{"id":623,"date":"2023-02-01T10:44:20","date_gmt":"2023-02-01T10:44:20","guid":{"rendered":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/?p=623"},"modified":"2023-02-17T19:53:21","modified_gmt":"2023-02-17T19:53:21","slug":"att-lasa-och-arbeta-med-skonlitteraturlikheter-och-skillnader-i-nordisk-hogstadieundervisning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/2023\/02\/01\/att-lasa-och-arbeta-med-skonlitteraturlikheter-och-skillnader-i-nordisk-hogstadieundervisning\/","title":{"rendered":"Att l\u00e4sa och arbeta med sk\u00f6nlitteratur: Likheter och skillnader i nordisk h\u00f6gstadieundervisning"},"content":{"rendered":"\n

Anna Nissen, doktorand i pedagogiskt arbete<\/p>\n\n\n\n

I b\u00f6rjan av 90-talet, n\u00e4r jag var alldeles f\u00e4rsk som l\u00e4rare, introducerade jag under en musiklektion Evert Taubes \u201dMuren och b\u00f6ckerna\u201d f\u00f6r mina elever i \u00e5rskurs fyra. Vi arbetade med notl\u00e4sning och l\u00e4ste dikten rytmiskt tillsammans:<\/p>\n\n\n\n

Det var Chi-Huang-Ti, kung av Tsin
Som l\u00e4t bygga den kinesiska muren
Och br\u00e4nna alla b\u00f6cker i Kina\u2026<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5 hann vi inte f\u00f6rr\u00e4n vi blev avbrutna av en av pojkarna, som f\u00f6rskr\u00e4ckt utbrast: \u201dMen, br\u00e4nde han ALLA b\u00f6cker? Alla serietidningar och allting?\u201d<\/p>\n\n\n\n

Jag tycker att den h\u00e4r episoden \u00e4r intressant, dels eftersom dikten i sig sj\u00e4lv belyser det skrivna ordets kraft, dels eftersom elevens reaktion speglar den betydelse sk\u00f6nlitter\u00e4ra texter kan ha ocks\u00e5 f\u00f6r unga m\u00e4nniskor. Samtidigt p\u00e5minner den oss om samh\u00e4llets f\u00f6r\u00e4nderlighet. Sedan det h\u00e4r intr\u00e4ffade har den tekniska utvecklingen g\u00e5tt fram\u00e5t med rasande fart, och barn och ungas fritidsl\u00e4sning har f\u00e5tt konkurrens av olika typer av digitala medier. Idag, n\u00e4r Snapchat, YouTube och Tiktok upplevs som mer intressanta \u00e4n b\u00f6cker och serietidningar, skulle en tio\u00e5ring f\u00f6rmodligen inte reagera lika starkt p\u00e5 en dikt om br\u00e4nda b\u00f6cker.<\/p>\n\n\n\n

Att barn och ungas dagliga l\u00e4sning minskar inneb\u00e4r i praktiken att skolan beh\u00f6ver ta ett st\u00f6rre ansvar f\u00f6r deras l\u00e4sutveckling, l\u00e5ngt upp i \u00e5ldrarna. Av den anledningen \u00e4r det viktigt att ta reda p\u00e5 hur, och i vilken utstr\u00e4ckning, elever f\u00e5r m\u00f6jlighet att utveckla sina l\u00e4sf\u00e4rdigheter i skolan, till exempel genom att l\u00e4sa och arbeta med sk\u00f6nlitter\u00e4ra texter. F\u00f6rst n\u00e4r vi vet det kan vi s\u00e4ga n\u00e5got om huruvida l\u00e4rare anv\u00e4nder en \u201dtillr\u00e4ckligt\u201d stor del av undervisningen \u00e5t att l\u00e4sa och arbeta med sk\u00f6nlitter\u00e4ra texter, vad som redan idag fungerar bra, och vad som eventuellt beh\u00f6ver utvecklas och f\u00f6rb\u00e4ttras. Det \u00e4r bland annat detta som jag vill ta reda p\u00e5 genom mitt doktorandprojekt, som handlar om hur nordiska h\u00f6gstadiel\u00e4rare anv\u00e4nder sk\u00f6nlitter\u00e4ra texter i sin undervisning.<\/p>\n\n\n\n

