{"id":566,"date":"2022-11-25T12:24:30","date_gmt":"2022-11-25T12:24:30","guid":{"rendered":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/?p=566"},"modified":"2022-11-25T12:43:07","modified_gmt":"2022-11-25T12:43:07","slug":"tell-ability-nytt-forskningsprojekt-om-muntligt-berattande-i-skolamnena-engelska-och-svenska-som-andrasprak","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/2022\/11\/25\/tell-ability-nytt-forskningsprojekt-om-muntligt-berattande-i-skolamnena-engelska-och-svenska-som-andrasprak\/","title":{"rendered":"Tell-ability<\/strong>: Nytt forskningsprojekt om muntligt ber\u00e4ttande i skol\u00e4mnena engelska och svenska som andraspr\u00e5k"},"content":{"rendered":"\n

Erica Sandlund, Docent i engelska
Birgitta Ljung Egeland, Lektor i svenska spr\u00e5ket
<\/p>\n\n\n\n

Som alla forskare som s\u00f6ker pengar fr\u00e5n de stora forskningsfinansi\u00e4rernas \u00e5rliga utlysningar s\u00e5 satt vi p\u00e5 helsp\u00e4nn den 3 november 2022, strax innan klockan 14.00, d\u00e5 Vetenskapsr\u00e5det skulle publicera listan \u00f6ver nya projekt som f\u00e5tt pengar f\u00f6r forskning i utbildningsvetenskap. D\u00e5 vi alla \u00e4r h\u00f6gst medvetna om att i snitt cirka 9% av alla ans\u00f6kningar beviljas medel hade vi f\u00f6rst\u00e5s ocks\u00e5 plockat fram v\u00e5ra vanliga garderingsstrategier: \u201dVisst s\u00f6ker vi igen n\u00e4sta \u00e5r?\u201d och \u201dKanske vi kan g\u00f6ra om ans\u00f6kan och skicka den till den h\u00e4r andra finansi\u00e4ren?\u201d och \u201dVi f\u00e5r nog utveckla delen om analysen kanske\u201d. Men trots alla f\u00f6rs\u00f6k att dra ner f\u00f6rv\u00e4ntningar och d\u00e4mpa en (trolig) besvikelse sitter vi alla \u00e4nd\u00e5 med Vetenskapsr\u00e5dets hemsida uppe vid utsatt tid, f\u00f6r vi vet ju ocks\u00e5 hur mycket tid vi lagt p\u00e5 att skriva ans\u00f6kan och hur mycket vi \u2013 oddsen till trots \u2013 hoppas p\u00e5 att f\u00e5 jobba med det dr\u00f6mprojekt vi skissade fram i vintras. Och jubel och fr\u00f6jd, som Mattis i Astrid Lindgrens Ronja R\u00f6vardotter<\/em> utropade, den h\u00e4r g\u00e5ngen gick det v\u00e4gen! V\u00e5rt var ett av de projekt som fick medel \u2013 f\u00f6r ett tre\u00e5rigt projekt med titeln Tell-ability: Muntligt ber\u00e4ttande som livskunskap och interaktionell kompetens i andraspr\u00e5ksundervisning. <\/em>Med andraspr\u00e5k menar vi h\u00e4r tv\u00e5 skol\u00e4mnen: engelska som fr\u00e4mmandespr\u00e5k och svenska som andraspr\u00e5k. Med muntligt ber\u00e4ttande menar vi s\u00e4rskilt narrativa (ber\u00e4ttande) och interaktionella (i samtal med andra) kompetenser och hur elever och l\u00e4rare, styrdokument och undervisningsmaterial ser p\u00e5 och utvecklar dessa i spr\u00e5kklassrummet.<\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r har vi d\u00e5 valt att forska om muntligt ber\u00e4ttande i spr\u00e5kinl\u00e4rning och undervisning? Anledningarna \u00e4r flera. F\u00f6r det f\u00f6rsta<\/em>, och kanske mest sj\u00e4lvklart, muntligt spr\u00e5kbruk har och har alltid haft en roll som \u00e4r \u00f6verordnad skriftspr\u00e5ket i ett m\u00e4nskligt perspektiv\u2013 f\u00f6r hur vi bygger upp och f\u00f6r vidare kulturer, f\u00f6r hur vi skapar v\u00e5r sociala verklighet och f\u00f6r hur vi lever v\u00e5ra liv i sociala relationer med