Linda S\u00f6derlind, licentiand i pedagogiskt arbete<\/p>\n\n\n\n
\u201cIn this paragraph, there are basically two arguments, because it goes from heating the house to collecting water, which has nothing to do with like how the argument started\u201d Att kunna skriva sammanh\u00e4ngande texter p\u00e5 engelska – viktigt <\/strong>men<\/strong> sv\u00e5rt <\/strong><\/p>\n\n\n\n Varf\u00f6r \u00e4r det egentligen viktigt att kunna skriva sammanh\u00e4ngande texter p\u00e5 engelska och finns det n\u00e5gra generella sv\u00e5righeter f\u00f6r gymnasielever? Att kunna kommunicera p\u00e5 ett fr\u00e4mmande spr\u00e5k \u00e4r en av de grundl\u00e4ggande f\u00e4rdigheter en medborgare i ett kunskapsbaserat samh\u00e4lle beh\u00f6ver enligt EU:s nyckelkompetenser (The European Parliament and the Council of the European Union, 2006) och det lyfts ocks\u00e5 fram som centralt i gymnasieskolans l\u00e4roplan (Skolverket, 2022). I \u00e4mnesplan f\u00f6r engelska framg\u00e5r ocks\u00e5 att kunskaper i engelska \u00f6kar elevens m\u00f6jlighet att kunna delta i ett globaliserat studie- och arbetsliv och undervisningen ska ge eleverna m\u00f6jlighet att utveckla sin f\u00f6rm\u00e5ga att uttrycka sig med variation och komplexitet i tal och skrift (Skolverket, u.\u00e5). Det finns dock forskning som visar p\u00e5 olika sv\u00e5righeter, s\u00e5som att elever som skriver p\u00e5 sitt andraspr\u00e5k tenderar att fokusera mer p\u00e5 ordval och grammatik \u00e4n p\u00e5 att f\u00f6ra komplexa resonemang (Cumming, 2001) samt att de har sv\u00e5rt f\u00f6r att h\u00e5lla sig till ett och samma \u00e4mne genom hela texten (Green et al., 2000; Yu, 2012). F\u00f6rm\u00e5gan att kunna skriva sammanh\u00e4ngande texter p\u00e5 engelska \u00e4r med andra ord viktig, men samtidigt sv\u00e5r och beh\u00f6ver s\u00e5ledes behandlas i undervisningen.<\/p>\n\n\n\n Att undervisa om att skriva sammanh\u00e4ngande texter i engelska – exemplet kontrastering Men hur kan man undervisa eleverna s\u00e5 att de f\u00e5r m\u00f6jlighet att l\u00e4ra sig det jag och l\u00e4rarna s\u00e5g att eleverna hade sv\u00e5rt f\u00f6r? Ett grundantagande inom variationsteorin (Marton, 2015) \u00e4r att l\u00e4rande underl\u00e4ttas av variation och f\u00f6r att hj\u00e4lpa eleverna att f\u00e5 syn p\u00e5 det som de \u00e4nnu inte kan, anv\u00e4nds olika variationsm\u00f6nster<\/em>. Ett av de variationsm\u00f6nster som anv\u00e4ndes i \u00f6vningarna i den h\u00e4r studien var kontrastering<\/em>. <\/em>Med det menas att eleverna fick j\u00e4mf\u00f6ra (kontrastera) tv\u00e5 olika texter. B\u00e5da texterna kunde exempelvis b\u00f6rja likadant men d\u00e4refter \u00e4ndrades inneh\u00e5llet n\u00e5got i den ena texten. Syftet var d\u00e5 att eleverna skulle f\u00e5 syn p\u00e5 vad som skilde texterna \u00e5t och utifr\u00e5n det komma fram till vad som g\u00f6r en text mer eller mindre sammanh\u00e4ngande. I den h\u00e4r studien har jag unders\u00f6kt hur undervisning kan utvecklas f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra l\u00e4rande i relation till att skriva sammanh\u00e4ngande texter p\u00e5 engelska. Analysen av de videoinspelade lektionerna visade att eleverna i stor utstr\u00e4ckning kunde urskilja vilken text som var mer sammanh\u00e4ngande och varf\u00f6r. I analysen av elevernas egna texter visade det sig att flertalet texter h\u00f6ll sig till \u00e4mnet, fr\u00e4mst i texten som helhet, men \u00e4ven inom styckena. D\u00e4remot hade eleverna fortfarande sv\u00e5rt f\u00f6r att binda ihop meningarna inom stycket och f\u00f6ra resonemang som h\u00e4ngde ihop. Resultatet av analysen visar ocks\u00e5 att det fanns ett glapp mellan att f\u00f6rst\u00e5 vad som k\u00e4nnetecknar en sammanh\u00e4ngande text och att kunna \u00f6verf\u00f6ra den f\u00f6rst\u00e5elsen till sitt eget skrivande. I fortsatta studier skulle det vara intressant att unders\u00f6ka hur ett s\u00e5dant glapp kan minskas. Sammanfattningsvis visar dock resultaten fr\u00e5n denna studie att \u00f6vningar, baserade p\u00e5 det variationsteoretiska perspektivet att ett l\u00e4randeobjekt urskiljs genom variation, bidrog till att eleverna kunde urskilja de skillnader som ocks\u00e5 gjorde skillnad f\u00f6r deras l\u00e4rande. <\/p>\n\n\n\n Referenser<\/strong>:<\/p>\n\n\n\n Carlgren, I. (Red.) (2017). Undervisningsutvecklande forskning: exemplet Learning study<\/a>.