Denny Jansson, doktorand i svenska spr\u00e5ket<\/p>\n\n\n\n
\u201dD\u00e4r kunde jag inte prata som normalt<\/em> utan var tvungen att \u00f6vers\u00e4tta allt i huvudet innan jag sa n\u00e5got\u201d.<\/p>\n\n\n\n Ovanst\u00e5ende citat \u00e4r h\u00e4mtat fr\u00e5n ett gruppsamtal med fem elever p\u00e5 ett yrkesf\u00f6rberedande gymnasieprogram p\u00e5 en gymnasieskola i V\u00e4rmland. Temat f\u00f6r diskussionen \u00e4r dialekter i skolan och det m\u00e4rks att \u00e4mnet engagerar. Efter en dryg timmes samtal har eleverna hunnit diskutera hur de upplever m\u00f6tet mellan den egna dialekten och skolans spr\u00e5kliga f\u00f6rv\u00e4ntningar, skillnaderna mellan den egna dialekten och det som eleverna ben\u00e4mner som \u201dsvenska\u201d, relationen mellan spr\u00e5k och identitet samt den st\u00e4ndigt br\u00e4nnande fr\u00e5gan om vilken dialekt som \u00e4r den vackraste. \u00c4ven om dialekter tycks vara uppskattade i de flesta sammanhang vittnar elevens citat om att det finns sammanhang, inte minst i skolan, d\u00e4r dialekten kan resultera i spr\u00e5kliga problem. S\u00e5dana problem kan, som en av eleverna ger exempel p\u00e5 ovan, inneb\u00e4ra att de m\u00e5ste \u00f6vers\u00e4tta<\/em> till svenska<\/em> innan de ska s\u00e4ga eller fr\u00e5ga om n\u00e5got i skolan.<\/p>\n\n\n\n Samtalet om dialekter \u00e4r ett av flera som jag har genomf\u00f6rt som en del av mitt p\u00e5g\u00e5ende avhandlingsprojekt i svenska spr\u00e5ket. I projektet unders\u00f6ker jag hur elever p\u00e5 tre olika yrkesf\u00f6rberedande gymnasieprogram uppfattar m\u00f6tet mellan den egna dialekten och skolans spr\u00e5kliga f\u00f6rv\u00e4ntningar och krav. Ett annat syfte med projektet \u00e4r att studera vilken roll och funktion dialekten har p\u00e5 olika platser, s\u00e5v\u00e4l i skolans lokaler som utanf\u00f6r. Forskningsl\u00e4get \u00e4r inte helt tydligt, utan tidigare studier har pekat p\u00e5 att dialekter b\u00e5de kan vara en m\u00f6jlighet, i fr\u00e5ga om att kunna anv\u00e4nda olika spr\u00e5kliga varieteter i olika sammanhang, och ett problem, i fr\u00e5ga om skriftspr\u00e5klig utveckling (Snell & Richards, 2017). Till exempel konstaterar Sven Hultgren i sin avhandling om dialektala elever i Dalarna att dialektala former kan f\u00f6rekomma i skrift och leda till skriftspr\u00e5kliga problem, men att det prim\u00e4rt tenderar att vara l\u00e4rare som ser dialekten som ett problem i skolarbetet (Hultgren, 1983).<\/p>\n\n\n\n Mitt projekt ska ses mot bakgrund av hur synen p\u00e5 spr\u00e5klig variation och dialekter i den svenska skolan historiskt har varit t\u00e4mligen avvisande. L\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet diskuterades exempelvis om skolan alls skulle till\u00e5ta<\/em> dialektalt spr\u00e5kbruk, och om eleverna skulle uppmanas att helt \u00f6verge<\/em> sina lokala dialekter. En s\u00e5dan mindre positiv syn p\u00e5 spr\u00e5klig variation kan exempelvis ses i de enk\u00e4tsvar som N\u00e4mnden f\u00f6r svensk spr\u00e5kv\u00e5rd fick in fr\u00e5n l\u00e4roverksl\u00e4rare p\u00e5 1940-talet (Bergman, 1947). I enk\u00e4tsvaren beskrivs ett dialektalt spr\u00e5kbruk bland annat som n\u00e5got som \u201dej b\u00f6r f\u00e5 passera\u201d samtidigt som flera av l\u00e4rarna menar att det \u00e4r motiverat att \u201dhelt avl\u00e4gsna\u201d elevernas dialekter. Faran, enligt l\u00e4rarna, bestod i att elevernas spr\u00e5kliga utveckling skulle hindras och att eleverna skulle f\u00e5 det sv\u00e5rare att m\u00f6ta skolans spr\u00e5kliga krav om de fortsatte att tala dialektalt i skolan.