Marie Wejrum, doktorand i pedagogiskt arbete<\/p>\n\n\n\n
Fundera ett \u00f6gonblick. Hur s\u00e5g texter ut n\u00e4r du v\u00e4xte upp? Var och n\u00e4r l\u00e4ste du dem? Skiljer sig detta fr\u00e5n vad och hur du l\u00e4ser idag?<\/p>\n\n\n\n
Svaren p\u00e5 de h\u00e4r fr\u00e5gorna beror naturligtvis p\u00e5 vem du \u00e4r som l\u00e4ser den h\u00e4r bloggtexten, n\u00e4r du \u00e4r f\u00f6dd och var du v\u00e4xte upp. Vid en tillbakablick kan vi konstatera att hur texter ser ut, hur de skrivs och var de publiceras \u00e4r under st\u00e4ndig f\u00f6r\u00e4ndring. Bilden har f\u00e5tt en \u00f6kad betydelse, och m\u00e5nga l\u00e4ser idag texter p\u00e5 sk\u00e4rm som inneh\u00e5ller l\u00e4nkar till filmklipp, ljudfiler, andra texter eller webbsidor. Det \u00e4r inte alltid tydligt var texter b\u00f6rjar och tar slut, vem som ligger bakom dem eller om informationen g\u00e5r att lita p\u00e5. Samtidigt \u00e4r de demokratiska v\u00e4rdena inte l\u00e4ngre sj\u00e4lvklara i v\u00e4stv\u00e4rlden och fake news, trollfabriker och bildmanipulation \u00e4r begrepp som de flesta av oss har blivit tvungna att inkorporera i v\u00e5rt medvetande. Genom internet har vi tillg\u00e5ng till hela v\u00e4rlden, men hela v\u00e4rlden har ocks\u00e5 tillg\u00e5ng till oss \u2013 n\u00e5got som m\u00e5nga akt\u00f6rer f\u00f6rs\u00f6ker dra nytta av. Dessa f\u00f6r\u00e4ndrade f\u00f6ruts\u00e4ttningar st\u00e4ller nya krav, inte bara p\u00e5 l\u00e4saren, utan ocks\u00e5 p\u00e5 hur undervisning om text och l\u00e4sning ska utformas.<\/p>\n\n\n\n
I grundskolans l\u00e4roplan (Lgr22<\/em>)<\/a> anges i det inledande kapitlet att det ing\u00e5r i skolans uppdrag att se till att elever kan \u201dorientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsfl\u00f6de\u201d och \u201dkritiskt granska information, fakta och f\u00f6rh\u00e5llanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ\u201d (Skolverket, 2022, s. 7). Det \u00e4r inga sm\u00e5 krav p\u00e5 vad skolan ska \u00e5stadkomma. Men hur ska undervisningen se ut f\u00f6r att uppfylla allt detta och \u201dvaccinera\u201d elever mot p\u00e5verkan? N\u00e5gra utg\u00e5ngspunkter kan vara att en s\u00e5dan undervisning beh\u00f6ver utveckla elevernas l\u00e4skompetens s\u00e5 att de f\u00f6rst\u00e5r texter p\u00e5 djupet. Undervisningen beh\u00f6ver ocks\u00e5 hj\u00e4lpa eleverna att utifr\u00e5n sina kunskaper och erfarenheter kunna ta st\u00e4llning till om en text inneh\u00e5ller argumentation \u2013 och vad denna argumentation i s\u00e5 fall bygger p\u00e5. Dessutom beh\u00f6ver l\u00e4rare undervisa om l\u00e4sning och tolkning av andra modaliteter \u00e4n skriven text, som illustrationer och filmklipp, och hur de ska f\u00f6rst\u00e5s ihop med resten av texten.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att f\u00e5 mer kunskaper och bel\u00e4gg f\u00f6r vad l\u00e4sundervisningen beh\u00f6ver behandla, unders\u00f6ker jag i ett p\u00e5g\u00e5ende doktorandprojekt hur elever i \u00e5rskurs \u00e5tta g\u00f6r n\u00e4r de l\u00e4ser och skapar mening av multimodala argumenterande texter. Att texterna \u00e4r multimodala inneb\u00e4r att de kombinerar flera modaliteter, som exempelvis skriven text och bilder. I studien utg\u00e5r jag fr\u00e5n ett vidgat textbegrepp eftersom budskapen eleverna m\u00f6ter i digitala medier inte enbart innefattar skrivna ord, utan ocks\u00e5 till exempel r\u00f6rliga bilder och ljud. De texter eleverna har f\u00e5tt arbeta med i projektet \u00e4r bland annat debattartiklar fr\u00e5n kv\u00e4llstidningars n\u00e4tupplagor, filmklipp fr\u00e5n en popul\u00e4r youtuber samt en interaktiv film och en webbsida fr\u00e5n en v\u00e4lg\u00f6renhetsorganisation. Gemensamt f\u00f6r texterna \u00e4r att de inneh\u00e5ller \u00e5sikter eller f\u00f6rs\u00f6ker f\u00e5 l\u00e4saren att ta st\u00e4llning och agera i en s\u00e4rskild fr\u00e5ga.