<\/em> (F\u00f6rsta upplagan, f\u00f6rsta tryckningen). Malm\u00f6: Gleerups.<\/p>\n\n\n\n Cumming, A. (2001). Learning to write in a second language: Two decades of research<\/a>. International Journal of English Studies<\/em>, 1<\/em>(2), 1-23.<\/p>\n\n\n\n Green, C. F., Christopher, E. R., & Mei, J. L. K. (2000). The incidence and effects on coherence of marked themes in interlanguage texts: A corpus-based enquiry<\/a>. English Marton, F. (2015). Necessary Conditions of Learning<\/a><\/em>. Routledge.<\/p>\n\n\n\n Marton, F., & Fung-Lo, M. L. (2007). Learning from “The Learning Study”<\/a>. Journal of Research in Teacher Education<\/em>, 2007<\/em>(1), 31-44.<\/p>\n\n\n\n Skolverket. (2022). L\u00e4roplan f\u00f6r gymnasieskolan<\/a><\/em>.<\/p>\n\n\n\n Skolverket. (u.\u00e5). [Engelska<\/a>].<\/p>\n\n\n\n The European Parliament and the Council of the European Union. (2006). Recommendation of the European parliament and of the council of 18 December 2006 on key competences for lifelong learning<\/a>. Official Journal of the European Union,
<\/em>Citatet ovan kommer fr\u00e5n en gymnasieelev som ber\u00e4ttar vad hen har kommit fram till i relation till en \u00f6vning i engelska. I den h\u00e4r \u00f6vningen, \u201cHow to check if a text stays on topic\u201d, var uppgiften att j\u00e4mf\u00f6ra tv\u00e5 kortare texter f\u00f6r att unders\u00f6ka vilken av dem som var mer sammanh\u00e4ngande och varf\u00f6r. Den aspekt som l\u00e4raren ville att eleverna skulle f\u00e5 syn p\u00e5, i relation till att skriva sammanh\u00e4ngande texter, var just det som eleven i citatet har urskilt, d.v.s. att ett stycke ska behandla ett och samma \u00e4mne (eller samma argument i detta fall) f\u00f6r att en text ska bli mer sammanh\u00e4ngande. Det jag intresserar mig f\u00f6r i min forskning \u00e4r dels vad eleverna tycker \u00e4r sv\u00e5rt i relation till att skriva sammanh\u00e4ngande texter i engelska, dels hur undervisningen kan utvecklas f\u00f6r att m\u00f6jligg\u00f6ra ett l\u00e4rande i relation till just det undervisningsinneh\u00e5llet. F\u00f6r att studera detta har jag anv\u00e4nt mig av en metod som kallas f\u00f6r Learning study<\/em> (Carlgren, 2017; Marton & Fung-Lo, 2007) vilken k\u00e4nnetecknas av att forskare och l\u00e4rare samarbetar i olika cykler f\u00f6r att utveckla undervisningen i relation till ett specifikt inneh\u00e5ll, ett s\u00e5 kallat l\u00e4randeobjekt<\/em> (Marton, 2015). Undervisningen samplaneras, genomf\u00f6rs, analyseras, och revideras f\u00f6r att sedan genomf\u00f6ras igen under en ny cykel. I min studie har jag samarbetat med tre engelskl\u00e4rare p\u00e5 gymnasiet och deras respektive klasser. Den data som jag har samlat in f\u00f6r att analysera undervisning och l\u00e4rande best\u00e5r av videoinspelade lektioner samt elevtexter fr\u00e5n totalt tre cykler.<\/p>\n\n\n\n
<\/strong>
I \u00e4mnesplanerna (Skolverket, u.\u00e5) hittar l\u00e4rare information om vilket undervisningsinneh\u00e5ll som ska behandlas och vilket generellt kunnande, eller vilka f\u00f6rm\u00e5gor som eleverna d\u00e4rigenom ska ges m\u00f6jlighet att utveckla, men den s\u00e4ger inte n\u00e5got om hur det ska undervisas eller vilka specifika aspekter av undervisningsinneh\u00e5llet som kan vara mer eller mindre sv\u00e5ra f\u00f6r olika elevgrupper. Det teoretiska ramverk som jag anv\u00e4nder mig av i studien kallas f\u00f6r variationsteorin<\/em> (Marton, 2015) vilken uttrycker att l\u00e4rare beh\u00f6ver ta reda p\u00e5 vad eleverna tycker \u00e4r sv\u00e5rt i relation till det specifika undervisningsinneh\u00e5ll (l\u00e4randeobjekt) som fokuseras. F\u00f6r att unders\u00f6ka vad eleverna i den h\u00e4r studien hade sv\u00e5rt f\u00f6r i relation till l\u00e4randeobjektet att skriva sammanh\u00e4ngande texter<\/em> i engelska<\/em> analyserade jag och l\u00e4rarna elevernas texter. I likhet med tidigare forskning kunde vi se att eleverna dels hade sv\u00e5rt f\u00f6r att h\u00e5lla sig till samma \u00e4mne, b\u00e5de inom stycken och i texten som helhet men ocks\u00e5 att de hade sv\u00e5rt f\u00f6r att binda samman sina meningar inom styckena.
<\/p>\n\n\n\n
Elevers l\u00e4rande i relation till att skriva sammanh\u00e4ngande texter p\u00e5 engelska <\/strong><\/p>\n\n\n\n
for Specific Purposes<\/em>, 19<\/em>(2), 99-113.<\/p>\n\n\n\n
(2006\/962\/EC).<\/p>\n\n\n\n