Erica Sandlund, professor i engelska, Karlstads universitet
Birgitta Ljung Egeland, universitetslektor i svenska, Karlstads universitet
Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet
Amanda Hoskins, doktorand i spr\u00e5k och kultur, Link\u00f6pings universitet<\/p>\n\n\n\n
Att muntliga narrativa f\u00f6rm\u00e5gor anses som viktiga att utveckla syns genom att s\u00e5 gott som alla skol\u00e4mnen idag inneh\u00e5ller olika former av muntlig framst\u00e4llning, b\u00e5de i mer monologiska framst\u00e4llningar och i samtal med andra. I spr\u00e5k\u00e4mnena f\u00f6rekommer inte bara ber\u00e4ttande i relation till l\u00e4sning och skrivande, utan ocks\u00e5 i form av elevers muntliga presentationer eller vardagliga ber\u00e4ttelser i klassrummet. \u00c4ven om ber\u00e4ttande och ber\u00e4ttelser har en given plats i flera skol\u00e4mnen, b\u00e5de inom och bortom spr\u00e5k\u00e4mnena, \u00e4r kunskapen om muntligt ber\u00e4ttande \u2013 oral storytelling<\/em> \u2013 som undervisningsinneh\u00e5ll och som en s\u00e4rskild samtalsf\u00e4rdighet (interaktionell kompetens) \u2013 f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt begr\u00e4nsad. D\u00e4rf\u00f6r har vi i en nyligen avslutad studie velat f\u00f6rst\u00e5 mer av hur skolan tillvaratar och anv\u00e4nder ber\u00e4ttande, och ocks\u00e5 hur ber\u00e4ttandekompetenser betraktas. Och en bra plats att b\u00f6rja ett s\u00e5dant arbete \u00e4r i styrdokument och bed\u00f6mning \u2013 exempelvis i de nationella proven. Vi har n\u00e4rstuderat materialet f\u00f6r de muntliga delproven i svenska och engelska f\u00f6r grundskolan p\u00e5 span efter i vilken m\u00e5n och i s\u00e5 fall hur muntligt ber\u00e4ttande framtr\u00e4der. Vi var s\u00e4rskilt nyfikna p\u00e5 om ber\u00e4ttande ses som en s\u00e4rskild muntlig f\u00e4rdighet som pr\u00f6vas och bed\u00f6ms.<\/p>\n\n\n\n Muntligt ber\u00e4ttande kan beforskas som interaktionell handling, och h\u00e4r ligger tonvikten inte p\u00e5 inneh\u00e5llet (the story<\/em>) utan p\u00e5 hur sj\u00e4lva ber\u00e4ttandet (the telling <\/em>of the story) byggs upp. I detta syns\u00e4tt, som bygger p\u00e5 sekventiell analys av muntlig interaktion (fr\u00e4mst genom samtalsanalytisk forskning), ses storytellingaktiviteter som kollaborativa och samproducerade mellan ber\u00e4ttare och mottagare (teller och recipient). Att \u201dg\u00f6ra storytelling\u201d innefattar interaktionella praktiker som kortare narrativa sekvenser (tellings). S\u00e5dana tellings \u00e4r ocks\u00e5 vanligt f\u00f6rekommande i vardagliga samtalshandlingar som klagom\u00e5l, sk\u00e4mt eller i r\u00e5dgivning. Att kunna ber\u00e4tta f\u00f6r exempelvis en l\u00e4kare hur n\u00e5got symptom har uppst\u00e5tt kr\u00e4ver den kompetensen, och l\u00e4karen sj\u00e4lv m\u00e5ste kunna delta i patientens ber\u00e4ttande genom aktivt lyssnande och relevanta fr\u00e5gor. Att kunna dela ber\u00e4ttelser med v\u00e4nner, familj och nya bekanta \u00e4r ocks\u00e5 en viktig del i att bygga och beh\u00e5lla sociala relationer. Att kunna ber\u00e4tta<\/em> \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r en viktig interaktionell kompetens. I studien har vi intresserat oss f\u00f6r hur undervisning och bed\u00f6mning kan st\u00e4rkas genom att disciplin\u00e4rt grundad kunskap kring narrativitet, muntlighet och interaktionella kompetenser lyfts fram och tas tillvara. I f\u00f6rl\u00e4ngningen menar vi att studien ger viktig kunskap om hur skolan rustar dagens elever f\u00f6r en aktiv framtida roll i samh\u00e4llet d\u00e4r ett starkt narrativt kapital ses som alltmer viktigt.