Pia Sundqvist, Professor i engelskdidaktik<\/p>\n\n\n\n
Att m\u00e5nga elever anv\u00e4nder engelska utanf\u00f6r skolan \u00e4r inget nytt. Det \u00e4r engelska via YouTube, Twitch, film, dataspel, musikvideor, b\u00f6cker, sociala medier och en v\u00e4ldans massa streamade tv-serier. Ut\u00f6ver detta \u00e4r det s\u00e4kert engelska via en m\u00e4ngd andra kanaler ocks\u00e5 som forskare, engelskl\u00e4rare och v\u00e5rdnadshavare knappt vet vilka de \u00e4r. Det kan vara sv\u00e5rt att h\u00e4nga med, helt enkelt. Men en sak vet vi: det \u00e4r vanligt att ungdomar delar upp engelskan i skolengelska och fritidsengelska, trots att det \u00e4r ett spr\u00e5k det handlar om. Redan f\u00f6r tolv \u00e5r sedan i Skolinspektionens kvalitetsgranskning av engelska i \u00e5rskurs 6\u20139 lyftes vikten av att i engelskundervisningen b\u00e4ttre \u00f6verbrygga mellan dessa tv\u00e5 \u201dkulturer\u201d (Skolinspektionen, 2011). En viktig uppgift f\u00f6r engelskl\u00e4rare sedan ett drygt decennium tillbaka har allts\u00e5 varit att f\u00e5 ihop engelskan och att i undervisningen i h\u00f6gre grad nyttja den resurs som elevers fritidsengelska faktiskt utg\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n
Det senaste decenniet<\/strong><\/p>\n\n\n\n Skolinspektionens (2011) granskningsrapport av engelskundervisningen pekade s\u00e5ledes p\u00e5 ett antal problem och det var n\u00e5got av en larmrapport, eftersom den visade p\u00e5 stora skillnader inom skolor n\u00e4r det g\u00e4llde undervisningens kvalitet. Baserat p\u00e5 totalt 293 observationer av engelskklassrum i \u00e5rskurs 6 till 9 runtom Sverige, samt enk\u00e4ter med rektorer, engelskl\u00e4rare och elever, drog inspektionen dessa slutsatser:<\/p>\n\n\n\n <\/p>\n <\/p>\n N\u00e4r det handlade om det sistn\u00e4mnda, speciellt elevers m\u00f6ten med engelska p\u00e5 fritiden utanf\u00f6r skolan (sk. extramural engelska, Sundqvist, 2009), s\u00e5 utnyttjades denna resurs generellt sett d\u00e5ligt under de observerade lektionerna. Eleverna ber\u00e4ttade till exempel om hur de utanf\u00f6r skolan g\u00e4rna kommunicerar p\u00e5 engelska i autentiska situationer (fritidsengelska\/extramural engelska), men detsamma skedde inte i klassrummet (skolengelska). Skolinspektionen slog fast:<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Att \u00f6verbrygga dessa tv\u00e5 \u201dkulturer\u201d och f\u00e5 det engelska spr\u00e5ket lika naturligt i som utanf\u00f6r skolan, \u00e4r ytterst angel\u00e4get. (Skolinspektionen, 2011, s. 8)<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Utifr\u00e5n ett likv\u00e4rdighetsperspektiv var givetvis resultaten av Skolinspektionens granskning oroande, eftersom f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r l\u00e4rande var s\u00e5pass olika.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Att \u00f6verbrygga glappet<\/strong><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Jag har sj\u00e4lv en bakgrund som engelskl\u00e4rare p\u00e5 h\u00f6gstadiet och gymnasiet och redan d\u00e5, p\u00e5 90-talet och f\u00f6rsta halvan av 00-talet, var det tvekl\u00f6st s\u00e5 att eleverna l\u00e4rde sig engelska p\u00e5 fritiden som jag definitivt aldrig hade l\u00e4rt dem i klassrummet. Om ni bara visste s\u00e5 m\u00e5nga fina ord och idiomatiska uttryck en 14-\u00e5rig elev som slaviskt f\u00f6ljde s\u00e5poperan Glamour<\/em> (engelsk titel: The Bold and the Beautiful<\/em>) sl\u00e4ngde sig med, b\u00e5de i tal och skrift! Det var en fr\u00f6jd att h\u00f6ra och l\u00e4sa. Som doktorand fokuserade jag d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 att ta reda p\u00e5 mer om sambanden mellan skolengelska och extramural engelska (Sundqvist, 2009 \u2013 och ja, positiva samband kunde vetenskapligt visas p\u00e5) och p\u00e5 den inslagna v\u00e4gen har jag fortsatt.