<\/p>\n\n\n\n Elever fr\u00e5n tre klasser i \u00e5rskurs \u00e5tta har \u00e5terkommande filmats under svensklektioner n\u00e4r de enskilt, i par och i grupp l\u00e4ste eller tittade p\u00e5 olika typer av argumenterande texter p\u00e5 sina datorer och samtalade om texterna utifr\u00e5n fr\u00e5gor. De intervjuades efter\u00e5t i par om sin l\u00e4sning av texten och fick samtidigt titta p\u00e5 filmklipp av sig sj\u00e4lva f\u00f6r att komma ih\u00e5g hur det var och vad de pratade om under och efter l\u00e4sningen. Genom analyser av inspelningarna och intervjuerna kan jag svara p\u00e5 hur eleverna gjorde f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 och kritiskt granska texternas inneh\u00e5ll och struktur, och vad det var som skapade problem under l\u00e4sningen. I relation till detta tittar jag s\u00e4rskilt p\u00e5 hur eleverna anv\u00e4nde sig av bilder, f\u00e4rger, ljud och andra modaliteter som finns i texterna tillsammans med de skrivna orden.<\/p>\n\n\n\n Avhandlingsarbetet \u00e4r p\u00e5g\u00e5ende s\u00e5 n\u00e5gra f\u00e4rdiga resultat kan jag inte presentera \u00e4nnu. F\u00f6rhoppningsvis kommer studien att bidra med kunskap om vad undervisning om texter och l\u00e4sning kan fokusera p\u00e5 f\u00f6r att \u00f6verbrygga fallgropar eller problem som m\u00e5nga elever har i sin l\u00e4sning av argumenterande texter p\u00e5 n\u00e4tet. N\u00e5got som hittills framtr\u00e4der tydligt \u00e4r att det \u00e4r sv\u00e5rt f\u00f6r eleverna att f\u00f6rh\u00e5lla sig kritiska till texter som ser ut att komma fr\u00e5n vederh\u00e4ftiga k\u00e4llor. Exempel p\u00e5 det kan vara att skribenten har vad eleverna uppfattar som en \u201dfin\u201d titel eller att texten \u00e4r v\u00e4lgjord och \u201dsnygg\u201d. M\u00e5nga elever har ocks\u00e5 sv\u00e5rt att avg\u00f6ra vem som st\u00e5r bakom en text eller vem som \u00e4r den t\u00e4nkta mottagaren.<\/p>\n\n\n\n Samtidigt kan jag ocks\u00e5 se att det ofta finns elever i klassrummen som sitter p\u00e5 en specialiserad kunskap eller har egna erfarenheter som \u00e4r v\u00e4rdefulla f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 texterna. Ibland anv\u00e4nds dessa kunskaper och erfarenheter i textsamtalen p\u00e5 ett s\u00e4tt som g\u00f6r att fler elever f\u00f6rst\u00e5r texterna b\u00e4ttre. Det kan till exempel handla om s\u00e4rskilda kunskaper om filformat, om cybers\u00e4kerhet eller erfarenheter av att ha fadderbarn i ett utvecklingsland.<\/p>\n\n\n\n Vidare framkommer det tydligt att vikten av att ha, eller f\u00e5 tillg\u00e5ng till, kunskaper om textens \u00e4mnesinneh\u00e5ll har mycket stor betydelse f\u00f6r f\u00f6rm\u00e5gan att kunna l\u00e4sa, kritiskt granska och f\u00f6rst\u00e5 en text. Andra prelimin\u00e4ra slutsatser som jag kan dra fr\u00e5n mitt doktorandprojekt \u00e4r att eleverna beh\u00f6ver st\u00f6ttning och tr\u00e4ning i att f\u00f6rh\u00e5lla sig kritiska. De beh\u00f6ver ocks\u00e5 f\u00e5 m\u00f6jligheter att utveckla en specialiserad kunskap om digital text och medier f\u00f6r att kunna utnyttja de semiotiska resurser som finns tillg\u00e4ngliga, som exempelvis bildanalys och s\u00f6kteknik.<\/p>\n\n\n\n I en v\u00e4rld d\u00e4r demokratin inte l\u00e4ngre kan tas f\u00f6r given kan jag ju \u00f6nska att det skulle g\u00e5 att vaccinera elever mot otillb\u00f6rlig p\u00e5verkan. S\u00e5 enkelt \u00e4r det dock inte. Ist\u00e4llet menar jag att v\u00e4gen fram\u00e5t handlar om kvalificerad l\u00e4sundervisning. Vi vill att elever sj\u00e4lva ska kunna l\u00e4sa, ta reda p\u00e5 mer och ta st\u00e4llning till de texter de m\u00f6ter, oavsett form och media.<\/p>\n\n\n\n Marie Wejrum, november 2022<\/p>\n\n\n\n Referens:<\/p>\n\n\n\n