Pernilla Olsson, doktorand i pedagogiskt arbete och adjunkt i svenska som andraspr\u00e5k<\/p>\n\n\n\n
I ett nyhetsinslag i februari 2023[1]<\/a> rapporterade Tv 4 statistik som avsl\u00f6jade att n\u00e4stan h\u00e4lften av eleverna i utbildningen Svenska f\u00f6r invandrare (sfi)<\/em> gjorde avhopp fr\u00e5n sina studier under 2021. Synnerligen m\u00e4rkbara var avhoppen i elevgrupper med kort skolbakgrund. Orsaksbilden som m\u00e5lades upp f\u00f6r tittaren var att eleverna ifr\u00e5ga lider \u201dbrist p\u00e5 incitament f\u00f6r att klara studierna\u201d. Enligt rektorn, som medverkande i inslaget, skulle en anm\u00e4lningsavgift vid antagningen till utbildningen eventuellt kunna vara l\u00f6sningen p\u00e5 anf\u00f6rd problematik. Rektorn menade att det kunde vara rimligt att tro, att en elev som investerat pengar i sin utbildning \u00e4r mer angel\u00e4gen att fullf\u00f6lja den. Argumentationen \u00e4r inte ovanlig. I dagens mediebrus och i de politiska meningsutbytena har m\u00e5nga tongivande r\u00f6ster h\u00f6rts kritisera sfi-utbildningen. Kritiken adresserar bristande utbildningskvalitet och i sammanhanget refereras ofta siffror som uppvisar d\u00e5lig genomstr\u00f6mning i kurserna och l\u00e5g m\u00e5luppfyllelse bland de deltagande sfi-eleverna. I diskussionen, om hur sfi-utbildningen effektivt ska leda eleverna mot utbildningsm\u00e5len, har elevernas vilja och motivation ofta framst\u00e4llts som endera ett problem eller en drivkraft, vilket har lett till politiska beslut om bland annat finansiell bonus f\u00f6r dem som lever upp till utbildningskraven och tidsbegr\u00e4nsningar av studietiden f\u00f6r att motverka en alltf\u00f6r l\u00e5ngsam kunskapsm\u00e4ssig progression.<\/p>\n\n\n\n Dessa inflytelserika diskurser p\u00e5 samh\u00e4llsniv\u00e5 beh\u00f6ver emellertid kontrasteras, problematiseras och inte minst ses utifr\u00e5n de ber\u00f6rda individernas perspektiv. I min forskningsstudie har jag, under ett \u00e5r, f\u00f6ljt tre sfi-elever som tidigare i sina liv haft begr\u00e4nsade m\u00f6jligheter att delta i formell utbildning och d\u00e4rf\u00f6r inte getts f\u00f6ruts\u00e4ttningar att till\u00e4gna sig grundl\u00e4ggande l\u00e4s- och skrivf\u00f6rm\u00e5ga. Vid deras ankomst till Sverige p\u00e5b\u00f6rjade de emellertid sin skriftspr\u00e5ksutveckling i svensk utbildnings- och samh\u00e4llskontext, p\u00e5 ett spr\u00e5k som de precis b\u00f6rjat till\u00e4gna sig, i ett land och ett sammanhang som inledningsvis var dem fr\u00e4mmande och obekant.<\/p>\n\n\n\n Jag har studerat dessa tre elevers skriftspr\u00e5kspraktiker, s\u00e5v\u00e4l utanf\u00f6r som i undervisningen p\u00e5 sfi, med avsikt att beskriva de olika praktikerna samt synligg\u00f6ra elevernas r\u00f6relser mellan dem. Synnerligen v\u00e4sentligt har det varit att f\u00e5 ta del av deras tankar om den egna skriftspr\u00e5ksutvecklingen. I min studie f\u00e5r vi s\u00e5ledes f\u00f6lja Sonya, Alan och Tara[2]<\/a> p\u00e5 n\u00e4rmre h\u00e5ll och det prelimin\u00e4ra resultatet uppvisar en stor variation med avseende p\u00e5 deras beskrivningar av de egna f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r investering i sin skriftspr\u00e5ksutveckling. Variationen avspeglas inte bara p\u00e5 ett interpersonellt plan utan ses \u00e4ven skifta inom en och samma person. Alans beskrivningar av sina f\u00f6ruts\u00e4ttningar \u00e4r komplexa och pr\u00e4glas av stark p\u00e5verkan fr\u00e5n s\u00e5v\u00e4l signifikanta andra som h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp, s\u00e5v\u00e4l utanf\u00f6r som inom undervisningens kontext. Han utk\u00e4mpar