Malin Granstr\u00f6m praktiken i rollen som f\u00f6rstel\u00e4rare samt spr\u00e5k-, l\u00e4s- och skrivutvecklare f\u00f6r Eda kommun medan Anette Forssten Seiser i rollen som lektor i pedagogiskt arbete st\u00e5r f\u00f6r de teoretiska inslagen.<\/p>\n\n\n\n Vi \u00e4r \u00f6verens om att forskning och praktisk yrkeskunskap \u00e4r tv\u00e5 lika viktiga kunskapsformer och att sammanf\u00f6ra dessa kan vara ett s\u00e4tt att st\u00e4rka skolans vetenskaplighet. RUC:s professionssatsning var upplagd som aktionsforskning d\u00e4r alla deltagare planerade och genomf\u00f6rde aktioner p\u00e5 sina skolor. Aktionerna analyserades och utv\u00e4rderades sedan gemensamt inom ramen f\u00f6r professionssatsningen. M\u00e5let med aktionerna var att bidra till att st\u00e4rka skolornas f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rb\u00e4ttra sin verksamhet, dvs sin f\u00f6rb\u00e4ttringskapacitet.<\/p>\n\n\n\n I Eda gick detta till s\u00e5 att Malin och hennes kollegor unders\u00f6kte f\u00f6rb\u00e4ttringshistorian i kommunens skolor genom att kartl\u00e4gga vilka f\u00f6rb\u00e4ttringsarbeten de \u00e4gnat kraft \u00e5t de senaste fem \u00e5ren. M\u00e5let med kartl\u00e4ggningarna var att unders\u00f6ka vilka framg\u00e5ngsfaktorer som funnits i tidigare skolf\u00f6rb\u00e4ttringsarbeten, men ocks\u00e5 att synligg\u00f6ra vilka faktorer som resulterat i att vissa projekt inte blivit lyckade. Analysen av skolornas f\u00f6rb\u00e4ttringshistoria blev sedan en grund f\u00f6r att strukturera upp l\u00e4s\u00e5rets kompetensutveckling. P\u00e5 ett \u00f6vergripande plan innebar det att fler m\u00f6ten mellan f\u00f6r\u00e4ndringsagenter och rektorer planerades in, att arbetslag fick st\u00f6rre frihet att v\u00e4lja vad de ville jobba med samtidigt som de fick tydligare ramar f\u00f6r hur f\u00f6r\u00e4ndringsarbetet skulle bedrivas och vad det skulle leda till. Ytterligare en konsekvens av analysarbetet blev att nya visioner formulerades f\u00f6r skolans f\u00f6rb\u00e4ttringsarbeten; de ska vila p\u00e5 vetenskaplig grund, gynna ett spr\u00e5k- och kunskapsutvecklande arbetss\u00e4tt och utveckla det kollegiala l\u00e4randet.<\/p>\n\n\n\n Kartl\u00e4ggning av skolans f\u00f6rb\u00e4ttringshistoria bidrar till en god k\u00e4nnedom om vad och hur man tagit sig an olika f\u00f6rb\u00e4ttringsarbeten p\u00e5 skolan, och utg\u00f6r en viktig komponent i skolans skolf\u00f6rb\u00e4ttringskapacitet (Blossing m fl. 2012). \u00d6vriga komponenter f\u00f6r att st\u00e4rka skolans sj\u00e4lvf\u00f6rnyande f\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r: f\u00f6rb\u00e4ttringsprocesser, f\u00f6rb\u00e4ttringsroller och skolans infrastruktur. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6rb\u00e4ttringsprocesser handlar om vilka strategier som leder f\u00f6rb\u00e4ttringsarbetet fram\u00e5t i olika faser av processen. F\u00f6rb\u00e4ttringsfunktioner handlar om vilka roller som det \u00e4r m\u00f6jligt att inta i processen samt hur de varierar i betydelse under processens g\u00e5ng. Den sista komponenten \u00e4r kopplad till den lokala skolans organisation och hur infrastrukturen formar det dagliga arbetet, d.v.s. skolans sociala arbetsliv. <\/p>\n\n\n\n Alla f\u00f6r\u00e4ndringsagenter i Eda ansvarar f\u00f6r olika f\u00f6rb\u00e4ttringsarbeten tillsammans med olika grupper av pedagoger. Jag, Malin Granstr\u00f6m, leder tillsammans med Ulrika Guldbrandsson f\u00f6rb\u00e4ttringsarbetet\u201d\u00c5terkoppling\u201d. Tillsammans med tio l\u00e4rare unders\u00f6ker och utvecklar vi l\u00e4sundervisningen i skolorna. Vi anv\u00e4nde analysen av f\u00f6rb\u00e4ttringshistorian p\u00e5 det s\u00e4tt som beskrivits ovan, som sedan kompletterades med analyser av skolornas f\u00f6rb\u00e4ttringsprocesser, f\u00f6rb\u00e4ttringsroller samt skolans infrastruktur. Utifr\u00e5n de resultat vi fick planerades sedan f\u00f6rb\u00e4ttringsarbetet.