Stig-B\u00f6rje Asplund, Docent i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet<\/p>\n\n\n\n
Birgitta Ljung Egeland, Universitetslektor i svenska spr\u00e5ket, Karlstads universitet<\/p>\n\n\n\n
I slutet av oktober f\u00f6rra \u00e5ret gav arbetet med att skriva ans\u00f6kan om forskningsmedel resultat. Det var inte bara vi som tyckte att v\u00e5r projektid\u00e9 var viktig. Riksbankens Jubileumsfond beviljade medel och pl\u00f6tsligt blev f\u00f6rhoppningarna om att f\u00e5 studera och m\u00f6ta arbetarm\u00e4n i skogsbygd verklighet. Fr\u00e5n och med juli 2023 och tre \u00e5r fram\u00e5t kommer vi \u00e4gna oss \u00e5t forskningsprojektet med titeln Arbetarm\u00e4n i skogsbygd och deras lokala l\u00e4spraktiker. Kontinuitet och f\u00f6r\u00e4ndring \u00f6ver generationer. <\/em>Det handlar om tre generationer arbetarm\u00e4n i svensk skogsbygd och deras lokala, platsbaserade l\u00e4spraktiker och vi ser mycket fram emot det h\u00e4r arbetet.<\/p>\n\n\n\n Vi ska inte sticka under stol med att det har varit ett h\u00e5rt jobb. Tankar om att ge upp har varit n\u00e4rvarande ibland, men under sena n\u00e4tter n\u00e4r meningar formuleras, och omformuleras, och texter skickas fram och tillbaka i cyberrymden, d\u00e5 dyker de upp och g\u00f6r sig p\u00e5minda. De d\u00e4r m\u00e4nnen i skogsbygden som vi s\u00e5 g\u00e4rna skulle vilja prata med och f\u00e5 veta mer om. Om vad de l\u00e4ser, och varf\u00f6r de l\u00e4ser. Och vem som l\u00e4ste f\u00f6r dem n\u00e4r de var barn. Och vad de tyckte om det. Och s\u00e5 det h\u00e4r med bilden av dem i forskning och media, som vi inte tror riktigt st\u00e4mmer: \u201dDe d\u00e4r m\u00e4nnen l\u00e4ser ju inget. De \u00e4r v\u00e4l inga l\u00e4sare?\u201d. D\u00e5 skingras tvivlen och skrivandet p\u00e5 forskningsans\u00f6kan och stretandet med ans\u00f6kningstexten f\u00e5r \u00e5ter mening och inneb\u00f6rd. Vi m\u00e5ste ju f\u00e5 veta! Och vi m\u00e5ste ge m\u00e4nnen m\u00f6jlighet att sj\u00e4lva f\u00e5 ber\u00e4tta!<\/p>\n\n\n\n Mer specifikt vill vi veta mer om vad, hur, n\u00e4r och varf\u00f6r arbetarm\u00e4n i skogsbygd l\u00e4ser, och hur deras l\u00e4spraktiker har f\u00f6r\u00e4ndrats \u00f6ver tid och generationer. Hur m\u00e4nniskor anv\u00e4nder l\u00e4sning i sina liv \u00e4r n\u00e4mligen starkt sammankopplat med livsformer, lokal identitet och tillh\u00f6righet, och \u00e4r p\u00e5 ett dynamiskt s\u00e4tt sammanv\u00e4vt med f\u00f6r\u00e4ndringar i samh\u00e4llet. Dock har vi idag begr\u00e4nsad kunskap om hur m\u00e4n i rurala milj\u00f6er anv\u00e4nder l\u00e4sning i sina liv, s\u00e4rskilt i Norden. Vad vi d\u00e4remot vet, genom forskning, \u00e4r att deras l\u00e4spraktiker ofta marginaliseras av mer institutionella l\u00e4spraktiker. I n\u00e5gra av v\u00e5ra tidigare studier har vi exempelvis visat hur den l\u00e4sning rurala arbetarm\u00e4n \u00e4gnat sig \u00e5t som barn och unga inte har inf\u00f6rlivats i skolans l\u00e4sundervisning, vilket bland annat resulterat i att dessa m\u00e4n f\u00f6rminskat sig sj\u00e4lva som l\u00e4sare (se t.ex. Asplund & Goodson, 2022; Asplund & Ljung Egeland, 2020). M\u00e5nga av m\u00e4nnen b\u00e4r ocks\u00e5 med sig negativa minnen fr\u00e5n skolans l\u00e4sundervisning flera decennier efter att de l\u00e4mnat det svenska skolv\u00e4sendet som elever.<\/p>\n\n\n\n Medan det har bedrivits omfattande forskning om den l\u00e4sning som g\u00f6rs och l\u00e4rs inom skolv\u00e4sendet, \u00e4r forskningen om vuxnas l\u00e4sning utanf\u00f6r utbildningssammanhang fortfarande ett relativt outforskat omr\u00e5de. Inte minst g\u00e4ller det m\u00e4n som bor p\u00e5 landsbygden och deras platsbaserade l\u00e4spraktiker. \u00d6verhuvudtaget har forskning om rurala l\u00e4spraktiker l\u00e4nge f\u00f6rsummats och det finns n\u00e4stan ingen svensk forskning, trots det stora antalet skolor p\u00e5 landsbygden. Det \u00e4r mot denna bakgrund vi vill synligg\u00f6ra arbetarm\u00e4n i skogsbygd och utforska deras l\u00e4saridentiteter \u00f6ver tid och generationer under perioden 1950 fram till idag.