J\u00f6rgen Tholin, Docent i pedagogik, G\u00f6teborgs universitet<\/p>\n\n\n\n
H\u00e4r om dagen pratade jag med en grundskoll\u00e4rare i franska i en landsbygdskommun. Hennes kollega hade slutat i somras och som ny kollega hade hon f\u00e5tt en ung man som alldeles nyss tagit studenten. Hon hade sj\u00e4lv f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan satt ett E p\u00e5 honom i slutbetyg i nian. Under sina gymnasie\u00e5r l\u00e4ste han en kurs i franska och fick E ocks\u00e5 d\u00e4r. Nu undervisar han \u00e5ttor och nior i franska. De elever som \u00e4r b\u00e4st i spr\u00e5ket kan betydligt mer \u00e4n sin l\u00e4rare. Men spr\u00e5kl\u00e4rare \u00e4r ett h\u00e4rdat sl\u00e4kte och franskl\u00e4raren som jag talade med sa lakoniskt \u201dman \u00e4r ju i alla fall glad att kommunen inte best\u00e4mde sig f\u00f6r att l\u00e4gga ner franskan.\u201d<\/p>\n\n\n\n
I m\u00e5nga kommuner \u00e4r nedl\u00e4ggning av spr\u00e5k en verklighet. Enligt Grundskolef\u00f6rordningen \u00a717 ska en skolhuvudman erbjuda minst tv\u00e5 av tre av spr\u00e5ken franska, spanska och tyska. Regeln inf\u00f6rdes n\u00e4r spanska introducerades som spr\u00e5k i grundskolan, 1994. D\u00e5 var det stor brist p\u00e5 l\u00e4rare i spanska och alla kommuner hade inte m\u00f6jlighet att omedelbart erbjuda spanska som spr\u00e5kval (Tholin & Lindqvist, 2009). Regeln skapades allts\u00e5 f\u00f6r att ge skolhuvudm\u00e4n en tidsfrist f\u00f6r att kunna bygga upp m\u00f6jligheten att erbjuda fler spr\u00e5k. Nu anv\u00e4nds den i st\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e4gga ner spr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n
Ser man p\u00e5 trenderna i landet f\u00f6r \u00e4mnet moderna spr\u00e5k mellan 1994 och 2014 s\u00e5 v\u00e4xte andelen elever som valde spanska f\u00f6r varje \u00e5r och i motsvarande grad minskade franska och tyska. Efter det har siffrorna varit relativt stabila (Tholin, 2017). L\u00e4s\u00e5ret 2019\/2020 l\u00e4ste 58 procent av eleverna spanska, 23 procent tyska och 19 procent franska. Det \u00e4r dock allt fler elever som l\u00e4ser moderna spr\u00e5k i grundskolan, fr\u00e5n 62 procent \u00e5r 2000 till 72 procent \u00e5r 2018.<\/p>\n\n\n\n
Detta \u00e4r emellertid trender \u00e4r p\u00e5 nationell niv\u00e5. I en studie av Granfeldt, Sayehli och \u00c5gren 2020 rapporteras det om stora regionala skillnader. 2000 l\u00e4ste allts\u00e5 ungef\u00e4r 62 procent av eleverna moderna spr\u00e5k. D\u00e5 fanns det n\u00e4stan inga skillnader i landet mellan storstad och landsbygd. Idag \u00e4r det i storst\u00e4derna ungef\u00e4r 76 procent av eleverna som v\u00e4ljer att l\u00e4sa moderna spr\u00e5k n\u00e4r de g\u00e5r i nian. I mindre st\u00e4der och landsbygdskommuner \u00e4r andelen 62 procent. \u00d6kningen av eleverna som l\u00e4ser moderna spr\u00e5k har uteslutande skett i storst\u00e4derna och gapet mellan storstad och landsbygd verkar v\u00e4xa lite grand f\u00f6r varje \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n