I min forskning anv\u00e4nder jag videodata fr\u00e5n Linking Instruction and Student Achievement <\/em>(LISA), ett av de forskningsprojekt som \u00e4r knutna till det nordiska forskningscentrat QUINT. Tack vare detta har jag kunnat gl\u00e4nta p\u00e5 d\u00f6rren till inte mindre \u00e4n 38 svenska, 46 norska, 10 isl\u00e4ndska och 8 finska[1]<\/a> h\u00f6gstadieklassrum. De l\u00e4rare som deltog i studien uppmanades att f\u00f6lja sin ordinarie planering, vilket inneb\u00e4r att b\u00e5de undervisningsmetoder och lektionsinneh\u00e5ll skiljer sig \u00e5t mellan de olika klasserna. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt g\u00e5r det att f\u00e5 en ganska bred bild av hur undervisning i svenska (och motsvarande \u00e4mne) kan se ut i de h\u00e4r fyra l\u00e4nderna.<\/p>\n\n\n\n

Vad avsl\u00f6jar d\u00e5 video-inspelningarna fr\u00e5n LISA-studien om nordisk sk\u00f6nlitteratur-undervisning? Det finns f\u00f6rst\u00e5s mycket att unders\u00f6ka och utforska, men i den f\u00f6rsta artikeln i mitt doktorandprojekt (Nissen m.fl., 2021) ger jag och mina medf\u00f6rfattare en \u00f6vergripande bild av hur svenska, norska, isl\u00e4ndska och finska h\u00f6gstadieelever arbetar med sk\u00f6nlitteratur i skolan. Vi s\u00e5g att i 69% av klasserna f\u00f6rekom n\u00e5gon form av sk\u00f6nlitteraturundervisning. En del klasser arbetade med sk\u00f6nlitteratur som ett sammanh\u00e5llet tema under flera lektioner (t ex n\u00e4r de l\u00e4ste en gemensam bok eller arbetade med l\u00e4sstrategier), medan elever i andra klasser m\u00f6tte sk\u00f6nlitteratur i betydligt mindre utstr\u00e4ckning. I de 102 klasser (c:a 400 lektioner) som vi studerade anv\u00e4ndes totalt sett 35% av undervisningstiden \u00e5t sk\u00f6nlitteratur. Utifr\u00e5n dessa resultat drog vi slutsatsen att det tycks vara viktigt f\u00f6r nordiska h\u00f6gstadiel\u00e4rare att anv\u00e4nda sk\u00f6nlitter\u00e4ra texter. <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Intressant nog gick det att urskilja m\u00f6nster i hur l\u00e4rare fr\u00e5n de olika l\u00e4nderna lade upp sin undervisning. Medan svenska och isl\u00e4ndska klasser f\u00f6r det mesta \u00e4gnade hela lektioner \u00e5t sk\u00f6nlitteratur-undervisning var det vanligt att finska (och i viss m\u00e5n \u00e4ven norska) elever arbetade med olika typer av \u00e4mnesinneh\u00e5ll under en och samma lektion. I relation till detta blir det relevant att reflektera \u00f6ver vilken betydelse lektionsuppl\u00e4gget har f\u00f6r elevernas l\u00e4rande: \u00c4r det positivt att de f\u00e5r gott om tid p\u00e5 sig att f\u00f6rdjupa sig i ett visst \u00e4mnesinneh\u00e5ll, eller \u00e4r det b\u00e4ttre att arbeta med flera olika saker under en och samma lektion s\u00e5 att eleverna inte hinner tappa fokus och intresse?<\/p>\n\n\n\n

