{"id":623,"date":"2023-02-01T10:44:20","date_gmt":"2023-02-01T10:44:20","guid":{"rendered":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/?p=623"},"modified":"2023-02-17T19:53:21","modified_gmt":"2023-02-17T19:53:21","slug":"att-lasa-och-arbeta-med-skonlitteraturlikheter-och-skillnader-i-nordisk-hogstadieundervisning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/2023\/02\/01\/att-lasa-och-arbeta-med-skonlitteraturlikheter-och-skillnader-i-nordisk-hogstadieundervisning\/","title":{"rendered":"Att l\u00e4sa och arbeta med sk\u00f6nlitteratur: Likheter och skillnader i nordisk h\u00f6gstadieundervisning"},"content":{"rendered":"\n
Anna Nissen, doktorand i pedagogiskt arbete<\/p>\n\n\n\n
I b\u00f6rjan av 90-talet, n\u00e4r jag var alldeles f\u00e4rsk som l\u00e4rare, introducerade jag under en musiklektion Evert Taubes \u201dMuren och b\u00f6ckerna\u201d f\u00f6r mina elever i \u00e5rskurs fyra. Vi arbetade med notl\u00e4sning och l\u00e4ste dikten rytmiskt tillsammans:<\/p>\n\n\n\n
Det var Chi-Huang-Ti, kung av Tsin
Som l\u00e4t bygga den kinesiska muren
Och br\u00e4nna alla b\u00f6cker i Kina\u2026<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4ngre \u00e4n s\u00e5 hann vi inte f\u00f6rr\u00e4n vi blev avbrutna av en av pojkarna, som f\u00f6rskr\u00e4ckt utbrast: \u201dMen, br\u00e4nde han ALLA b\u00f6cker? Alla serietidningar och allting?\u201d<\/p>\n\n\n\n
Jag tycker att den h\u00e4r episoden \u00e4r intressant, dels eftersom dikten i sig sj\u00e4lv belyser det skrivna ordets kraft, dels eftersom elevens reaktion speglar den betydelse sk\u00f6nlitter\u00e4ra texter kan ha ocks\u00e5 f\u00f6r unga m\u00e4nniskor. Samtidigt p\u00e5minner den oss om samh\u00e4llets f\u00f6r\u00e4nderlighet. Sedan det h\u00e4r intr\u00e4ffade har den tekniska utvecklingen g\u00e5tt fram\u00e5t med rasande fart, och barn och ungas fritidsl\u00e4sning har f\u00e5tt konkurrens av olika typer av digitala medier. Idag, n\u00e4r Snapchat, YouTube och Tiktok upplevs som mer intressanta \u00e4n b\u00f6cker och serietidningar, skulle en tio\u00e5ring f\u00f6rmodligen inte reagera lika starkt p\u00e5 en dikt om br\u00e4nda b\u00f6cker.<\/p>\n\n\n\n
Att barn och ungas dagliga l\u00e4sning minskar inneb\u00e4r i praktiken att skolan beh\u00f6ver ta ett st\u00f6rre ansvar f\u00f6r deras l\u00e4sutveckling, l\u00e5ngt upp i \u00e5ldrarna. Av den anledningen \u00e4r det viktigt att ta reda p\u00e5 hur, och i vilken utstr\u00e4ckning, elever f\u00e5r m\u00f6jlighet att utveckla sina l\u00e4sf\u00e4rdigheter i skolan, till exempel genom att l\u00e4sa och arbeta med sk\u00f6nlitter\u00e4ra texter. F\u00f6rst n\u00e4r vi vet det kan vi s\u00e4ga n\u00e5got om huruvida l\u00e4rare anv\u00e4nder en \u201dtillr\u00e4ckligt\u201d stor del av undervisningen \u00e5t att l\u00e4sa och arbeta med sk\u00f6nlitter\u00e4ra texter, vad som redan idag fungerar bra, och vad som eventuellt beh\u00f6ver utvecklas och f\u00f6rb\u00e4ttras. Det \u00e4r bland annat detta som jag vill ta reda p\u00e5 genom mitt doktorandprojekt, som handlar om hur nordiska h\u00f6gstadiel\u00e4rare anv\u00e4nder sk\u00f6nlitter\u00e4ra texter i sin undervisning.<\/p>\n\n\n\n
I min forskning anv\u00e4nder jag videodata fr\u00e5n Linking Instruction and Student Achievement <\/em>(LISA), ett av de forskningsprojekt som \u00e4r knutna till det nordiska forskningscentrat QUINT. Tack vare detta har jag kunnat gl\u00e4nta p\u00e5 d\u00f6rren till inte mindre \u00e4n 38 svenska, 46 norska, 10 isl\u00e4ndska och 8 finska[1]<\/a> h\u00f6gstadieklassrum. De l\u00e4rare som deltog i studien uppmanades att f\u00f6lja sin ordinarie planering, vilket inneb\u00e4r att b\u00e5de undervisningsmetoder och lektionsinneh\u00e5ll skiljer sig \u00e5t mellan de olika klasserna. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt g\u00e5r det att f\u00e5 en ganska bred bild av hur undervisning i svenska (och motsvarande \u00e4mne) kan se ut i de h\u00e4r fyra l\u00e4nderna.<\/p>\n\n\n\n Vad avsl\u00f6jar d\u00e5 video-inspelningarna fr\u00e5n LISA-studien om nordisk sk\u00f6nlitteratur-undervisning? Det finns f\u00f6rst\u00e5s mycket att unders\u00f6ka och utforska, men i den f\u00f6rsta artikeln i mitt doktorandprojekt (Nissen m.fl., 2021) ger jag och mina medf\u00f6rfattare en \u00f6vergripande bild av hur svenska, norska, isl\u00e4ndska och finska h\u00f6gstadieelever arbetar med sk\u00f6nlitteratur i skolan. Vi s\u00e5g att i 69% av klasserna f\u00f6rekom n\u00e5gon form av sk\u00f6nlitteraturundervisning. En del klasser arbetade med sk\u00f6nlitteratur som ett sammanh\u00e5llet tema under flera lektioner (t ex n\u00e4r de l\u00e4ste en gemensam bok eller arbetade med l\u00e4sstrategier), medan elever i andra klasser m\u00f6tte sk\u00f6nlitteratur i betydligt mindre utstr\u00e4ckning. I de 102 klasser (c:a 400 lektioner) som vi studerade anv\u00e4ndes totalt sett 35% av undervisningstiden \u00e5t sk\u00f6nlitteratur. Utifr\u00e5n dessa resultat drog vi slutsatsen att det tycks vara viktigt f\u00f6r nordiska h\u00f6gstadiel\u00e4rare att anv\u00e4nda sk\u00f6nlitter\u00e4ra texter. <\/p>\n\n\n\n