Liliann Byman Fris\u00e9n, doktorand i engelska<\/p>\n\n\n\n
T\u00e4nk dig att du \u00e4r l\u00e4rare och ska agera bed\u00f6mare av den muntliga delen av det nationella provet i engelska i \u00e5rskurs 9 (delprov A, Speaking<\/em>). Dina tv\u00e5 elever, Kim och Robin, har nyss genomf\u00f6rt provet, och nu ska du bed\u00f6ma och betygs\u00e4tta deras prestation. Ingen av eleverna f\u00f6rdjupade samtalet s\u00e4rskilt v\u00e4l, utan verkade ist\u00e4llet vara mer ivriga p\u00e5 att dra n\u00e4sta kort \u00e4n att utveckla \u00e4mnena med olika exempel och perspektiv. Men samtidigt kan du f\u00f6rst\u00e5 om Kim och Robin har lite sv\u00e5rt att uttala sig om just de d\u00e4r \u00e4mnena. Sen k\u00e4nner du v\u00e4l inte riktigt att Kim kom till sin r\u00e4tt. Hon anv\u00e4nde visserligen n\u00e5gra riktigt sv\u00e5ra ord och fraser, hade fint uttal och anv\u00e4nde korrekta grammatiska strukturer, b\u00e4ttre \u00e4n Robin till och med, men hon sa ju inte s\u00e5 mycket. N\u00e4r hon sa n\u00e5gonting var det mest f\u00f6r att bekr\u00e4fta det Robin sa, eller f\u00f6r att st\u00e4lla fr\u00e5gor till honom, vilket i och f\u00f6r sig kan ses som fin-fina \u201dkommunikativa strategier f\u00f6r att f\u00f6ra samtalet vidare\u201d. Och Robin var lite v\u00e4l snabb med att ta ordet, ja, ibland n\u00e4stan avbr\u00f6t han Kim och k\u00f6rde lite sitt eget race. S\u00e5 nu vet du inte riktigt hur du ska t\u00e4nka; visade Robin p\u00e5 bristf\u00e4lliga \u201dkommunikativa strategier\u201d n\u00e4r han pratade p\u00e5? Samtidigt; om det \u00e4r n\u00e5gon g\u00e5ng det \u00e4r viktigt att visa sina f\u00e4rdigheter s\u00e5 \u00e4r det v\u00e4l under nationella provet, och ska du d\u00e5 \u201dstraffa\u201d Robin f\u00f6r att han f\u00f6rs\u00f6kte prata s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt? Samtidigt innebar det att Kim inte tog<\/em> ordet och d\u00e4rmed sa r\u00e4tt s\u00e5 lite.<\/p>\n\n\n\n Bed\u00f6mningssitutionen som beskrivs ovan \u00e4r p\u00e5hittad, och sammansatt av flera olika bed\u00f6mares erfarenheter av Speaking<\/em>. Den belyser att bed\u00f6mning av delprovet \u00e4r komplex. Dels ska den som bed\u00f6mer uppm\u00e4rksamma b\u00e5de vad<\/em> som s\u00e4gs, men ocks\u00e5 hur<\/em>, dels p\u00e5verkas bed\u00f6mningen av den sociala situationen, som t.ex. testdeltagarnas relation och hur samspelet mellan dem fortl\u00f6per. Dessutom \u00e4r den produkt som ska bed\u00f6mas en samproduktion<\/em> av b\u00e5da testdeltagarna, men var och en av dem ska ges ett individuellt betyg. Denna typ av prov, d\u00e4r testdeltagare interagerar med varandra i ett samtal, \u00e4r sv\u00e5r att standardisera, vilket \u00e4r en av anledningarna till att det inte \u00e4r en del av nationella prov i engelska som andra-\/fr\u00e4mmandespr\u00e5k (L2) i ett flertal andra l\u00e4nder. Samtidigt anser m\u00e5nga att f\u00f6rm\u00e5ga att tala och samtala p\u00e5 L2 engelska \u00e4r sj\u00e4lva k\u00e4rnan i det att kunna anv\u00e4nda<\/em> engelska. En farh\u00e5ga \u00e4r att om denna f\u00f6rm\u00e5ga inte bed\u00f6ms i det nationella provet s\u00e5 kommer den inte heller att fokuseras i klassrumsundervisning.<\/p>\n\n\n\n Sedan 1998 har muntlig f\u00e4rdighet i engelska varit en del av de nationella proven i \u00e5rskurs 9. I \u00e5rskurs 6 blev nationella prov i engelska obligatoriska 2011, och Speaking<\/em> har ing\u00e5tt sedan dess. I b\u00e5de \u00e5rskurs 6 och \u00e5rskurs 9 \u00e4r det skolans egna l\u00e4rare som administrerar och bed\u00f6mer provet. Eftersom bed\u00f6mning av muntlighet b\u00e5de \u00e4r komplex och kontextspecifik intresserar jag mig i min forskning f\u00f6r hur l\u00e4rare g\u00f6r f\u00f6r att l\u00f6sa den komplexa uppgift de \u00e4r satta att g\u00f6ra. De f\u00e5r tillg\u00e5ng till utf\u00f6rliga bed\u00f6mningsanvisningar fr\u00e5n Skolverket, men vad h\u00e4nder n\u00e4r dessa dokument ska oms\u00e4ttas i praktiken? Hur g\u00f6r l\u00e4rare f\u00f6r att provet ska bli genomf\u00f6rbart och bed\u00f6mningsbart p\u00e5 den egna skolan? Hur kommer elevers muntliga f\u00e4rdighet till uttryck under provet? Vad \u00e4r det som en elev som kan tala och samtala p\u00e5 engelska kan<\/em>? Dessa \u00e4r n\u00e5gra av de fr\u00e5gor som jag st\u00e4ller mig i doktorandprojektets fyra delstudier.