En annan utveckling \u00e4r att allt fler landsbygdskommuner inte erbjuder alla tre spr\u00e5ken franska, spanska och tyska till eleverna. Franska verkar drabbas h\u00e5rdast. N\u00e4r franskl\u00e4raren g\u00e5r i pension eller slutar sin tj\u00e4nst s\u00e5 l\u00e4ggs spr\u00e5ket ner i m\u00e5nga kommuner. F\u00f6r drygt 20 \u00e5r sedan, 2000, erbj\u00f6d alla svenska kommuner franska. 2018 var det 41 (av 290) kommuner som lagt ner franskan. Utveckling som beskrivs h\u00e4r handlar om kommunala skolhuvudm\u00e4n. S\u00e5 vitt jag k\u00e4nner till finns det ingen systematisk unders\u00f6kning genomf\u00f6rd kring vilka spr\u00e5k frist\u00e5ende skolhuvudm\u00e4n erbjuder sina elever.<\/p>\n\n\n\n
P\u00e5 ett plan g\u00e5r det naturligtvis att bli uppr\u00f6rd och t\u00e4nka att kommunerna v\u00e4ljer den enklaste utv\u00e4gen n\u00e4r de l\u00e4gger ner spr\u00e5k i st\u00e4llet f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka hitta en ny l\u00e4rare. P\u00e5 ett annat plan kan man konstatera att det inte finns s\u00e4rskilt m\u00e5nga spr\u00e5kl\u00e4rare att tillg\u00e5. L\u00e4rarutbildningen har under m\u00e5nga \u00e5r haft stora sv\u00e5righeter att locka s\u00f6kande till andra spr\u00e5k \u00e4n engelska och n\u00e4r det blir brist p\u00e5 l\u00e4rare drabbas landsbygden och de stora st\u00e4dernas utanf\u00f6rskapsomr\u00e5den f\u00f6rst och h\u00e5rdast. Riksrevisionen publicerade en rapport 2014 (Riksrevisionen, 2014) som visade att m\u00e5nga universitet lade ner sina spr\u00e5kl\u00e4rarutbildningar p\u00e5 grund av l\u00e5g tillstr\u00f6mning av studenter. Samtidigt n\u00e4rmade sig m\u00e5nga spr\u00e5kl\u00e4rare pension. 80 procent av kommunerna i rapporten uppgav att de hade sv\u00e5rt att rekrytera nya spr\u00e5kl\u00e4rare.<\/p>\n\n\n\n
Enligt en f\u00e4rsk rapport fr\u00e5n UK\u00c4 \u00e4r det fortfarande stor brist p\u00e5 l\u00e4rarstudenter i spr\u00e5k (Universitetskanslers\u00e4mbeten, 2020). Under 2019 tog i hela Sverige bara drygt 50 l\u00e4rarstudenter examen med franska som ett av sina \u00e4mnen och \u00e4nnu f\u00e4rre, 35 studenter, examen med tyska som ett av \u00e4mnen, detta trots att m\u00f6jligheten att f\u00e5 jobb \u00e4r mycket goda. Mellan \u00e5ren 2019 och 2023 ber\u00e4knas ungef\u00e4r 1000 franskl\u00e4rare g\u00e5 i pension, och ungef\u00e4r lika m\u00e5nga tyskl\u00e4rare slutar av samma orsak (Bergling, 2018). Framtiden ser tyv\u00e4rr lika dyster ut f\u00f6r tyska som f\u00f6r franska, med skillnaden att skolhuvudm\u00e4nnen bara<\/em> f\u00e5r l\u00e4gga ner ett spr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n \u201dFranska, tyska och spanska \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g ut som skol\u00e4mne \u2013 i framtiden r\u00e4cker det med att kunna engelska\u201d. Detta \u00e4r en synpunkt som inte s\u00e4llan saluf\u00f6rs. I s\u00e5 fall beh\u00f6ver vi i alla fall engelskl\u00e4rare i framtiden \u2013 ocks\u00e5 p\u00e5 landsbygden. L\u00e4rarnas riksf\u00f6rbund rapporterar i sin medlemstidning Skolv\u00e4rlden<\/em> \u00e5rligen siffror p\u00e5 beh\u00f6righet och 2020 redovisades f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen att tv\u00e5 kommuner i Sverige helt saknas beh\u00f6riga engelskl\u00e4rare p\u00e5 h\u00f6gstadiet. I b\u00e5da fallen handlar det om landsbygdskommuner.