{"id":476,"date":"2022-08-29T09:51:10","date_gmt":"2022-08-29T09:51:10","guid":{"rendered":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/?p=476"},"modified":"2022-08-29T10:00:04","modified_gmt":"2022-08-29T10:00:04","slug":"hur-kan-undervisningen-stotta-elevers-skapande-av-multimodala-digitala-texter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/2022\/08\/29\/hur-kan-undervisningen-stotta-elevers-skapande-av-multimodala-digitala-texter\/","title":{"rendered":"Hur kan undervisningen st\u00f6tta elevers skapande av multimodala digitala texter?"},"content":{"rendered":"\n

Lisa Molin,
Lektor vid Center f\u00f6r skolutveckling, Utbildningsf\u00f6rvaltningen, G\u00f6teborgs stad, och Institutionen f\u00f6r Pedagogik och Pedagogisk Profession, G\u00f6teborgs universitet<\/p>\n\n\n\n

Att veta hur man tar del av information och g\u00f6r sin r\u00f6st h\u00f6rd via digitala texter p\u00e5 n\u00e4tet \u00e4r idag grundl\u00e4ggande f\u00f6r att vara delaktig i det demokratiska samh\u00e4llet. En viktig del \u00e4r att f\u00f6rst\u00e5 hur multimodala uttryckss\u00e4tt, s\u00e5som bilder, ljud, symboler och traditionell text i kombination, kan anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 och skapa budskap. I den svenska skolans styrdokument st\u00e5r det att elever ska f\u00e5 utveckla f\u00f6rm\u00e5gan att anv\u00e4nda digitala redskap och medier f\u00f6r skapande, kommunikation och l\u00e4rande. Anv\u00e4ndning och f\u00f6rst\u00e5else av texter d\u00e4r olika uttryckss\u00e4tt samspelar beskrivs ocks\u00e5 i det centrala inneh\u00e5llet i de flesta \u00e4mnen. Men hur kan man konkret st\u00f6tta utvecklingen av s\u00e5dana f\u00f6rm\u00e5gor hos elever i klassrummet?<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

I en p\u00e5g\u00e5ende forskningsstudie videofilmades h\u00f6gstadieelevers arbete med multimodala digitala texter i \u00e4mnet svenska. Eleverna i en klass i \u00e5rskurs 8 fick en gruppuppgift att omskapa ett videoklipp fr\u00e5n den norska ungdomsserien Skam med m\u00e5let att f\u00e5 fler perspektiv att framtr\u00e4da. Videoklippet som anv\u00e4ndes var fr\u00e5n seriens introduktion. Det \u00e4r en minut l\u00e5ngt, och best\u00e5r av en serie snabba klipp d\u00e4r en ber\u00e4ttarr\u00f6st kombineras med r\u00f6rliga bilder och ljud. R\u00f6sten \u00e4r huvudkarakt\u00e4ren Jonas som l\u00e4ser ur en skoluppsats. Klippen visar hur norska ungdomar badar, festar, frossar i skr\u00e4pmat och dricker alkohol, och budskapet i Jonas ber\u00e4ttelse \u00e4r att v\u00e4stv\u00e4rldens \u00f6verfl\u00f6d existerar p\u00e5 bekostnad av den fattiga delen av v\u00e4rlden. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5r vi som tittare ocks\u00e5 en glimt av seriens tema som helhet, det vill s\u00e4ga fr\u00e5gan om global skuld<\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Forskning betonar att n\u00e4r man skapar en multimodal digital text, beh\u00f6ver skaparen vara v\u00e4l medveten om hur olika uttryckss\u00e4tt bidrar till en helhet. De val man g\u00f6r beh\u00f6ver allts\u00e5 vara v\u00e4l underbyggda f\u00f6r att budskapet ska blir tydligt (Bezemer & Kress, 2016; Kress, 2010). Eleverna i den aktuella forskningsstudien fick d\u00e4rf\u00f6r b\u00f6rja med att studera hur introduktionen till Skam var konstruerad f\u00f6r att f\u00e5 fram ett specifikt budskap. F\u00f6r att ytterligare f\u00f6rdjupa f\u00f6rst\u00e5elsen fick de dessutom reflektera \u00f6ver vilka perspektiv och r\u00f6ster som var framtr\u00e4dande eller inte alls synliga, genom de olika uttryckss\u00e4tt som skaparen valt att anv\u00e4nda. I en steg-f\u00f6r-steg-instruktion uppm\u00e4rksammade l\u00e4raren eleverna p\u00e5 en modalitet i taget i videoklippet och de fick samtala om vilka budskap och perspektiv de kunde se framtr\u00e4da genom bilder, ljud respektive Jonas ber\u00e4ttarr\u00f6st. Eleverna observerade bland annat att budskapet kunde vara olika beroende p\u00e5 om man fokuserade p\u00e5 bilderna eller p\u00e5 ljudet. Ibland var budskapet dessutom mots\u00e4gelsefullt. Eleverna identifierade ocks\u00e5 att vissa karakt\u00e4rer som var representerade i Jonas ber\u00e4ttelse saknades i \u00f6vriga modaliteter. Det fanns exempelvis varken fattiga barn eller tyngda kaffeb\u00f6nder fr\u00e5n andra delar av v\u00e4rlden p\u00e5 bilderna.<\/p>\n\n\n\n