<\/p>\n\n\n\n I avhandlingens f\u00f6rsta delstudie unders\u00f6kte jag (tillsammans med tv\u00e5 av mina handledare, Pia Sundqvist och Erica Sandlund) matriser som l\u00e4rare sj\u00e4lva har skapat f\u00f6r bed\u00f6mning av Speaking<\/em> i \u00e5rskurs 6 och 9. Vi analyserade matrisernas inneh\u00e5ll och design f\u00f6r att f\u00e5 syn p\u00e5 engelskl\u00e4rares tolkningar av vad som ska\/b\u00f6r bed\u00f6mas, och \u00e4ven hur sj\u00e4lva bed\u00f6mningen g\u00f6rs. Trots att matriserna vid en f\u00f6rsta anblick verkade vara mycket olika, visade v\u00e5ra resultat att l\u00e4rare \u00f6verlag var \u00f6verens om vilka kriterier som b\u00f6r st\u00e5 i fokus f\u00f6r bed\u00f6mning av muntlighet. \u00d6verensst\u00e4mmelsen berodde p\u00e5 att matrisernas inneh\u00e5ll till stor del inspirerats av Skolverkets bed\u00f6mningsfaktorer<\/em>, en specifik del av de bed\u00f6mningsanvisningar l\u00e4rare f\u00e5r tillg\u00e5ng till inf\u00f6r provet. Resultaten visade ocks\u00e5 att kontext-specifika kriterier, s\u00e5som anpassning till syfte, situation och mottagare<\/em> fick stort utrymme i l\u00e4rares matriser. N\u00e5got som skiljde l\u00e4rares tolkningar \u00e5t var hur<\/em> bed\u00f6mning sker, och detta var s\u00e4rskilt p\u00e5tagligt f\u00f6r interaktion<\/em>. Ytterligare fynd var att de flesta matriser verkade vara s\u00e4rskilt l\u00e4mpade f\u00f6r formativ bed\u00f6mning till elever, trots att de anv\u00e4nds i ett summativt prov. Vi drar d\u00e4rf\u00f6r slutsatsen att l\u00e4rares tolkningar \u00e4r p\u00e5verkade av den dubbla roll de har i bed\u00f6mningssituationen, d\u00e4r de b\u00e5de \u00e4r l\u00e4rare och bed\u00f6mare.<\/p>\n\n\n\n Utg\u00e5ngspunkten f\u00f6r min avhandling \u00e4r att kunskap \u00e4r f\u00f6r\u00e4nderlig eftersom den formas efter den institution d\u00e4r den kommer till uttryck och de f\u00f6ruts\u00e4ttningar som r\u00e5der d\u00e4r. Utifr\u00e5n detta syns\u00e4tt m\u00e5ste myndighetstexter (till exempel bed\u00f6mningsanvisningar) omformas f\u00f6r att kunna bli anv\u00e4ndbara i en praktik. L\u00e4rarkunskap<\/em> om bed\u00f6mning kan s\u00e5ledes vara n\u00e5got annat \u00e4n kunskap om bed\u00f6mning som framtr\u00e4der i myndighetstexter. I dagsl\u00e4get vet vi lite om hur bed\u00f6mning av muntlig f\u00e4rdighet omformas och iscens\u00e4tts av l\u00e4rare\/bed\u00f6mare, n\u00e5got jag i forts\u00e4ttningen kommer unders\u00f6ka genom intervjuer med l\u00e4rare. Jag hoppas att min kommande avhandling ska belysa l\u00e4rarkunskap<\/em> om bed\u00f6mning, och att det i f\u00f6rl\u00e4ngningen kan s\u00e4ga n\u00e5got om vad elever som talar och samtalar p\u00e5 engelska kan<\/em>.<\/p>\n\n\n\n Liliann Byman Fris\u00e9n, oktober 2022<\/p>\n\n\n\n L\u00e4s mer h\u00e4r:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Medlem i Spr\u00e5kl\u00e4rarnas Riksf\u00f6rbund? I s\u00e5 fall kan du l\u00e4sa om v\u00e5r studie av matriser i tidskriften Lingua<\/a><\/p>\n\n\n\n Studien har \u00e4ven publicerats i den vetenskapliga tidskriften Languages<\/a> (\u00f6ppen och gratis f\u00f6r alla att l\u00e4sa)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Liliann Byman Fris\u00e9n, doktorand i engelska T\u00e4nk dig att du \u00e4r l\u00e4rare och ska agera bed\u00f6mare av den muntliga delen av det nationella provet i engelska i \u00e5rskurs 9 (delprov A, Speaking). Dina tv\u00e5 elever, Kim och Robin, har nyss genomf\u00f6rt provet, och nu ska du bed\u00f6ma och betygs\u00e4tta deras prestation. Ingen av eleverna f\u00f6rdjupade … <\/p>\n