<\/p>\n\n\n\n Projektet tar utg\u00e5ngspunkt i en livshistorieansats och ett ekologiskt perspektiv p\u00e5 l\u00e4sning, d\u00e4r relationen mellan m\u00e4nniskor, kontext och l\u00e4sning betonas. Vi kommer att genomf\u00f6ra livsber\u00e4ttelseintervjuer med tre generationer m\u00e4n fr\u00e5n flera familjer som bor i samma skogsbygd. Denna skogsbygd \u00e4r ett vidstr\u00e4ckt geografiskt omr\u00e5de med flera t\u00e4torter, men med liknande livsformer. Vi kommer att genomf\u00f6ra 2-3 intervjuer med varje deltagare och intervjuerna kan ocks\u00e5 komma att inkludera inslag av s\u00e5 kallade go-along intervjuer, vilket \u00e4r en intervjumetod d\u00e4r de intervjuade ges m\u00f6jlighet att guida intervjuaren runt i de milj\u00f6er d\u00e4r de lever och \u00e4r verksamma. Metoden uppmuntrar och involverar ocks\u00e5 relationer och kopplingar mellan fysiska objekt, kroppar och platser. Det h\u00e4r s\u00e4ttet att intervjua \u00e4r b\u00e5de praktiskt och teoretiskt motiverat. Ber\u00e4ttelser kan helt enkelt bli mer utf\u00f6rliga och detaljerade om de relateras till konkreta platser och artefakter. Intervjumaterialet kommer vi sedan att koppla till olika former av lokala, historiska k\u00e4llmaterial f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt m\u00f6jligg\u00f6ra f\u00f6rdjupade analyser av m\u00e4nnens ber\u00e4ttelser om l\u00e4sning och relatera dessa till den specifika bygdens historia.<\/p>\n\n\n\n V\u00e5r f\u00f6rhoppning \u00e4r att projektet, genom den livshistoriska ansatsen och med noggrant \u00f6verv\u00e4gande av l\u00e4sningens rumsliga och temporala dimensioner och komplexitet, ska kunna ge ett kunskapsbidrag som f\u00e5r betydelse f\u00f6r den nationella, nordiska och internationella forskningsfronten. Projektet har en ansats som problematiserar den l\u00e4sforskning som pekar ut rurala milj\u00f6er som resurssvaga platser och rurala arbetarm\u00e4n som ointresserade l\u00e4sare. Vi vill visa p\u00e5 m\u00e5ngfalden och det v\u00e4rde som finns i just lokala l\u00e4spraktiker och bidra till tv\u00e4rvetenskapliga diskussioner om hur rumsliga och temporala dimensioner p\u00e5verkar vad, hur, n\u00e4r och varf\u00f6r m\u00e4nniskor l\u00e4ser. Projektet f\u00f6rv\u00e4ntas utg\u00f6ra ett teoretiskt och metodologiskt bidrag till l\u00e4sforskningen genom att det \u00f6ppnar upp f\u00f6r nyanserade beskrivningar av rurala m\u00e4n och deras l\u00e4sning i relation till skolans och samh\u00e4llets f\u00f6r\u00e4ndringar. <\/p>\n\n\n\n Om ni skulle vilja veta mer om projektet f\u00e5r ni g\u00e4rna f\u00f6lja v\u00e5rt arbete p\u00e5 v\u00e5r projekthemsida<\/a> som st\u00e4ndigt uppdateras med nyheter som r\u00f6r projektet. Redan nu kan vi exempelvis ber\u00e4tta att professor Michael Corbett fr\u00e5n Acadia University i Kanada, en av de internationellt ledande forskarna inom \u201drural literacies\u201d, kommer att bes\u00f6ka projektgruppen i juni.<\/p>\n\n\n\n Stig-B\u00f6rje Asplund och Birgitta Ljung Egeland, februari 2023<\/p>\n\n\n\n I samarbete med projektkollegorna:<\/p>\n\n\n\n Gabriel Bladh, Professor i samh\u00e4llsvetenskapernas didaktik och docent i kulturgeografi<\/p>\n\n\n\n Martin Stolare, Professor i historia<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r dig som vill l\u00e4sa mer:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Asplund, S. B., & Egeland, B. L. (2020). Maskulina l\u00e4spraktiker genom tid och rum. Platsens betydelse f\u00f6r arbetarm\u00e4ns relation till l\u00e4sning<\/a>. Educare (4<\/em>), 33-59.<\/p>\n\n\n\n Asplund, S.-B., & Goodson, I. (2022). Rural Working-Class Males in Sweden and Reading: Processes for Re-appropriating Written Culture<\/a>. Language and Literacy<\/em>, 24<\/em>(3), 68\u201387.<\/p>\n\n\n\n Corbett, M. (2013). Rethinking rural literacies: Transnational perspectives<\/a><\/em>. Springer.<\/p>\n\n\n\n