Annelie K Johansson, doktorand i pedagogiskt arbete med svenska som didaktisk inriktning<\/p>\n\n\n\n
Min allra f\u00f6rsta l\u00e4rartj\u00e4nst var som svenskl\u00e4rare p\u00e5 en h\u00f6gstadieskola p\u00e5 90-talet. L\u00e4ngst bak i klassrummet stod en ensam dator. Ofta var den p\u00e5slagen med retfullt blinkande sk\u00e4rm \u2013 s\u00e4llan var den anv\u00e4nd av eleverna eller av oss l\u00e4rare. Om digitala verktyg skulle anv\u00e4ndas gick klassen tillsammans till en datasal och datorerna anv\u00e4ndes snarast som avancerade skrivmaskiner. Nu f\u00f6r tiden skriver elever frekvent med varandra p\u00e5 mobiler eller via annan digital teknik och vi har g\u00e5tt fr\u00e5n digifierad<\/em>[1]<\/a> undervisning, d\u00e4r analoga material \u00f6verf\u00f6rts till digitala former, till digitaliserad <\/em>undervisning. Inom skolv\u00e4rlden har de flesta elever och l\u00e4rare tillg\u00e5ng till personliga datorer eller digitala enheter av olika slag och det finns uppkoppling till Internet. Elevernas digitala textproduktion p\u00e5g\u00e5r s\u00e5 gott som hela tiden, i samband med skolarbete och p\u00e5 egna initiativ.<\/p>\n\n\n\n Med ett medieekologiskt perspektiv<\/em> inneb\u00e4r det att l\u00e4rare och elever befinner sig i en medieekologisk milj\u00f6<\/em> d\u00e4r det inte bara \u00e4r vad som g\u00f6rs med tekniken som p\u00e5verkar undervisningen utan ocks\u00e5 vad tekniken i sig g\u00f6r med de som ing\u00e5r i milj\u00f6n. Ett exempel p\u00e5 detta synligg\u00f6rs i mina klassrumsinspelningar, n\u00e4r SO-l\u00e4raren skulle visa en film fr\u00e5n n\u00e4tet och skolans n\u00e4tverksuppkoppling pl\u00f6tsligt f\u00f6rsvann. F\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r\u00e4ndrades radikalt f\u00f6r alla p\u00e5 lektionen och l\u00e4raren \u00f6vergick smidigt till muntlig presentation av undervisningsstoffet och eleverna till l\u00e4sande i tryckta l\u00e4romedel och skrivande med papper och penna.<\/p>\n\n\n\n Vi vet redan att den digitala utvecklingen har f\u00f6r\u00e4ndrat undervisningen. Vad vi vet mindre om \u00e4r vad digitaliseringen har inneburit n\u00e4r det handlar om literacitet<\/em>[2]<\/a>. I min forskning har jag s\u00e4rskilt intresserat mig f\u00f6r elevers digitala, multimodala skrivande och literacyh\u00e4ndelser <\/em>i samband med att de ska l\u00f6sa skoluppgifter. Med literacyh\u00e4ndelse avser jag observerbara interaktioner kring texter. I en digitaliserad undervisningsmilj\u00f6 inneb\u00e4r det f\u00f6rm\u00e5gor som att kunna skapa, f\u00f6rst\u00e5 och tolka texter i olika former men ocks\u00e5 att hantera teknik och samspela med multimodala uttrycksformer exempelvis vid presentationer.<\/p>\n\n\n\n Jag har haft f\u00f6rm\u00e5nen att delta vid videoinspelningar av lektioner p\u00e5 h\u00f6gstadiet i forskningsprojektet Rum f\u00f6r l\u00e4rande. Utmaningar i det uppkopplade klassrummet<\/em>[3]<\/a> och det nordiska forskningsprojektet Connected Classroom Nordic<\/em>[4]<\/a>, vilket i sin tur \u00e4r knutet till forskningscentret Quality in Nordic Teaching (Quint)<\/em>[5]<\/a>. I projektet bedrivs videoetnografisk forskning och undervisningen har f\u00f6ljts i tv\u00e5 h\u00f6gstadieklasser under en tidsperiod av fyra \u00e5r med inspelningar p\u00e5 h\u00f6sten av