Anna Karlefj\u00e4rd, universitetsadjunkt i pedagogiskt arbete<\/p>\n\n\n\n
\u201dUndervisningspraktiker har f\u00e5tt ge vika f\u00f6r bed\u00f6mningspraktiker och det \u00e4r f\u00f6r\u00f6dande f\u00f6r svensk skola. Det f\u00e5r bland annat konsekvensen att elever inte \u00e4r lika motiverade som innan\u201d<\/em> (Wallin, 2019).<\/p>\n\n\n\n Citatet \u00e4r fr\u00e5n kognitionsforskare Agneta Gultz och skulle kunna nyttjas som portalrubrik f\u00f6r varf\u00f6r grundskolan, efter bara elva \u00e5r, beh\u00f6ver en ny l\u00e4roplan och framf\u00f6r allt uppdaterade kursplaner. Jag t\u00e4nker l\u00e5ta Gultz citat h\u00e4nga en stund och \u00e5terkommer till det i slutet av texten. Jag har haft f\u00f6rm\u00e5nen att p\u00e5 olika s\u00e4tt arbeta tillsammans med Skolverket g\u00e4llande styrdokument och bed\u00f6mningsfr\u00e5gor. Efter bara n\u00e5gra \u00e5r av inf\u00f6randet av l\u00e4roplanerna LGR11 (Skolverket, 2011a) och GY11 (Skolverket, 2011b) s\u00e5 b\u00f6rjade det komma signaler att kursplanernas kunskapskrav hade f\u00e5tt v\u00e4ldigt stort inflytande i undervisningen. Kunskapskrav, som var framskrivna f\u00f6r att nyttjas vid bed\u00f6mning av godtagbara kunskaper och betyg, f\u00f6ref\u00f6ll bli en del av elevernas vardag. Undervisning motiverades i relation till kunskapskrav, uppgifter togs fram f\u00f6r att kunna v\u00e4rderas i relation till kunskapskrav, dokumentation och kommunikation med s\u00e5v\u00e4l elever som v\u00e5rdnadshavare skedde i relation till kraven. B\u00e5de den formativa och summativa bed\u00f6mningen kom till uttryck i relation till citat fr\u00e5n kunskapskraven, oavsett \u00e4mne. Ingrid Carlgren skriver redan 2016 i Skola och Samh\u00e4lle:<\/p>\n\n\n\n \u201dN\u00e4r kunskapskraven blir utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r och inneh\u00e5ll i undervisningen f\u00e5r eleverna sitt eget kunnande som m\u00e5l ist\u00e4llet f\u00f6r det kunnandet g\u00e4ller. Eleverna blir inriktade mot att visa sitt kunnande <\/em>genom att visa upp tecken p\u00e5 kunnandet. Ist\u00e4llet f\u00f6r att i undervisningen tala om en dikt \u00e4gnar man sig \u00e5t hur man ska tala om en dikt\u201d (Carlgren, 2016).<\/p>\n\n\n\n Det kan l\u00e5ta som en mindre viktig nyansskillnad men jag vill v\u00e5ga p\u00e5st\u00e5 att detta blev ett av de st\u00f6rsta problemen med hur l\u00e4roplanerna fr\u00e5n 2011 landade. Id\u00e9n fr\u00e5n b\u00f6rjan var att kunskapskraven skulle m\u00f6jligg\u00f6ra svaret p\u00e5 fr\u00e5gan \u201dHur vet vi att en elev kan n\u00e5got?\u201d. Genom kunskapskravens konstruktion s\u00e5 blev svaret att eleven skulle uppvisa sitt kunnande p\u00e5 olika s\u00e4tt, till exempel genom v\u00e4l utvecklade resonemang<\/em>. Tanken var givetvis att en elev som kan mycket om n\u00e5gonting kan ge uttryck f\u00f6r det p\u00e5 m\u00e5nga olika s\u00e4tt. Men d\u00e5 kunskapskraven fick allt st\u00f6rre fokus b\u00f6rjade allt mer av undervisningen handla om hur eleven skulle uppvisa kunnandet. Hur eleverna skulle visa upp tecken p\u00e5 kunnande fick ibland f\u00f6retr\u00e4de \u00f6ver att s\u00e4kerst\u00e4lla att eleverna fick m\u00f6jlighet att l\u00e4ra sig det kunnandet g\u00e4ller, f\u00f6r att anv\u00e4nda Carlgrens ord.