<\/p>\n\n\n\n Detta blev ett dystert blogginl\u00e4gg, och det finns nog tyv\u00e4rr inte s\u00e5 mycket tr\u00f6st att ge franskl\u00e4raren som jag talade om i b\u00f6rjan. Just nu h\u00e5ller det p\u00e5 att bli ett mycket orov\u00e4ckande klyfta mellan storstad och landsbygd b\u00e5de n\u00e4r det g\u00e4ller m\u00f6jlighet av att v\u00e4lja spr\u00e5k och tillg\u00e5ngen till beh\u00f6riga spr\u00e5kl\u00e4rare. En klyfta som v\u00e4xer lite grand f\u00f6r varje \u00e5r \u2013 och d\u00e4r det \u00e4r sv\u00e5rt att hitta snabba l\u00f6sningar hur den ska minskas. En m\u00f6jlighet som ofta lyfts fram \u00e4r att erbjuda elever p\u00e5 landsbygden spr\u00e5kundervisning p\u00e5 distans. En studie av Corina L\u00f6we (2020) kring l\u00e4rares upplevelser av spr\u00e5kundervisning p\u00e5 distans under pandemin visar emellertid att flera l\u00e4rare upplever betydande sv\u00e5righeter fr\u00e4mst n\u00e4r det g\u00e4ller att bed\u00f6ma elevernas prestationer och att h\u00e5lla uppe elevernas motivation. N\u00e5gon l\u00e4rare svarar att undervisningen blir fattigare inte minst n\u00e4r det g\u00e4ller till exempel att uppfatta minspel, gester eller kroppsspr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r engelskan introducerades som obligatoriskt \u00e4mne p\u00e5 folkskolan i mitten av 1900-talet saknade m\u00e5nga folkskoll\u00e4rare p\u00e5 landsbygden utbildning i engelska. L\u00f6sningen blev den g\u00e5ngen skolradion som erbj\u00f6d engelskundervisning. Det var inte en optimal l\u00f6sning men den som landsbygdens barn fick h\u00e5lla till godo med. Kanske \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att hamna d\u00e4r igen. D\u00e4r elever bara f\u00e5r tr\u00e4ffa sin l\u00e4rare via sk\u00e4rm, men det \u00e4r vad de f\u00e5r h\u00e5lla till godo med.<\/p>\n\n\n\n J\u00f6rgen Tholin, december 2022<\/p>\n\n\n\n Referenser <\/p>\n\n\n\n Bergling, M. (2018) L\u00e4rarbristen \u2013 snart \u00e4r var femte pension\u00e4r?<\/a>. Skolv\u00e4rden. <\/em>November 6, 2018.<\/p>\n\n\n\n Granfeldt, J., Sayehli, M., & \u00c5gren, M. (2020). Trends in the study of Modern languages in Swedish lower secondary school (2000\u20132018) and the impact of grade point average enhancement credits<\/a>. Education Inquiry<\/em>, 12<\/em>(2), 127\u2013146.<\/p>\n\n\n\n L\u00f6we, C. (2020). Egen digital \u201dfortbildning\u201d och att hitta nya s\u00e4tta att kommunicera \u2013 spr\u00e5kl\u00e4rarnas reflexioner i k\u00f6lvattnet av covid -19<\/a>. I Lingua<\/em> nr 3.2020.<\/p>\n\n\n\n Riksrevisionen. (2014) Statens dimensionering av l\u00e4rarutbildningen \u2013 utbildas r\u00e4tt antal l\u00e4rare?<\/a> (RiR 2014:18)<\/em><\/p>\n\n\n\n Tholin, J. & Lindqvist, A-K. (2009). Spr\u00e5kval svenska\/engelska p\u00e5 grundskolan: En genomlysning<\/a><\/em>. Rapport nr. 3:2009. H\u00f6gskolan i Bor\u00e5s.<\/p>\n\n\n\n Tholin, J. (2017). State control and governance of schooling and their effects on French, German, and Spanish Learning in Swedish compulsory school,<\/a> 1996\u20132011. Scandinavian Journal of Educational Research<\/em>, 1\u201316.<\/p>\n\n\n\n