Att kunna unders\u00f6ka och j\u00e4mf\u00f6ra undervisning i olika nationella kontexter \u00e4r v\u00e4rdefullt eftersom det d\u00e5 blir m\u00f6jligt att f\u00e5 syn p\u00e5 s\u00e5dant som annars l\u00e4tt tas f\u00f6r givet, vilket ovanst\u00e5ende exempel visar. S\u00e5dant som vi i Sverige betraktar som naturligt och sj\u00e4lvklart kan mycket v\u00e4l vara mindre vanligt i v\u00e5ra grannl\u00e4nder, trots att de har skolsystem som liknar v\u00e5rt eget. Det \u00e4r \u00e4ven viktigt (och intressant) att uppt\u00e4cka gemensamma drag i olika undervisningspraktiker. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt blir det tydligt vilka ideal kring undervisning och l\u00e4rande som dominerar, inte bara hos oss sj\u00e4lva utan \u00e4ven utanf\u00f6r v\u00e5rt eget land.<\/p>\n\n\n\n

Gemensamt f\u00f6r l\u00e4rarna i den h\u00e4r studien var att de ofta anv\u00e4nde sk\u00f6nlitter\u00e4ra texter i situationer d\u00e5 eleverna fick arbeta med uppgifter som kan antas fr\u00e4mja deras l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else. Det var \u00e4ven vanligt att de valde texter anpassade till elevgruppen och deras intressen, f\u00f6rmodligen i syfte att v\u00e4cka elevernas l\u00e4slust. F\u00f6r att sammanfatta resultaten i v\u00e5r studie skulle man allts\u00e5 kunna s\u00e4ga att sk\u00f6nlitteratur anv\u00e4nds b\u00e5de f\u00f6r nytta och f\u00f6r n\u00f6je i nordiska h\u00f6gstadieklassrum.<\/p>\n\n\n\n

[1]<\/a> Eleverna i dessa klasser var svensktalande.<\/p>\n\n\n\n

Anna Nissen, februari 2023<\/p>\n\n\n\n

Referenser<\/strong>:<\/p>\n\n\n\n

Nissen, A., Tengberg, M., Svanbj\u00f6rnsd\u00f3ttir, B., Gabrielsen, I. L., Blikstad-Balas, M., & Klette, K. (2021). Function and use of literary texts in Nordic schools<\/a>. L1 – Educational Studies in Languages and Literature, 21<\/em>, 1-22.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4stips fr\u00e5n LISA-studien<\/strong>:<\/p>\n\n\n\n

Gabrielsen, I. L., Blikstad-Balas, M., & Tengberg, M. (2019). The role of literature in the classroom: How and for what purposes do teachers in lower secondary school use literary texts?<\/a> L1 \u2013 Educational Studies in Language and Literature, 19<\/em>, 1-32.<\/p>\n\n\n\n

Tengberg, M., Blikstad-Balas, M., & Roe, A. (2022). Missed opportunities of text-based instruction: What characterizes learning of interpretation if strategies are not taught and students not challenged?<\/a> Teaching and Teacher Education<\/em>, 115<\/em>, 1\u201313.<\/p>\n\n\n\n

Tengberg, M., Nissen, A., & Skar, G. B. (2022). Undervisningskvalitet i svensk\u00e4mnet. In M. Tengberg (Red.), Undervisningskvalitet i svenska klassrum<\/a><\/em> (ss. 193\u2013 250). Studentlitteratur.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4nkar till LISA-studiens och QUINTS hemsidor:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

https:\/\/www.kau.se\/LISA<\/a><\/p>\n\n\n\n

https:\/\/www.uv.uio.no\/quint\/english\/<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Anna Nissen, doktorand i pedagogiskt arbete I b\u00f6rjan av 90-talet, n\u00e4r jag var alldeles f\u00e4rsk som l\u00e4rare, introducerade jag under en musiklektion Evert Taubes \u201dMuren och b\u00f6ckerna\u201d f\u00f6r mina elever i \u00e5rskurs fyra. Vi arbetade med notl\u00e4sning och l\u00e4ste dikten rytmiskt tillsammans: Det var Chi-Huang-Ti, kung av TsinSom l\u00e4t bygga den kinesiska murenOch br\u00e4nna alla … <\/p>\n