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n I flera olika forskningsprojekt har jag genom \u00e5ren unders\u00f6kt dels hur barn och ungdomar l\u00e4r sig genom extramural engelska, dels hur skickliga engelskl\u00e4rare lyckas \u00f6verbrygga glappet mellan de tv\u00e5 \u201dkulturerna\u201d. F\u00f6r det finns m\u00e5nga engelskl\u00e4rare som fixar det! De \u00e4r j\u00e4tteduktiga och deras lektioner inneh\u00e5ller allt det som Skolinspektionen saknade. Jag har b\u00f6rjat kalla dem f\u00f6r balanskonstn\u00e4rer. Mer om dessa kommer nedan, men f\u00f6rst n\u00e5gra ord om en internationell studie d\u00e4r vi var nyfikna p\u00e5 vad engelskl\u00e4rare fr\u00e5n olika l\u00e4nder tycker om extramural engelska.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Engelskl\u00e4rare fr\u00e5n fyra l\u00e4nder om betydelsen av engelska utanf\u00f6r skolan<\/strong><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n I en studie med 534 deltagande engelskl\u00e4rare fr\u00e5n fyra l\u00e4nder (Finland, Frankrike, Sverige och \u00d6sterrike), d\u00e4r vi ville ta reda p\u00e5 i hur stor grad l\u00e4rarna ans\u00e5g att elevers extramurala engelska var viktig och hade n\u00e5got inflytande p\u00e5 undervisningen respektive l\u00e4randet, fann vi bland annat att l\u00e4rarna fr\u00e5n Sverige (och Finland) var mer ben\u00e4gna att h\u00e5lla med om vikten av att kompensera i klassrummet f\u00f6r vad som vanligen inte l\u00e4rs utanf\u00f6r klassrummet (Schurz & Sundqvist, 2022). Det var ocks\u00e5 vanligare att engelskl\u00e4rarna fr\u00e5n norr uppfattade l\u00e4randet genom extramural engelska som n\u00e5got positivt, medan de franska och \u00f6sterrikiska engelskl\u00e4rarna inst\u00e4mde i l\u00e4gre grad, eller rent av ans\u00e5g extramural engelska som skadligt. I studien konstaterar vi att engelskl\u00e4rarna fr\u00e5n Sverige och Finland haft en l\u00e4ngre tradition av att faktiskt beh\u00f6va f\u00f6rh\u00e5lla sig till elevers extramurala engelska, bland annat eftersom engelskspr\u00e5kiga tv-program och filmer alltid varit textade i st\u00e4llet f\u00f6r dubbade (som i Frankrike och \u00d6sterrike), och s\u00e5dan audiovisuell input \u00e4r gynnsam f\u00f6r spr\u00e5kutvecklingen (Peters et al., 2016; Peters & Webb, 2018).<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Studien visade ocks\u00e5 att engelskl\u00e4rarna fr\u00e5n samtliga l\u00e4nder \u00e4r t\u00e4mligen \u00f6verens om vad det \u00e4r som eleverna framf\u00f6r allt l\u00e4r sig utanf\u00f6r skolan. L\u00e4rarna var till exempel eniga om att extramural engelska har en positiv inverkan p\u00e5 elevernas informella engelska, h\u00f6rf\u00f6rst\u00e5else och vokabul\u00e4r. Bland de svenska l\u00e4rarna rankades \u00e4ven en positiv effekt av extramural engelska p\u00e5 elevernas muntliga engelska h\u00f6gt. L\u00e4rare fr\u00e5n alla fyra l\u00e4nder var dessutom eniga om att extramural engelska inte har n\u00e5gon effekt p\u00e5 elevers skriftliga f\u00f6rm\u00e5ga, grammatik eller formella engelska. I n\u00e5got fall ans\u00e5gs extramural engelska ha en negativ effekt.