parallellt med sina studier en kamp om att f\u00e5 sin sv\u00e5rt sjuka dotter till Sverige och han beskriver hur tankarna p\u00e5 dottern och p\u00e5 familjens ekonomiska situation ofta utman\u00f6vrerar hans fokus och koncentration. Sonyas och Taras beskrivningar \u00e5 andra sidan \u00e4r mer konsistenta, men medan Sonya beskriver sina f\u00f6ruts\u00e4ttningar som mycket goda, upplever Tara att hennes \u00e4r de motsatta. Tara uttrycker en liten tro p\u00e5 att hon skulle kunna n\u00e5 utbildningens m\u00e5l avseende skriftspr\u00e5ksanv\u00e4ndning och hon h\u00e4nvisar till sin mycket begr\u00e4nsade skolbakgrund samt till sin \u00e5lder. M\u00e5let f\u00f6r Tara \u00e4r att f\u00e5 ett arbete. Hon \u00f6nskar att f\u00e5 befinna sig i ett yrkessammanhang d\u00e4r hennes tidigare erfarenheter och kunskaper ses som en resurs och d\u00e4r begr\u00e4nsad vana av skriftspr\u00e5ksanv\u00e4ndning s\u00e4tts i periferin. \u00c4ven Sonya s\u00e4tter sin nuvarande situation i ljuset av sina tidigare obefintliga m\u00f6jligheter att f\u00e5 g\u00e5 i skolan, men f\u00f6r henne utg\u00f6r det en drivkraft till att n\u00e5 l\u00e5ngt i sin skriftspr\u00e5ksutveckling. \u201dAtt inte ens kunna skriva sitt namn, det \u00e4r pinsamt\u201d. Sfi-utbildningen ser hon som en m\u00f6jlighet att f\u00e5 tillg\u00e5ng till en v\u00e4rld hon tidigare inte f\u00e5tt vara en del av och den m\u00f6jligheten ser hon som oerh\u00f6rt v\u00e4rdefull.<\/p>\n\n\n\n Det prelimin\u00e4ra resultatet fr\u00e5n min studie indikerar att elevernas reflektioner kring utvecklingen av den egna l\u00e4s- och skrivf\u00f6rm\u00e5gan pr\u00e4glas av komplexitet. Den \u00e4r inte bara kopplad till deras individuella bakgrunder, till deras nuvarande vardagsliv, samt till deras t\u00e4nkta framtid. Kommentarer fr\u00e5n andra individer, upplevelser av det som h\u00e4nder b\u00e5de i och vid sidan av klassrummet samt deras mentala och fysiska m\u00e5ende p\u00e5verkar deras l\u00e4rprocesser p\u00e5 olika s\u00e4tt och ger dem olika m\u00f6jligheter att investera i sin l\u00e4s- och skrivutveckling. Inget i Sonya, Alan och Taras beskrivningar eller i mina observationer indikerar att incitament f\u00f6r att l\u00e4ra sig svenska eller att utveckla l\u00e4s- och skrivf\u00f6rm\u00e5ga saknas. Snarare framtr\u00e4der det motsatta f\u00f6rh\u00e5llandet. Det finns starka drivkrafter hos dem alla tre att fullf\u00f6lja sin sfi-utbildning, men situationerna som de befinner sig i f\u00f6rsv\u00e5rar deras processer.<\/p>\n\n\n\n Ist\u00e4llet f\u00f6r att belysa hur en anm\u00e4lningsavgift eventuellt skulle kunna motivera, hade det varit relevant att f\u00f6ra ett samtal kring vilka f\u00f6ruts\u00e4ttningar eleverna ges i s\u00e5v\u00e4l samh\u00e4lls- som utbildningsliv f\u00f6r att n\u00e5 sina personliga m\u00e5l. Nyhetsinslaget som proklamerade statistik om bristande m\u00e5luppfyllelse inom sfi, borde ha \u00e5tf\u00f6ljts av en diskussion om de syns\u00e4tt som pr\u00e4glar skriftspr\u00e5ksundervisningen. De i inslaget uppf\u00f6ljande samtalen borde \u00e4ven ha kretsat kring normer om enspr\u00e5kighet och inte minst letts in p\u00e5 en kritisk analys av dominerande uppfattningar om elevernas f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r l\u00e4rande och etablering i det svenska samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n Pernilla Olsson, mars 2023<\/p>\n\n\n\n [1]<\/a> www.tv4.se\/artikel\/2O87E5ksEpZH9OiPH1D922\/naestan-haelften-hoppar-av-sfi?utm_source=tv4.se&utm_medium=shared_link&utm_campaign=Nyheter<\/a>, (2023-02-13)<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n