<\/p>\n\n\n\n \u00c4r det l\u00e4rarnas fel att en l\u00e4roplan landar som den g\u00f6r? Bed\u00f6mningen av den fr\u00e5gan gjordes tillsammans med Skolverket och landade i ett nej<\/em>, utan det var snarare att l\u00e4rarna snabbt styrdes mot kunskapskraven, framf\u00f6r allt av Skolverket sj\u00e4lva. 2011 f\u00e5r s\u00e5v\u00e4l grundskola, gymnasiet och vuxenutbildningen nya Allm\u00e4nna r\u00e5d<\/em> som behandlar bed\u00f6mningsfr\u00e5gorna[1]<\/a>. I alla tre r\u00e5den s\u00e5 skriver Skolverket fram att varje arbetsomr\u00e5de som l\u00e4rare planerar ska g\u00f6ras med koppling till syfte, centralt inneh\u00e5ll och kunskapskrav. Skolverket skriver ocks\u00e5 i r\u00e5den fram vikten av att kommunicera med b\u00e5de elever och v\u00e5rdnadshavare i relation till kunskapskraven. Utifr\u00e5n den typen av kommunikation skulle v\u00e5rdnadshavare kunna f\u00f6lja sina barn och ungdomars kunskapsutveckling. Det vill s\u00e4ga, att koppla sin undervisning och sin kommunikation till just kunskapskraven var att g\u00f6ra r\u00e4tt fram till och med november 2018. D\u00e5 tar Skolverket bort de aktuella r\u00e5den och publicerar ist\u00e4llet ett gemensamt r\u00e5d till alla skolformer, kopplat till bed\u00f6mning och betyg (Skolverket, 2018). I detta r\u00e5d s\u00e5 g\u00f6r Skolverket en helomv\u00e4ndning och beskriver ist\u00e4llet vikten av att kunskapskraven inte \u00e4r en del av planering och undervisning. De understryker ist\u00e4llet vikten av att det \u00e4r inneh\u00e5llet i relation till syftet som \u00e4r styrande f\u00f6r undervisning, det vill s\u00e4ga det som kunnandet g\u00e4ller. Denna helomv\u00e4ndning g\u00f6rs just i relation till de signaler som Skolverket har f\u00e5tt b\u00e5de genom den forskning som nu b\u00f6rjar f\u00e5 fram sina resultat, men \u00e4ven utredningar s\u00e5 som skolkommissionen (SOU 2017:35).<\/p>\n\n\n\n Men det \u00e4r inte bara Skolverkets allm\u00e4nna r\u00e5d som verkar ha p\u00e5verkat l\u00e4rark\u00e5ren till att s\u00e4tta kunskapskraven i fokus. Det \u00e4r tydligt att ett skolsystem d\u00e4r l\u00e4rare upplever en allt mer \u00f6kad kontroll, ett allt st\u00f6rre ifr\u00e5gas\u00e4ttande av sin yrkesut\u00f6vning och d\u00e4r omd\u00f6men och betyg har blivit ett kvalitetsm\u00e5tt som inte bara anv\u00e4nds p\u00e5 skolniv\u00e5 utan m\u00e5nga g\u00e5nger i relation till enskilda l\u00e4rare, i ett s\u00e5dant system blir l\u00e4rare bevissamlare i allt h\u00f6gre grad. N\u00e4r omd\u00f6men och betyg ska motiveras i en tid av att m\u00e5nga vill se h\u00f6gre resultat s\u00e5 g\u00e4ller det att b\u00e5de ha h\u00e4ngslen och livrem i relation till kunskapskraven.<\/p>\n\n\n\n Ut\u00f6ver detta s\u00e5 f\u00e5r ocks\u00e5 den formativa bed\u00f6mningen stort genomslag i svensk skola. Vikten av tydlighet, som lyfts fram inom ramen f\u00f6r den formativa bed\u00f6mningen, f\u00f6refaller i en svensk kontext, d\u00e5 \u00e4ven den kopplas till kunskapskraven snarare \u00e4n vad eleverna f\u00f6rv\u00e4ntas l\u00e4ra sig. Skolverket skriver i relation till 2011 \u00e5rs l\u00e4roplaner och formativ bed\u00f6mning att:<\/p>\n\n\n\n \u201dP\u00e5 s\u00e5 vis har elevers kontinuerliga klassrumsvardag blivit t\u00e4mligen full av bed\u00f6mningshandlingar och elever har gjorts ansvariga f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 s\u00e5dant som traditionellt har varit l\u00e4rarens ansvar att f\u00f6rst\u00e5 [\u2026] kriterieefterlevnad har kommit att bli synonymt med l\u00e4rande.\u201d (Skolverket, 2021).<\/p>\n\n\n\n S\u00e5 det \u00e4r inte bara kopplingen till kunskapskraven som har \u00f6kat, utan \u00e4ven balansen mellan m\u00f6jligheten att f\u00e5 l\u00e4ra sig och kraven p\u00e5 att visa upp sitt kunnande. D\u00e5 \u00e4r vi tillbaka i Agneta Gultz citat, det vill s\u00e4ga, i den tid d\u00e4r kunskapskraven och bevisjagandet har f\u00e5tt oerh\u00f6rt stort fokus p\u00e5 bekostnad av undervisning och l\u00e4rande. N\u00e4r elever uppfattar att det inte finns utrymme att misslyckas i skolan och att m\u00f6jligheten att tr\u00e4na har minskat, d\u00e5 \u00e4r det m\u00e5nga som tidigt ger upp.