<\/p>\n\n\n\n Detta innebar bland annat att vi lade stor vikt vid att initiera f\u00f6rb\u00e4ttringsarbetet i god tid innan det skulle sj\u00f6s\u00e4ttas i praktiken. Dessutom gjorde vi det grundligt och lade stor vikt vid att visa hur f\u00f6rb\u00e4ttringsarbetet var anpassat till v\u00e5ra behov, och hur det l\u00e5g i linje med skolornas vision och m\u00e5lbild. Alla praktiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar, som exempelvis tid f\u00f6r inl\u00e4sning av litteratur och kollegiala samtal, fanns redan p\u00e5 plats innan vi presenterade id\u00e9n f\u00f6r v\u00e5ra kollegor f\u00f6rsta g\u00e5ngen. Vi anv\u00e4nde Eda kommuns infrastruktur f\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttringsarbeten, eftersom den har fungerat bra under flera \u00e5r och var v\u00e4l f\u00f6rankrad i verksamheten. Mer nyskapande var hur vi nyttjade de olika f\u00f6rb\u00e4ttringsrollerna. Initialt tog vi f\u00f6rb\u00e4ttringsagenter rollen som m\u00e5lh\u00e4vdare<\/em> och vision\u00e4rer<\/em>. De l\u00e4rare som sedan kom att delta i projektet gjorde vi delaktiga genom att samla in deras f\u00f6rv\u00e4ntningar som sammanf\u00f6rdes med den ursprungliga visionen och m\u00e5lbilden. Under implementeringen agerade samtliga deltagare uppfinnare<\/em>, tidiga till\u00e4mpare<\/em> och granskare<\/em> eftersom alla planerade lektioner utifr\u00e5n v\u00e5r nya kunskap, genomf\u00f6rde dessa lektioner samt observerade och \u00e5terkopplade p\u00e5 kollegors lektioner. Idag n\u00e4r l\u00e4s\u00e5ret lider mot sitt slut \u00e4r det kanske fr\u00e4mst f\u00f6r\u00e4ndringsagenternas uppgift att agera kvarh\u00e5llare<\/em> genom att h\u00e5lla fast vid det vi p\u00e5b\u00f6rjat och verka f\u00f6r att arbetss\u00e4ttet blir institutionaliserat. Den enda roll vi l\u00e4mnat d\u00e4rh\u00e4n \u00e4r p\u00e5drivare<\/em>, eftersom deninte har beh\u00f6vts. Gruppen har varit positiv och drivit sin egen utveckling s\u00e5 det har varit tillr\u00e4ckligt att vi som f\u00f6r\u00e4ndringsagenter skapat n\u00f6dv\u00e4ndiga och praktiska f\u00f6ruts\u00e4ttningar. <\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att planera f\u00f6rb\u00e4ttringsarbetet anv\u00e4nde vi inte bara teorin om f\u00f6rb\u00e4ttringskapacitet utan \u00e4ven aktionsforskningen i sj\u00e4lva genomf\u00f6randet. Vi anv\u00e4nde l\u00e4smodellen The Simple View of Reading<\/a> och tog mycket inspiration fr\u00e5n LISA-PLOT<\/a>, ett kombinerat forsknings- och skolutvecklingsprojekt, som Eda kommun tidigare deltagit i. Om du vill l\u00e4sa mer om skolf\u00f6rb\u00e4ttringsarbetet \u201d\u00c5terkoppling\u201d och hur v\u00e5r aktionsforskning g\u00e5r till i praktiken, kan du l\u00e4sa ett annat blogginl\u00e4gg publicerat p\u00e5 Pedagog V\u00e4rmland h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n\n\n\n Malin Granstr\u00f6m och Anette Forssten Seiser, april 2022<\/p>\n\n\n\n Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n Blossing, U., Nyen, T., S\u00f6derstr\u00f6m, \u00c5., & Hagen T\u00f8nder, A. (2012). Att kartl\u00e4gga och f\u00f6rb\u00e4ttra skolor: sex typskolor<\/em>. Studentlitteratur.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Malin Granstr\u00f6m, f\u00f6rstel\u00e4rare samt spr\u00e5k-, l\u00e4s- och skrivutvecklare f\u00f6r Eda kommun Anette Forssten Seiser, lektor i pedagogiskt arbete, Karlstads Universitet I v\u00e5ra v\u00e4rml\u00e4ndska skolor myllrar det numera av f\u00f6restel\u00e4rare, l\u00e4rledare, handledare, spr\u00e5k-, l\u00e4s- och skrivutvecklare, kvalitetssamordnare, processledare och utvecklingspedagoger. \u00c4ven om beteckningar och arbetsuppgifter varierar har de flesta det gemensamt att de har ett \u00f6vergripande … <\/p>\n