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Balanskonstn\u00e4rer, kompensation och incidentellt l\u00e4rande<\/strong><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n F\u00f6r att \u00e5terg\u00e5 till de engelskl\u00e4rare som jag kallar f\u00f6r balanskonstn\u00e4rer, dessa engelskl\u00e4rare kan inte bara \u00f6verbrygga glappet mellan engelska i och utanf\u00f6r skolan p\u00e5 olika s\u00e4tt, de vet ocks\u00e5 var gr\u00e4nsen g\u00e5r mellan det personliga och det privata. De k\u00e4nner den gr\u00e4nsen ned p\u00e5 individniv\u00e5. De \u00e4r helt enkelt extremt professionella i sin yrkesroll och det finns mycket att l\u00e4ra av dem och deras motiverande undervisning (se Henry et al., 2019, f\u00f6r teoretiska f\u00f6rklaringar och konkreta exempel).<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Vad menar jag d\u00e5 med var gr\u00e4nsen g\u00e5r mellan det personliga och det privata? Det \u00e4r h\u00e4r yrkesprofessionalismen kommer in. En skicklig engelskl\u00e4rare har goda relationer med sina elever och k\u00e4nner till deras styrkor och svagheter i skol\u00e4mnet, men ocks\u00e5 deras vanor n\u00e4r det g\u00e4ller extramural engelska. Det \u00e4r l\u00e4rare som kanske rent av gjort en liten unders\u00f6kning i sin engelskgrupp, eller i vart fall regelbundet fr\u00e5gar sina elever om hur de anv\u00e4nder engelskan p\u00e5 fritiden, till vilka aktiviteter, och hur ofta eller hur l\u00e4nge. Genom att g\u00f6ra en enkel kartl\u00e4ggning av elevers extramurala engelska kan engelskl\u00e4rare b\u00e4ttre planera (och individualisera) undervisningen och till exempel kompensera f\u00f6r spr\u00e5kliga kompetenser som elever vanligtvis inte l\u00e4r sig p\u00e5 fritiden, d\u00e4r f\u00f6r \u00f6vrigt det mesta av l\u00e4randet sker incidentellt (engelskans \u201dincidental learning\u201d).<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Genom min egen forskning vet jag att elever verkligen uppskattar n\u00e4r deras engelskl\u00e4rare fr\u00e5gar dem om deras engelska utanf\u00f6r skolan och framf\u00f6rallt n\u00e4r l\u00e4raren bekr\u00e4ftar att det en elev l\u00e4rt sig utanf\u00f6r skolan ocks\u00e5 r\u00e4knas, s\u00e5 att s\u00e4ga. Men, det finns en gr\u00e4ns. En l\u00e4rare ska inte inkr\u00e4kta p\u00e5 elevens privata sf\u00e4r. En del av elevens extramurala engelska m\u00e5ste f\u00e5 stanna kvar d\u00e4r, utanf\u00f6r klassrummet. Att \u00f6verbrygga glappet m\u00e5ste s\u00e5ledes ske p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt och det \u00e4r en balansg\u00e5ng. Det \u00e4r h\u00e4r som balanskonstn\u00e4rerna \u00e4r s\u00e5 skickliga. De vet exakt var gr\u00e4nsen g\u00e5r.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Referenser<\/strong><\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Henry, A., Sundqvist, P., & Thorsen, C. (2019). Motivational practice: Insights from the classroom<\/a><\/em>. Studentlitteratur.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Peters, E., Heynen, E., & Puim\u00e8ge, E. (2016). Learning vocabulary through audiovisual input: The differential effect of L1 subtitles and captions<\/a>. System<\/em>, 63<\/em>, 134\u2013148.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Peters, E., & Webb, S. (2018). Incidental vocabulary acquisition through viewing L2 television and factors that affect learning<\/a>. Studies in Second Language Acquisition<\/em>, 40<\/em>(3), 551\u2013577.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Schurz, A., & Sundqvist, P. (2022). Connecting Extramural English with ELT: Teacher Reports from Austria, Finland, France, and Sweden<\/a>. Applied Linguistics<\/em>, 43<\/em>(5), 934\u2013957.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n Skolinspektionen. (2011). Engelska i grundskolans \u00e5rskurser 6-9. Kvalitetsgranskning. Rapport 2011:7<\/a><\/em>.<\/p>\n <\/p>\n <\/p>\n