Stig-B\u00f6rje Asplund, Docent i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet<\/p>\n\n\n\n
Birgitta Ljung Egeland, Universitetslektor i svenska spr\u00e5ket, Karlstads universitet<\/p>\n\n\n\n
S\u00e5 snart det pratas om pojkar och l\u00e4sning g\u00f6rs det ofta till ett problem. Pojkar anses l\u00e4sa b\u00e5de f\u00f6r lite och f\u00f6r d\u00e5ligt, inte minst om man j\u00e4mf\u00f6r med flickor. Det finns ocks\u00e5 mycket forskning som bekr\u00e4ftar den bilden, och \u00e4ven om denna forskning har varit viktig f\u00f6r att f\u00f6rdjupa v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r pojkars relation till l\u00e4sning har den p\u00e5 ett ganska ensidigt s\u00e4tt f\u00f6rankrat sina f\u00f6rklaringar i pojkars maskulinitetskonstruktion. Ofta har den ocks\u00e5 lyft fram en syn p\u00e5 l\u00e4sning d\u00e4r den sk\u00f6nlitter\u00e4ra, pappersburna boken utgjort normen. I en p\u00e5g\u00e5ende studie vill vi uppm\u00e4rksamma hur klassbakgrund och den plats d\u00e4r man bor och g\u00e5r i skolan kan f\u00e5 betydelse f\u00f6r hur man ser p\u00e5 sig sj\u00e4lv som l\u00e4sare. Vi har d\u00e4rf\u00f6r valt att studera pojkar med arbetarklassbakgrund och som v\u00e4xer upp p\u00e5 landsbygden, f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt ocks\u00e5 bidra med kunskap om vilken betydelse den rurala kontexten \u2013 pr\u00e4glad av bl.a. jakt, fiske, lant- och skogsbruk – f\u00e5r f\u00f6r den l\u00e4sning pojkarna investerar i.<\/p>\n\n\n\n
I v\u00e5r tidigare forskning har vi beskrivit gapet mellan skolans l\u00e4spraktik och de platsbaserade l\u00e4spraktiker som rurala arbetarpojkar och arbetarm\u00e4n engagerar sig i (se t.ex. Asplund & Ljung Egeland, 2020; Asplund & Goodson, under utgivning; Scholes & Asplund, 2021), och det \u00e4r med erfarenheterna av dessa studier som vi nu har startat upp ett l\u00e4sprojekt som genomf\u00f6rs i samarbete med en svenskl\u00e4rare p\u00e5 ett yrkesgymnasium. I projektet genomf\u00f6rs en l\u00e4sundervisning d\u00e4r fokus ligger p\u00e5 l\u00e4saren<\/em>, det vill s\u00e4ga p\u00e5 undervisning om<\/em> l\u00e4saridentiteter och d\u00e4r rurala yrkespojkars ber\u00e4ttelser om l\u00e4sning f\u00e5r ta plats. Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r undervisningen \u00e4r s\u00e5ledes manliga yrkeselevers ber\u00e4ttade erfarenheter av l\u00e4sning, och h\u00e4r tar projektet avstamp i dels den narrativa forskningstradition som ser p\u00e5 ber\u00e4ttandet och ber\u00e4ttelser som betydelsefulla resurser i arbetet med att utveckla undervisning, dels literacyteorier som belyser det \u00f6msesidiga samspelet mellan individ, kontext och l\u00e4sning som social praktik.<\/p>\n\n\n\n I undervisningen f\u00e5r eleverna bland annat ber\u00e4tta om sina egna erfarenheter av l\u00e4sning, men ocks\u00e5 ta del av sina klasskamraters erfarenheter. De f\u00e5r \u00e4ven intervjua en manlig bekant eller sl\u00e4kting om dennes relation till l\u00e4sning. Fr\u00e5gor som kretsar kring \u201dVarf\u00f6r ska man l\u00e4sa?\u201d, \u201dVem \u00e4r jag som l\u00e4sare?\u201d och \u201dVad har format mig som l\u00e4sare?