fyra sammanh\u00e4ngande lektioner i var och ett av skol\u00e4mnena svenska, matematik, engelska och SO samt under vissa \u00e5r \u00e4ven i \u00e4mnena NO och bild. Jag analyserar utvalda filmklipp fr\u00e5n undervisningen p\u00e5 mycket detaljerad niv\u00e5. Det \u00e4r filmklipp runt en minut som visar hur vissa h\u00e4ndelsekedjor utvecklas under lektionerna och jag tittar i detalj p\u00e5 hur en fokuselev interagerar med sin sk\u00e4rm och dator, med omgivande b\u00e4nkkamrater, med skoluppgiften och l\u00e4raren. <\/p>\n\n\n\n I min forskning s\u00f6ker jag efter undervisningssekvenser d\u00e4r eleverna ska l\u00f6sa skoluppgifter med h\u00f6g grad av digital multimodal textdesign. Det inneb\u00e4r uppgifter d\u00e4r eleverna anv\u00e4nder digitala verktyg och d\u00e4r fler uttryckss\u00e4tt \u00e4n enbart spr\u00e5kliga f\u00f6rekommer. De texter eleverna skapar ska ocks\u00e5 kunna ses som uttryck i det samtida medielandskapet. Mot den bakgrunden letar jag sekvenser d\u00e4r ett gemensamt meningsskapande framtr\u00e4der mellan den som skapar, eller med andra ord producerar texten, och mottagarna vilka ocks\u00e5 \u00e4r de som tolkar inneb\u00f6rden. Ett exempel p\u00e5 en s\u00e5dan uppgift \u00e4r fr\u00e5n en SO-lektion n\u00e4r eleverna ska skriva haikudikter som speglar gammaltestamentliga ber\u00e4ttelser vilka behandlats i undervisningen och sedan spelar in videor n\u00e4r de l\u00e4ser upp sina haikudikter. Ett annat exempel fr\u00e5n bild\u00e4mnet \u00e4r n\u00e4r eleverna ska s\u00e4tta samman en film i form av en nyhetss\u00e4ndning med inslag av sportreportage, utrikes- och inrikesnyheter, v\u00e4derleksrapport och kultur. I b\u00e5da fallen visas och diskuteras sedan filmerna med hela klassen.<\/p>\n\n\n\n I skrivande stund h\u00e5ller jag p\u00e5 med det f\u00f6rsta resultatkapitlet i min avhandling som \u00e4r en fallstudie av en undervisningssekvens i skol\u00e4mnet svenska d\u00e4r en elev ska f\u00f6rbereda och genomf\u00f6ra en muntlig presentation med Powerpoint som st\u00f6d. Det \u00e4r specifikt literacyh\u00e4ndelser kring Powerpointen jag analyserar. Jag tycker att det \u00e4r en intressant undervisningssekvens som visar hur komplex en uppgift av det h\u00e4r slaget \u00e4r och hur inb\u00e4ddad undervisningen \u00e4r i den medieekologiska milj\u00f6n. N\u00e4r en digifierad skoluppgift omvandlas till en digitaliserad uppgift f\u00f6r\u00e4ndras ocks\u00e5 f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r elevernas deltagande och nya former av literacitet framtr\u00e4der. Jag funderar p\u00e5 vilka kunskaper elever beh\u00f6ver och vad det inneb\u00e4r fr\u00e5n elevers perspektiv att delta i den h\u00e4r formen av uppgifter. Vad g\u00f6r eleverna n\u00e4r de deltar i digitaliserade multimodala skoluppgifter? Vad inneb\u00e4r deltagandet f\u00f6r elevers egen identitet och sociala positionering?