<\/p>\n\n\n\n Drygt 80 \u00e5r senare verkar pendeln ha sv\u00e4ngt n\u00e4r det kommer till synen p\u00e5 spr\u00e5klig variation i skolan. I dagens l\u00e4roplaner, s\u00e5v\u00e4l f\u00f6r grundskolan som f\u00f6r gymnasieskolan, anges att eleverna dels ska f\u00e5 f\u00f6rtrogenhet<\/em> med det svenska spr\u00e5ket, dels ska ges st\u00f6d<\/em> i den egna spr\u00e5kutvecklingen<\/em>. D\u00e4rut\u00f6ver ska eleverna \u00e4ven f\u00e5 tilltro<\/em> till den egna spr\u00e5kliga f\u00f6rm\u00e5gan <\/em>(Skolverket 2011a; Skolverket 2011b). J\u00e4mf\u00f6rt med de svar som inkom till N\u00e4mnden f\u00f6r svensk spr\u00e5kv\u00e5rd p\u00e5 1940-talet har synen p\u00e5 spr\u00e5klig variation s\u00e5ledes blivit mer till\u00e5tande samtidigt som skolan med dagens l\u00e4roplaner har till uppgift att kompensera f\u00f6r elevernas olika spr\u00e5kliga f\u00f6ruts\u00e4ttningar genom att ge eleverna spr\u00e5kliga kunskaper vilket ska leda till en tilltro till den egna spr\u00e5kliga f\u00f6rm\u00e5gan.<\/p>\n\n\n\n I skrivande stund \u00e4r jag mitt uppe i arbetet med att analysera mitt material som jag har samlat in i fyra klasser p\u00e5 tre olika yrkesf\u00f6rberedande gymnasieprogram p\u00e5 en skola i V\u00e4rmland. En av de tendenser som jag har uppm\u00e4rksammat i materialet hitintills \u00e4r att eleverna talar f\u00f6rh\u00e5llandevis dialektalt. Det \u00e4r intressant sett mot bakgrund av hur dialekter har hanterats historiskt i skolan samtidigt som dagens ungdomar ofta menas tala allt mindre dialektalt (Svahn & Nilsson, 2014). En annan tendens \u00e4r att eleverna uppfattar skolans spr\u00e5kliga f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 en rad olika s\u00e4tt, liksom att de spr\u00e5kliga f\u00f6rv\u00e4ntningarna varierar, b\u00e5de i relation till skol\u00e4mne, l\u00e4rare men ocks\u00e5 till olika platser i skolan och mellan teoretiska och praktiska \u00e4mnen. En del av eleverna beskriver \u00e4ven hur den egna dialekten kan medf\u00f6ra spr\u00e5kliga problem och hinder, \u00e4ven om det verkar finnas variation sett till hur stora problemen upplevs vara. En av sv\u00e5righeterna som eleverna \u00e5terkommer till \u00e4r skrivandet av olika texter, d\u00e4r ett par av eleverna upplever att det \u00e4r mycket stor skillnad p\u00e5 den egna dialekten och det standardspr\u00e5k som de f\u00f6rv\u00e4ntas anv\u00e4nda i skolarbetet. En annan tendens som \u00e5terkommer \u00e4r att eleverna till\u00e4mpar olika strategier f\u00f6r att \u00f6vervinna olika spr\u00e5kliga hinder f\u00f6r att, som de sj\u00e4lva s\u00e4ger, skriva p\u00e5 \u201dordentlig svenska\u201d.