andra m\u00e4nniskor. Vi anv\u00e4nder ber\u00e4ttande i samspelet med v\u00e5ra barn fr\u00e5n sp\u00e4dbarns\u00e5lder, och barn l\u00e4r sig gradvis att delta i muntligt ber\u00e4ttande med andra \u2013 b\u00e5de hemma och i f\u00f6rskolan n\u00e4r de redog\u00f6r f\u00f6r h\u00e4ndelser i sin vardag, och senare ocks\u00e5 i skolan. Att ber\u00e4tta och dela ber\u00e4ttelser \u00e4r n\u00e4ra knutet till l\u00e4rande, identitet och sociala relationer. F\u00f6r det andra<\/em> lever vi i en tid som ibland ben\u00e4mns \u201dden narrativa tids\u00e5ldern\u201d d\u00e4r vi st\u00e4ndigt m\u00f6ter olika, ofta konkurrerande, ber\u00e4ttelser (narrativ<\/em>) om samma h\u00e4ndelse eller fenomen, och d\u00e4r identitet och narrativ blir n\u00e4ra sammankopplade. Forskaren Ivor Goodson talar om vikten av att ha ett narrativt kapital \u2013 en slags utbyggnad av den franske sociologen Pierre Bourdieus begrepp symboliskt, socialt och kulturell kapital \u2013 och han visar bland annat hur Barack Obama som politiker hade ett starkt narrativt kapital och vilken betydelse det fick f\u00f6r hans presidentskap. Att kunna ber\u00e4tta och delta i ber\u00e4ttande \u00e4r d\u00e4rmed en viktig kompetens f\u00f6r framtiden. F\u00f6r det tredje <\/em>visar forskningen att dessa muntliga ber\u00e4ttarf\u00f6rm\u00e5gor tas lite f\u00f6r givet i skolan och ses som n\u00e5got som eleverna redan har f\u00f6rv\u00e4rvat innan skolstarten. Dessutom visar studier fr\u00e5n exempelvis Norge att elever i skolan ser muntliga f\u00f6rm\u00e5gor som v\u00e4ldigt viktiga f\u00f6r sin framtid, men att dessa uppfattningar inte reflekteras i undervisning och bed\u00f6mning. Slutligen, och detta \u00e4r v\u00e5rt fj\u00e4rde<\/em> argument, har skolans spr\u00e5k\u00e4mnen en s\u00e4rskilt viktig roll i att utveckla elevers narrativa kompetenser. Om man nu utg\u00e5r fr\u00e5n att ber\u00e4ttande och ber\u00e4ttelser \u00e4r n\u00e4rvarande fr\u00e5n det att barnet \u00e4r litet och man d\u00e4rmed ser f\u00f6rm\u00e5gan att ber\u00e4tta i samtal med andra som \u201df\u00e4rdig\u201d redan innan skolstart skapar det problem i andraspr\u00e5ksinl\u00e4rningen. Att delta i ber\u00e4ttande p\u00e5 ett annat spr\u00e5k \u00e4n f\u00f6rstaspr\u00e5ket \u00e4r n\u00e5got delvis annat och kr\u00e4ver andra spr\u00e5kliga och sociala resurser \u00e4n p\u00e5 modersm\u00e5let. Det \u00e4r h\u00e4r v\u00e5rt projekt har valt att starta: i syns\u00e4ttet p\u00e5 narrativ kompetens som en interaktionell kompetens \u2013 och sedermera ett narrativt kapital hos den vuxne samh\u00e4llsmedborgaren. Vi ser allts\u00e5 ber\u00e4ttarkompetenser som n\u00e5got som uppst\u00e5r i, \u00f6vas och sedan ocks\u00e5 anv\u00e4nds i samtal med andra. Vi ser ocks\u00e5 att detta \u00e4r kompetenser som kan undervisas explicit och ocks\u00e5 utvecklas i andraspr\u00e5ksundervisningen, och som m\u00f6jligg\u00f6r utveckling av b\u00e5de \u00e4mneskunskaper och mellanm\u00e4nsklig f\u00f6rst\u00e5else. Kunskap om hur muntligt ber\u00e4ttande utvecklas, upplevs och iscens\u00e4tts i andraspr\u00e5ksklassrummet \u00e4r dock begr\u00e4nsad. I projektet vill vi unders\u00f6ka hur \u00f6vningar i muntligt ber\u00e4ttande p\u00e5 ett andraspr\u00e5k kan vara b\u00e5de spr\u00e5kutvecklande och identitetsst\u00e4rkande.<\/p>\n\n\n\n