<\/p>\n\n\n\n S\u00e5 hur ska d\u00e5 LGR22 r\u00e5da bot p\u00e5 den bed\u00f6mningspraktik som har utvecklats? En f\u00f6r\u00e4ndrad l\u00e4roplan \u00e4r givetvis enbart en pusselbit i de f\u00f6r\u00e4ndringar som beh\u00f6vs till f\u00f6r att komma \u00e5t de dilemman som idag k\u00e4nnetecknar svensk skola. Men helt klart \u00e4r att den storst\u00e4dning nu Skolverket g\u00f6r av det som nu heter betygskriterier <\/em>och kriterier f\u00f6r bed\u00f6mning av kunskaper <\/em>syftar till att m\u00f6jligg\u00f6ra f\u00f6r l\u00e4rare att med ett st\u00f6rre lugn kunna fokusera p\u00e5 undervisning i relation till inneh\u00e5ll och syfte. Id\u00e9n \u00e4r att bredare penseldrag i kriterierna g\u00f6r dem mer h\u00e5llbara vid omd\u00f6men och betyg, utifr\u00e5n ett f\u00f6rhoppningsvis bredare underlag \u00e4n det fragmentiserade underlag som det riskerade att vara under v\u00e4ldigt omf\u00e5ngsrika kunskapskrav. Att Skolverket ocks\u00e5 v\u00e4ldigt tydligt kommunicerar att kursplanerna \u00e4r l\u00e4rarnas kursplaner och att dessa inte \u00e4r skrivna f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5s och l\u00e4sas av andra \u00e4r ocks\u00e5 en viktig tillitsmarkering fr\u00e5n Skolverket i en tid av ifr\u00e5gas\u00e4ttande. F\u00e5r elever och l\u00e4rare tid och m\u00f6jlighet att fokusera p\u00e5 undervisning och l\u00e4rande ist\u00e4llet f\u00f6r st\u00e4ndigt bevisjagande s\u00e5 b\u00f6r det vara gynnsamt f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l l\u00e4rare som elever. <\/p>\n\n\n\n Ytterligare en fundering som kanske kr\u00e4ver sitt eget blogginl\u00e4gg \u00e4r vad detta inneb\u00e4r f\u00f6r v\u00e5ra l\u00e4rarutbildningar. N\u00e4r l\u00e4roplaner och allm\u00e4nna r\u00e5d \u00e4ndras i allt h\u00f6gre takt, hur utbildar vi d\u00e5 l\u00e4rare som st\u00e5r stadiga i en l\u00e4rarg\u00e4rning som kan komma inneb\u00e4ra tio olika typer av l\u00e4roplaner? Idag m\u00f6ter jag nya l\u00e4rare som sj\u00e4lva kallar sig \u201dLGR11-l\u00e4rare\u201d det vill s\u00e4ga de uppfattar att de har f\u00e5tt l\u00e4ra sig hur man ska t\u00e4nka utifr\u00e5n LGR11, vilket g\u00f6r att varje kurs\u00e4ndring ruckar p\u00e5 bilden av vad det inneb\u00e4r att vara l\u00e4rare och att arbeta med styrdokumenten. F\u00f6r oss som jobbar inom l\u00e4rarutbildningen kan det d\u00e4rf\u00f6r vara bra att fundera \u00f6ver vilka tankar detta v\u00e4cker.<\/p>\n\n\n\n [1]<\/a> Grundskolan: Allm\u00e4nna r\u00e5d planering och genomf\u00f6rande av undervisning (2011), Gymnasieskolan: Allm\u00e4nna r\u00e5d bed\u00f6mning & betyg (2011), Vuxenutbildningen: Allm\u00e4nna r\u00e5d bed\u00f6mning & betyg (2011)<\/p>\n\n\n\n Anna Karlefj\u00e4rd, april 2023<\/p>\n\n\n\n Referenser:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Carlgren, I (2016, October 6). Skuggan \u2013 Ingrid Carlgren: Undervisning och l\u00e4roplanernas janusansikte \u2013 Skola och Samh\u00e4lle<\/a><\/em>. Skola och Samh\u00e4lle. <\/p>\n\n\n\n Skolverket. (2011a). L\u00e4roplan f\u00f6r grundskolan, f\u00f6rskoleklassen och fritidshemmet<\/a>. <\/em>Stockholm: Skolverket.<\/p>\n\n\n\n Skolverket. (2011b). L\u00e4roplan f\u00f6r gymnasieskolan<\/a>. <\/em>Stockholm: Skolverket. <\/p>\n\n\n\n Skolverket. (2018). Skolverkets allm\u00e4nna r\u00e5d med kommentarer om betyg och betygs\u00e4ttning<\/a>. Stockholm: Skolverket.<\/p>\n\n\n\n Skolverket. (2021). Att planera, bed\u00f6ma och ge \u00e5terkoppling: St\u00f6d f\u00f6r undervisning<\/a>. Stockholm: Skolverket.<\/p>\n\n\n\n SOU 2017:35 Samling f\u00f6r skolan. Nationell strategi f\u00f6r kunskap och likv\u00e4rdighet<\/a><\/em>. Stockholm: Utbildningsdepartementet. <\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n