<\/p>\n\n\n\n Styrdokumentens inneh\u00e5ll kan i m\u00e5nga delar kopplas till interaktionell kompetens, och muntligt ber\u00e4ttande skrivs fram b\u00e5de explicit och implicit. Med explicita <\/em>beskrivningar menar vi att muntligt ber\u00e4ttande och\/eller narrativa f\u00f6rm\u00e5gor som interaktionell kompetens uttryckligen n\u00e4mns i relation till \u00e4mnenas centrala inneh\u00e5ll eller kunskapskrav. Dessa identifieras b\u00e5de i l\u00e4roplanens skrivningar och i de nationella provens referenser till eller omtolkningar av dessa. Med implicita <\/em>beskrivningar avses beskrivningar kring muntlighet och muntliga f\u00f6rm\u00e5gor som interaktionell kompetens i de nationella muntliga delproven. H\u00e4r omfattas beskrivningar av exempelvis interaktionella strategier, ber\u00e4ttandets stegvisa inneh\u00e5ll och kommunikativa process och reception, samt i utvidgade beskrivningar av uppgifter och bed\u00f6mning av elevprestationer. De implicita beskrivningarna \u00e4r allts\u00e5 mindre tydliga, men med hj\u00e4lp av samtalsanalytisk forskning om ber\u00e4ttande kan vi sp\u00e5ra kopplingar mellan de f\u00f6rm\u00e5gor som beskrivs och muntligt ber\u00e4ttande.<\/p>\n\n\n\n V\u00e5r analys baseras p\u00e5 sexton muntliga delprov \u2013 b\u00e5de uppgifter och l\u00e4raranvisningar f\u00f6r genomf\u00f6rande och bed\u00f6mning \u2013 fr\u00e5n Skolverket i \u00e4mnena engelska och svenska\/svenska som andraspr\u00e5k fr\u00e5n de senaste fem \u00e5ren. N\u00e5got fler delprov i svenska ing\u00e5r eftersom nationella prov inte ges i engelska i \u00e5rskurs 3. Vi antar allts\u00e5 att de bed\u00f6mningsbara f\u00f6rm\u00e5gor som speglas i muntliga uppgifter och bed\u00f6mningsanvisningar \u00e4r en viktig k\u00e4lla till kunskap om hur muntligt ber\u00e4ttande konstrueras, v\u00e4rderas och betraktas i \u00e4mnenas kursplaner och i l\u00e4rares oms\u00e4ttning av dessa i klassrummet.<\/p>\n\n\n\n Analysen visar exempelvis p\u00e5 skrivningar i de nationella provens uppgifter och bed\u00f6mningsanvisningar som kan kopplas till monologiska respektive interaktionella tolkningar av ber\u00e4ttande f\u00f6r bed\u00f6mning. Medan de monologiska syns\u00e4tten syns i exempelvis uppgifter d\u00e4r en elev ska ber\u00e4tta om n\u00e5got specifikt, \u00e4r de interaktionella syns\u00e4tten synliga i skrivningar kring interaktionella strategier, s\u00e5som aktivt lyssnande och att eleven bygger vidare p\u00e5 f\u00f6reg\u00e5ende talares bidrag. I bed\u00f6mningsanvisningarna till det muntliga delprovet i \u00e5rskurs 9 i svenska\/svenska som andraspr\u00e5k, som handlar om att “delta i diskussion”, n\u00e4mns bland annat en f\u00f6rm\u00e5ga att formulera egna tankar kring \u00e4mnet som diskuteras, f\u00f6rtydliga resonemang genom exempel, beskrivningar, paralleller liknande h\u00e4ndelser; f\u00f6rklara, samspel och engagemang, lyssna p\u00e5 varandra, \u00f6gonkontakt, nickanden eller annan form av uppbackning till exempel hummanden, f\u00f6ljdfr\u00e5gor, inta avbryta, knyta an till det som n\u00e4mnts tidigare, spinna vidare p\u00e5 den inneh\u00e5llsenliga tr\u00e5den visar f\u00f6rm\u00e5ga till turtagning, gester, mimik. Formuleringarna har allts\u00e5 en tydlig interaktionell karakt\u00e4r, \u00e4ven om ber\u00e4ttande som interaktionell kompetens inte ben\u00e4mns specifikt. Tittar vi p\u00e5 det nationella provmaterialet i engelska kan vi se att interaktionellt ber\u00e4ttande inte skrivs fram som en egen f\u00f6rm\u00e5ga som ska bed\u00f6mas vare sig i \u00e5rskurs 6 eller 9. Interaktionella f\u00f6rm\u00e5gor och strategier betonas ist\u00e4llet i relation till att uttrycka och f\u00f6rklara \u00e5sikter och st\u00e4llningstaganden, samt i