I n\u00e4sta steg skulle eleverna sitta i grupper och omskapa texten s\u00e5 att den bidrog till de nya perspektiv och r\u00f6ster som eleverna upplevde saknades. Som st\u00f6d hade de en utskrift av Jonas uppsats. Trots att de fick v\u00e4lja fritt vilken typ av multimodal digital text de ville skapa, valde samtliga grupper att g\u00f6ra digitala bildspel. Alla grupper valde att arbeta i delade Google-presentationer vilket gjorde det enkelt f\u00f6r alla att se och arbeta i texten. Arbetet gick konkret ut p\u00e5 att ta sin utg\u00e5ngspunkt i Jonas ber\u00e4ttelse, s\u00f6ka efter l\u00e4mpliga bilder p\u00e5 n\u00e4tet och skapa en presentation som slutligen skulle presenteras f\u00f6r \u00f6vriga klassen.<\/p>\n\n\n\n

I samtliga grupper tog eleverna sig an uppgiften genom att f\u00f6rst dela upp Jonas text i delar och sedan ta individuellt ansvar f\u00f6r att s\u00f6ka efter passande bilder till respektive del. Inledningsvis fl\u00f6t arbetet p\u00e5 men efter en stund b\u00f6rjade arbetet bli tr\u00f6gt f\u00f6r de flesta. Det var bland annat sv\u00e5rt att hitta bilder som matchade de perspektiv som eleverna uppfattade i originaltexten och de nya som de ville f\u00f6ra in. M\u00e5nga upplevde det ocks\u00e5 utmanande att hitta r\u00e4tt s\u00f6kord f\u00f6r att f\u00e5 bra tr\u00e4ffar. Eleverna b\u00f6rjade nu i st\u00e4llet resonera och hj\u00e4lpa varandra f\u00f6r att komma vidare. Samtidigt som aktiviteten nu blev mer interaktiv blev ocks\u00e5 de olika uppfattningarna om vilka bilder som skulle anv\u00e4ndas i presentationen tydligare. Eleverna b\u00f6rjade be varandra att motivera varf\u00f6r specifika bilder skulle anv\u00e4ndas. Ibland visade sig valen inte vara speciellt genomt\u00e4nkta i relation till textens grundbudskap utan framstod snarare som slumpvisa utifr\u00e5n de tr\u00e4ffar man r\u00e5kat f\u00e5, eller utifr\u00e5n vad man ans\u00e5g var estetiskt tilltalande bilder. I elevernas motiveringar kunde man samtidigt ocks\u00e5 se flera exempel p\u00e5 en mer distinkt och genomt\u00e4nkt argumentation. En elev beskrev exempelvis att hon ville g\u00f6ra en bild svartvit eftersom det f\u00f6rst\u00e4rkte k\u00e4nslan av el\u00e4nde bland fattiga. En annan elev motiverade valet av en bild p\u00e5 kaffeb\u00f6nder i Peru med att perspektivet annars saknades. N\u00e4r en annan elev i samma grupp tyckte att b\u00f6nderna s\u00e5g alldeles f\u00f6r v\u00e4lm\u00e5ende och rika ut, s\u00f6kte gruppen i st\u00e4llet upp en bild som de upplevde representerade mer av den fattigdom som Jonas beskriver i sin text.  <\/p>\n\n\n\n

En prelimin\u00e4r slutsats av forskningsstudien \u00e4r att skapande av multimodala digitala texter \u00e4r en komplex process som eleverna beh\u00f6ver f\u00e5 mycket st\u00f6d i att utveckla. Man kan b\u00f6rja med att l\u00e5ta eleverna unders\u00f6ka hur liknande texter \u00e4r konstruerade och hur olika uttryckss\u00e4tt har anv\u00e4nts f\u00f6r att f\u00e5 fram ett budskap. Det finns ocks\u00e5 goda f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r eleverna att utvecklas om de f\u00e5r m\u00f6jlighet att samarbeta n\u00e4r de ska skapa en text. N\u00e4r de samtidigt uppmuntras att diskutera och motivera valen av olika uttryckss\u00e4tt f\u00f6r varandra, skapas m\u00f6jligheter f\u00f6r dem att utveckla en st\u00f6rre medvetenhet och f\u00f6rm\u00e5ga att kunna g\u00f6ra mer \u00f6verv\u00e4gda val i sitt textskapande.<\/p>\n\n\n\n

Lisa Molin, augusti 2022<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Referenser:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Bezemer, J., & Kress, G. (2016). Multimodality, learning and communication: A social semiotic frame. Routledge.<\/a><\/p>\n\n\n\n

Kress, G. (2010). Multimodality: A social semiotic approach to contemporary communication. Routledge.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Lisa Molin,Lektor vid Center f\u00f6r skolutveckling, Utbildningsf\u00f6rvaltningen, G\u00f6teborgs stad, och Institutionen f\u00f6r Pedagogik och Pedagogisk Profession, G\u00f6teborgs universitet Att veta hur man tar del av information och g\u00f6r sin r\u00f6st h\u00f6rd via digitala texter p\u00e5 n\u00e4tet \u00e4r idag grundl\u00e4ggande f\u00f6r att vara delaktig i det demokratiska samh\u00e4llet. En viktig del \u00e4r att f\u00f6rst\u00e5 hur multimodala … <\/p>\n