\u201d utg\u00f6r undervisningens centrala fr\u00e5gest\u00e4llningar. N\u00e4r temaarbetet avslutats genomf\u00f6rs sedan intervjuer med elever d\u00e4r vi vill unders\u00f6ka vad temaarbetet gjort med deras uppfattningar om sig sj\u00e4lva som l\u00e4sare. Vi st\u00e4ller oss fr\u00e5gorna: Vad har pojkarna l\u00e4rt sig om sig sj\u00e4lva och andra som l\u00e4sare n\u00e4r deras ber\u00e4ttelser om l\u00e4sning utgjort utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r den l\u00e4sundervisning de m\u00f6tt? Vilka nya perspektiv och m\u00f6jliga framtida ber\u00e4ttelser om sig sj\u00e4lva som l\u00e4sare har temaarbetet initierat?<\/p>\n\n\n\n Under v\u00e5rterminen 2022 genomf\u00f6rdes i samarbete med en l\u00e4rare och tre klasser ett temaarbete i mindre skala och med erfarenheterna d\u00e4rifr\u00e5n har vi tillsammans med l\u00e4raren arbetat fram ett undervisningsuppl\u00e4gg som nu ska pr\u00f6vas i tv\u00e5 nya klasser under h\u00f6stterminen. Projektet kan beskrivas som ett praktikn\u00e4ra samarbete d\u00e4r undervisningen utvecklas i en iterativ process d\u00e4r l\u00e4rarens och elevernas inspel \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r hur uppl\u00e4gget formas och omformas. Under v\u00e5rterminen genomf\u00f6rde vi ocks\u00e5 intervjuer med n\u00e5gra av pojkarna och under h\u00f6stterminen kommer intervjuer genomf\u00f6ras med nya elever. Genom intervjuerna m\u00f6ter vi en grupp pojkar som bl.a. kan beskrivas som pragmatiska l\u00e4sare d\u00e4r den l\u00e4sning de investerar i ofta oms\u00e4tts i konkreta, fysiska handlingar som att meka med bilar eller att r\u00f6ra sig ute i naturen och jaga. Pojkarna framtr\u00e4der ocks\u00e5 som mycket medvetna l\u00e4sare, och \u00e4ven om de inte alltid uppskattar den l\u00e4sundervisning de m\u00f6ter i skolan s\u00e4tter de ett v\u00e4rde i att engagera sig i den.<\/p>\n\n\n\n Vi menar att projektet \u00e4r viktigt d\u00e4rf\u00f6r att det riktar ljuset mot en grupp elever vars lokala l\u00e4spraktiker inte getts s\u00e5 mycket uppm\u00e4rksamhet. Med sin praktikn\u00e4ra ansats och med ber\u00e4ttelsen som pedagogisk resurs \u00e4r en m\u00e5ls\u00e4ttning att ocks\u00e5 bidra med kunskap om hur lokala l\u00e4spraktiker kan integreras i svensk\u00e4mnets l\u00e4sundervisning. Projektet syftar allts\u00e5 till att b\u00e5de bidra med disciplin\u00e4r kunskap om lokala l\u00e4spraktiker hos yrkespojkar i lands- och skogsbygd, och med kunskap om vad en l\u00e4sundervisning som tar sin utg\u00e5ngspunkt i s\u00e5dana lokala l\u00e4spraktiker g\u00f6r med yrkeselevers ber\u00e4ttelser om sig sj\u00e4lva som l\u00e4sare.<\/p>\n\n\n\n Stig-B\u00f6rje Asplund och Birgitta Ljung Egeland, september 2022<\/p>\n\n\n\n Referenser:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Asplund, S. B., & Egeland, B. L. (2020). Maskulina l\u00e4spraktiker genom tid och rum. Platsens betydelse f\u00f6r arbetarm\u00e4ns relation till l\u00e4sning<\/a>. Educare (4<\/em>), 33-59.<\/p>\n\n\n\n Asplund, S-B. & Goodson, I. (under utgivning). Rural Working-Class Men and Reading: Processes for Re-appropriating Written Culture. Language and Literacy<\/em>.<\/p>\n\n\n\n