f\u00f6rh\u00e5llande till aktivt lyssnande genom relevanta, situationsanpassade f\u00f6ljdfr\u00e5gor eller handlingar som ger \u00f6msesidig turtagning. Att ber\u00e4tta, i engelskprovens uppgifter och bed\u00f6mningsexempel, handlar enkelt uttryckt i f\u00f6rsta hand om att beskriva, vilket ger en i f\u00f6rsta hand monologiskt orienterad och beskrivande pr\u00f6vning av den muntliga f\u00f6rm\u00e5gan. Uppgifterna i sig uppmanar inte heller explicit till ber\u00e4ttande i form av att \u00e5terge personliga erfarenheter eller upplevelser i de unders\u00f6kta delproven, medan andra \u00e5rg\u00e5ngar av engelskproven i \u00e5rskurs 9 (se t ex Sandlund & Sundqvist, 2016) i h\u00f6gre grad har inbjudit till hypotetiskt ber\u00e4ttande med uppmaningar som in a situation like this, what would you do<\/em>?.<\/p>\n\n\n\n Studien v\u00e4cker fr\u00e5gor kring vilken disciplin\u00e4r och professionell kunskap l\u00e4rare beh\u00f6ver ha f\u00f6r att kunna bed\u00f6ma interaktionell kompetens, och ocks\u00e5 om bed\u00f6mningsanvisningarna \u00e5terspeglas i vilka f\u00f6rm\u00e5gor som undervisas i grundskolan. Vidare kan man reflektera \u00f6ver om elevers narrativa kompetens skulle kunna st\u00e4rkas ytterligare i styrdokument och undervisning \u2013 exempelvis genom uppgifter som stimulerar och utvecklar muntligt ber\u00e4ttande. Vi forts\u00e4tter att forska om muntligt ber\u00e4ttande i ett nytt projekt med medel fr\u00e5n Vetenskapsr\u00e5det [tidigare blogginl\u00e4gg<\/a>] och vi hoppas kunna ber\u00e4tta mer om muntligt ber\u00e4ttande i klassrummet snart!<\/p>\n\n\n\n Sammanfattningsvis skulle man kunna s\u00e4ga att den kunskap studien bidrar med handlar om relationen mellan bed\u00f6mning och undervisningsinneh\u00e5ll, samt till skillnader mellan olika \u00e4mnestraditioner. Skol\u00e4mnen \u00e4r uppbyggda p\u00e5 mycket olika s\u00e4tt n\u00e4r det g\u00e4ller ontologiska och epistemologiska utg\u00e5ngspunkter och kunskap f\u00f6rst\u00e5s och v\u00e4rderas v\u00e4ldigt olika mellan \u00e4mnen. Om man i l\u00e4rarutbildningen fokuserar f\u00f6r mycket p\u00e5 gemensamma f\u00f6rm\u00e5gor f\u00f6rmedlas inte dessa \u00e4mnesspecifika skillnader, vilket kan leda till att en djupare kunskapsf\u00f6rst\u00e5else f\u00f6rloras. Denna process d\u00e4r undervisningen bortser fr\u00e5n kunskapsinneh\u00e5llet till att allt mer fokusera p\u00e5 generiskt l\u00e4rande (eller \u201dlearnification\u201d, Biesta, 2010) har identifierats som ett stort problem i dagens skola och l\u00e4rarutbildning. Du kommer att kunna l\u00e4sa mer om resultatet av den h\u00e4r studien i en artikel som kommer ut under 2024.<\/p>\n\n\n\n Erica Sandlund, Birgitta Ljung Egeland, Christina Olin-Scheller och Amanda Hoskins, maj 2023 Sandlund, E. & Sundqvist, P. (2016). Equity in assessment: A criterion-based fact or a work of fiction? <\/a>Nordic Journal of English Studies, 15 (2), 113-131.<\/p>\n\n\n\n Intresserad av att l\u00e4sa mer? <\/strong>Vi kan tipsa om tv\u00e5 nyutkomna b\u00f6cker som handlar om muntligt ber\u00e4ttande i och utanf\u00f6r skolan:<\/p>\n\n\n\n Storytelling in multilingual interaction<\/a> (Jean Wong och Hansun Zhang Waring)<\/p>\n\n\n\n Storytelling Practices in Home and Educational Contexts<\/a><\/p>\n\n\n\n Perspectives from Conversation Analysis<\/a> (Anna Filipi, Binh Thanh Ta och Maryanne Theobald)<\/p>\n\n\n\n Ytterligare en god l\u00e4sning och tips kring undervisning ger Ruth Wajnryb i boken Stories<\/a><\/p>\n\n\n\n
Referenser:<\/strong>
Biesta, G. (2010). Good education in an age of measurement: Ethics, politics, democracy<\/a>. Routledge.<\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n