I Tell-ability-projektet ing\u00e5r tre delstudier som alla omfattar l\u00e4rare och elever i \u00e5rskurs 9. Vi kommer att utveckla och pr\u00f6va olika typer av muntliga uppgifter i klassrummet och utv\u00e4rdera vilka typer av interaktionell (samtals-) kompetens som \u00f6vas och blir synlig i relation till uppgifter som \u00e5terber\u00e4ttande, hypotetiska ber\u00e4ttelser med hj\u00e4lp av artefakter och egenupplevda\/personliga ber\u00e4ttelser. Vi kommer att videofilma elever n\u00e4r de arbetar i par och sm\u00e5 grupper med uppgifterna och ocks\u00e5 unders\u00f6ka hur eleverna upplever olika aspekter av arbetet. Vidare kommer vi att unders\u00f6ka befintligt undervisningsmaterial och intervjua l\u00e4rare om deras syn p\u00e5 ber\u00e4ttande i andraspr\u00e5ksinl\u00e4rning. Parallellt med arbetet i skolan kommer vi att genomf\u00f6ra narrativa intervjuer d\u00e4r eleverna b\u00e5de ges m\u00f6jlighet att (just) ber\u00e4tta om sina erfarenheter av och tankar om ber\u00e4ttande och ber\u00e4ttelser, och p\u00e5 samma g\u00e5ng utv\u00e4rdera undervisningen (p\u00e5 engelska narrative evaluation<\/em>).<\/p>\n\n\n\n

Och vad ska det bli av detta d\u00e5? Vad har vi f\u00f6r m\u00e5l? Ja, vi hoppas att om n\u00e5gra \u00e5r har v\u00e5rt arbete bidragit med kunskap om hur man kan arbeta med muntlighet genom narrativa uppgifter i spr\u00e5kundervisning, och att den nya kunskapen i sin tur bidrar till att utveckla \u00e4mnesdidaktisk teori kring muntligt ber\u00e4ttande som kan anv\u00e4ndas i l\u00e4rarutbildning och professionsutveckling f\u00f6r l\u00e4rare. Sammanfattningsvis syftar v\u00e5rt projekt till att b\u00e5de dokumentera och f\u00f6rst\u00e5 hur ber\u00e4ttande som interaktionell kompetens kan utvecklas i andraspr\u00e5ksundervisningen. Vi vill bidra till en st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r m\u00f6jligheter och utmaningar n\u00e4r det g\u00e4ller muntligt ber\u00e4ttande f\u00f6r unga m\u00e4nniskors personliga och sociala utveckling och det i tv\u00e5 spr\u00e5k\u00e4mnen, engelska som fr\u00e4mmande spr\u00e5k och svenska som andraspr\u00e5k, som b\u00e5da \u00e4r centrala f\u00f6r elevers framtida liv och m\u00f6jligheter. Kort sagt: Tell-ability-projektet ska \u00e4gna tid \u00e5t att unders\u00f6ka vad elever tycker \u00e4r tellable<\/em> \u2013 det vill s\u00e4ga, m\u00f6jligt och relevant att ber\u00e4tta om i och utanf\u00f6r skolan, och vilka f\u00f6rm\u00e5gor \u2013 telling abilities<\/em> som skola, l\u00e4rare och elever v\u00e4rderar i undervisningen och f\u00f6r framtiden. I v\u00e4ntan p\u00e5 resultat finns redan nu en projekthemsida<\/a> som vi uppdaterar l\u00f6pande. V\u00e4lkomna!<\/p>\n\n\n\n


Erica Sandlund och Birgitta Ljung Egeland, november 2022<\/p>\n\n\n\n

I samarbete med projektkollegor:

Christina Olin-Scheller, Professor i pedagogiskt arbete
Silvia Kunitz, Lektor i engelska<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Erica Sandlund, Docent i engelskaBirgitta Ljung Egeland, Lektor i svenska spr\u00e5ket Som alla forskare som s\u00f6ker pengar fr\u00e5n de stora forskningsfinansi\u00e4rernas \u00e5rliga utlysningar s\u00e5 satt vi p\u00e5 helsp\u00e4nn den 3 november 2022, strax innan klockan 14.00, d\u00e5 Vetenskapsr\u00e5det skulle publicera listan \u00f6ver nya projekt som f\u00e5tt pengar f\u00f6r forskning i utbildningsvetenskap. D\u00e5 vi alla \u00e4r … <\/p>\n

Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u201dTell-ability<\/strong>: Nytt forskningsprojekt om muntligt ber\u00e4ttande i skol\u00e4mnena engelska och svenska som andraspr\u00e5k\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1433,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[11,1,5,22,14,17],"tags":[],"class_list":["post-566","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-engelska","category-forskning","category-lastips","category-pagaende-projekt","category-pedagogiskt-arbete","category-svenska-som-andrasprak"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/566","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1433"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=566"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/566\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":572,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/566\/revisions\/572"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=566"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=566"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=566"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}