<\/p>\n\n\n\n Det prelimin\u00e4ra resultatet tyder s\u00e5ledes p\u00e5 att det kan finnas vissa spr\u00e5kliga problem f\u00f6r dialekttalande elever i m\u00f6tet med skolans spr\u00e5kliga f\u00f6rv\u00e4ntningar. Eleverna verkar dock vara medvetna om och reflektera \u00f6ver de sv\u00e5righeter de st\u00e4lls inf\u00f6r, vilket bland annat kan ses i att de kan beskriva dessa samtidigt som de \u00e4ven beskriver hur de g\u00f6r f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6vervinna dessa. \u00c4ven om eleverna tycks uppfatta m\u00f6tet med skolans spr\u00e5kliga krav p\u00e5 olika s\u00e4tt pr\u00e4glas de hinder som eleverna menar att de st\u00e4lls inf\u00f6r av h\u00f6g grad av komplexitet. Detta kan bland annat ses i att eleverna ser det som att de i vissa fall beh\u00f6ver \u00f6vers\u00e4tta texter till ett spr\u00e5k som de beskriver som riktig svenska <\/em>och ett fint spr\u00e5k<\/em> vilket d\u00e5 st\u00e4lls i kontrast till den egna dialekten.<\/p>\n\n\n\n Att elever inte upplever att det egna spr\u00e5ket och den egna dialekten r\u00e4cker till i skolan \u00e4r b\u00e5de intressant och h\u00f6gst relevant att utforska vidare. Som eleverna sj\u00e4lva ger uttryck f\u00f6r f\u00e5r s\u00e5dana upplevelser av m\u00f6tet mellan det egna spr\u00e5ket och skolans spr\u00e5kliga f\u00f6rv\u00e4ntningar och krav b\u00e5de didaktiska, pedagogiska och spr\u00e5kliga implikationer f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l eleverna sj\u00e4lva som f\u00f6r skolan och dess l\u00e4rare \u2013 och det inte bara i skolans svensk- och \u00f6vriga spr\u00e5k\u00e4mnen, utan i samtliga skol\u00e4mnen. F\u00f6r eleverna kan s\u00e5dana upplevelser resultera i att den fortsatta spr\u00e5kutvecklingen p\u00e5verkas och att tilltron till den egna spr\u00e5kf\u00f6rm\u00e5gan minskar, n\u00e5got som de ska f\u00e5 st\u00f6d i enligt dagens l\u00e4roplaner.<\/p>\n\n\n\n Denny Jansson, maj 2023<\/p>\n\n\n\n Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n Bergman, G. (1947). Anm\u00e4rkningar om svenskt uttal. Svaren p\u00e5 en rundfr\u00e5ga till svenska skolor. I: Modersm\u00e5lsl\u00e4rarnas f\u00f6renings \u00e5rsskrift<\/em>, 17-84.<\/p>\n\n\n\n Hultgren, S. O. (1983). Skola i dialektal milj\u00f6: spr\u00e5kanv\u00e4ndning och spr\u00e5kliga attityder i \u00f6vre Dalarna<\/em> (Doktorsavhandling).<\/p>\n\n\n\n Skolverket (2011a). L\u00e4roplan f\u00f6r grundskolan, f\u00f6rskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.<\/p>\n\n\n\n Skolverket (2011b). L\u00e4roplan f\u00f6r gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.<\/p>\n\n\n\n Snell, J., & Andrews, R. (2017). To what extent does a regional dialect and accent impact on the development of reading and writing skills?. Cambridge Journal of Education<\/em>, 47<\/em>(3), 297-313.<\/p>\n\n\n\n Svahn, M., & Nilsson, J. (2014). Dialektutj\u00e4mning i V\u00e4stsverige<\/em>. Institutet f\u00f6r spr\u00e5k och folkminnen, Dialekt-, ortnamns-och folkminnesarkivet i G\u00f6teborg.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Denny Jansson, doktorand i svenska spr\u00e5ket \u201dD\u00e4r kunde jag inte prata som normalt utan var tvungen att \u00f6vers\u00e4tta allt i huvudet innan jag sa n\u00e5got\u201d. Ovanst\u00e5ende citat \u00e4r h\u00e4mtat fr\u00e5n ett gruppsamtal med fem elever p\u00e5 ett yrkesf\u00f6rberedande gymnasieprogram p\u00e5 en gymnasieskola i V\u00e4rmland. Temat f\u00f6r diskussionen \u00e4r dialekter i skolan och det m\u00e4rks att … <\/p>\n