<\/p>\n\n\n\n Jag ser elevernas deltagande som ett n\u00e4tverk av sociala handlingar, d\u00e4r eleven genom sitt agerande uppvisar teknisk kompetens, f\u00f6rm\u00e5ga att m\u00f6ta skolans krav i interaktion med uppgiften och samtidigt samspelar med klasskompisar. I centrum st\u00e5r de val eleven g\u00f6r n\u00e4r Powerpointen designas och redovisas. Ett tidigt resultat fr\u00e5n mina analyser visar att eleverna blir varandras resurser, inte bara n\u00e4r det g\u00e4ller tekniska fr\u00e5gor som hur filer sparas p\u00e5 skolplattformen, eller hur designeffekter kan g\u00f6ras i Powerpoint programmet. De blir \u00e4ven varandras resurser n\u00e4r det handlar om bekr\u00e4ftelse vid val av bilder och musik. Eftersom inneh\u00e5llet p\u00e5 sk\u00e4rmen \u00e4r en del av den gemensamma kommunikationen blir det ocks\u00e5 viktigt att eleverna kan se varandras sk\u00e4rmar.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r klart att elever ska utveckla sina f\u00f6rm\u00e5gor att l\u00e4sa och skriva texter i traditionell mening, men visst kan skrivundervisning i digitaliserade klassrum \u00e4ven inneb\u00e4ra att elever f\u00e5r m\u00f6jligheter att utveckla mer komplexa former av literacitet d\u00e4r fler uttryck \u00e4n de spr\u00e5kliga blir en del av det gemensamma meningsskapandet. 90-talet ligger ju \u00e4nd\u00e5 en bit bak i tiden.<\/p>\n\n\n\n [1]<\/a> Ibland anv\u00e4nds begreppet digitiserad<\/em> undervisning med samma betydelse.<\/p>\n\n\n\n [2]<\/a> I en sn\u00e4v tolkning av begreppet literacy<\/em> avses l\u00e4s- och skrivkompetens. Med en vidare tolkning ses literacy<\/em> som autentisk kommunikation, med en m\u00e4ngd uttrycksformer i sociala sammanhang.<\/p>\n\n\n\n [3]<\/a> CLS-projekt – Uppkopplade klassrum | Karlstads universitet (kau.se)<\/a><\/p>\n\n\n\n [4]<\/a> CCN-projektet \u2013 Connected Classrooms Nordic Study – QUINT \u2013 Quality in Nordic Teaching (uio.no)<\/a><\/p>\n\n\n\n [5]<\/a> Quint – Quality in Nordic Teaching (QUINT) | Karlstads universitet (kau.se)<\/a><\/p>\n\n\n\n Annelie K Johansson, mars 2023<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r dig som vill l\u00e4sa mer:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Barton, D. (2007). Literacy: an introduction to the ecology of written language<\/a><\/em> (2 uppl.). Backwell.<\/p>\n\n\n\n Erixon, P.-O. (2012). Skola och skrivundervisning i ett medieekologiskt perspektiv. I: A.-C. Edlund (Red.), Att l\u00e4sa och skriva: Tv\u00e5 v\u00e5gor av vardagligt skriftbruk i Norden 1800\u20132000<\/a><\/em> (ss. 179-195). Ume\u00e5 universitet & Kungl. Skytteanska Samfundet.<\/p>\n\n\n\n Jewitt, C. (2006). Technology, Literacy, Learning: A Multimodal Approach<\/a><\/em>. Routledge.<\/p>\n\n\n\n Kemmis, S., McTaggart, R., & Nixon, R. (2014). The Action research planner: Doing critical participatory action research<\/a><\/em>. Springer Singapore.<\/p>\n\n\n\n Kress, G. (2010). Multimodality: A social semiotic approach to contemporary communication<\/a>.<\/em> Routledge.<\/p>\n\n\n\n Olin-Scheller, C. (2019). Svensk\u00e4mnet och uppkopplade klassrum. I: Caroline Liberg & J. Smidt (Red.). Att bli l\u00e4rare i svenska<\/a><\/em> (ss. 133-142). Liber.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Annelie K Johansson, doktorand i pedagogiskt arbete med svenska som didaktisk inriktning Min allra f\u00f6rsta l\u00e4rartj\u00e4nst var som svenskl\u00e4rare p\u00e5 en h\u00f6gstadieskola p\u00e5 90-talet. L\u00e4ngst bak i klassrummet stod en ensam dator. Ofta var den p\u00e5slagen med retfullt blinkande sk\u00e4rm \u2013 s\u00e4llan var den anv\u00e4nd av eleverna eller av oss l\u00e4rare. Om digitala verktyg skulle … <\/p>\n
\n\n\n\n