Vigdis Ahnfelt, lektor i spanska<\/p>\n\n\n\n
Spr\u00e5kundervisningen i spanska vid Karlstads universitet har varit en l\u00e4rorik resa. Sedan 2009 har jag undervisat i olika konstellationer: med studenter p\u00e5 campus, i hybrid form och med samtliga studenter p\u00e5 distans. Idag m\u00f6ter vi spanskl\u00e4rare inga studenter p\u00e5 campus l\u00e4ngre, en verklighet som till en b\u00f6rjan k\u00e4ndes underlig men som numera utg\u00f6r en naturlig del av den pedagogiska verksamheten. Denna omvandlingsprocess har medf\u00f6rt konstant pedagogisk reflektion och Sigmund Ongstads (2004) begrepp \u201domformning\u201d, som inneb\u00e4r att reflektera \u00f6ver undervisning i relation till hur den p\u00e5verkas av externa faktorer, har varit h\u00f6gst relevant.<\/p>\n\n\n\n
Campusundervisningen pr\u00e4glades av v\u00e4lfyllda undervisningssalar. Eftersom studenter p\u00e5 frist\u00e5ende kurser l\u00e4ste tillsammans med de som tillh\u00f6rde \u00e4mnesl\u00e4rarprogrammet, bestod utmaningen i att anpassa examinationsuppgifterna till de olika kursplanerna. Undervisningen genomf\u00f6rdes med en deduktiv pedagogisk metod (Giovannini 2000), kontakten med studenterna upplevdes alltid spontan och st\u00e4mningen f\u00f6ref\u00f6ll dynamisk. L\u00e4randet \u00e4gde rum i det fysiska rummet och kunde s\u00e4kerst\u00e4llas genom avst\u00e4mning p\u00e5 plats. Dock, p\u00e5 grund av \u201dkonkurrensen\u201d bland l\u00e4ros\u00e4tena i Sverige inf\u00f6rdes distansundervisning 2010 och av ekonomiska sk\u00e4l omvandlades uppl\u00e4gget till en hybrid form, vilket medf\u00f6rde nya utmaningar.<\/p>\n\n\n\n
Hybrid- och distansundervisning<\/strong><\/p>\n\n\n\n N\u00e4r hybridundervisningen inf\u00f6rdes uppstod ofta tekniska problem som skapade stress och frustrerande situationer. En betydande f\u00f6rskjutning av arbetsb\u00f6rdan innebar dessutom att moment som tidigare implementerades spontant numera beh\u00f6vde tidkr\u00e4vande f\u00f6rberedelser och uppf\u00f6ljningar. N\u00e4rheten till studenterna tycktes ha bleknat och viktiga fr\u00e5gor k\u00e4ndes alltmer angel\u00e4gna: hur kan man \u00f6verbrygga den upplevda f\u00f6rlusten av kontakt med studenterna? Hur s\u00e4kerst\u00e4lla att l\u00e4randet verkligen \u00e4ger rum i den virtuella milj\u00f6n?<\/p>\n\n\n\n Hybridundervisningen f\u00f6rb\u00e4ttrades vid anpassning av undervisningssalar och inf\u00f6randet av ett nytt distansundervisningsprogram. Vi l\u00e4rare beh\u00f6vde inte l\u00e4ngre oroa oss \u00f6ver teknikaliteterna utan kunde snarare arbeta aktivt med att utveckla l\u00e4randeresurser. F\u00f6r att engagera samtliga studenter fokuserades allt oftare p\u00e5 en mer induktiv pedagogisk metod och h\u00e4r f\u00f6ljer ett exempel p\u00e5 hur spanskans konjunktiv presenteras: studenterna f\u00e5r till uppgift att skriva ned tre \u00f6nskningar (2 min) av vilka endast en l\u00e4ses upp i plenum, detta f\u00f6r att undvika likartade fraser fr\u00e5n olika deltagare. F\u00f6r varje \u00f6nskan skriver l\u00e4raren in frasen i ett delat dokument och bekr\u00e4ftar om \u00f6nskningen kan uppfyllas eller ej. En student kanske s\u00e4ger yo quiero ganar mucho dinero<\/em> (\u2019jag vill tj\u00e4na mycket pengar\u2019) medan en annan f\u00f6resl\u00e5r yo quiero que mis hijos sean felices<\/em> (\u2019jag vill att mina barn ska vara lyckliga\u2019). Om \u00f6nskem\u00e5let g\u00e4ller studenten sj\u00e4lv, svarar l\u00e4raren esto no te lo puedo conceder<\/em> (\u2019det kan jag inte uppfylla \u00e5t dig\u2019) men ifall det g\u00e4ller n\u00e5gon annan, lyder svaret esto, te lo puedo conceder<\/em> (\u2019det kan jag uppfylla \u00e5t dig\u2019 (Alonso, Castrillejo och Orta 2012). Den grammatiska f\u00f6rklaringen \u00e4r att man p\u00e5 spanska anv\u00e4nder infinitiv vid \u00f6nskningar, p\u00e5verkan och k\u00e4nslor som g\u00e4ller avs\u00e4ndaren sj\u00e4lv medan konjunktiv s\u00e4tts in n\u00e4r dessa f\u00f6reteelser riktas mot andra (Alonso Raya 2009). Reglerna kommer studenterna fram till genom reflektioner \u00f6ver de olika exemplen. Samtidigt ges de m\u00f6jlighet att st\u00e4lla fr\u00e5gor. F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla l\u00e4randet tilldelas studenterna sedan en uppgift best\u00e5ende av nedskrivna uppmaningar som ska omformuleras med ett framf\u00f6rst\u00e4llt till\u00e4gg: Mar\u00eda quiere que\u2026<\/em> (\u2019Maria vill att\u2026\u2019). Uppgiften g\u00f6rs i grupper och g\u00e5s till sist igenom i plenum medan vi sammanfattar de grammatiska reglerna f\u00f6r anv\u00e4ndandet av konjunktiv p\u00e5 spanska.<\/p>\n\n\n\n Induktiva metoder fungerade v\u00e4l i hybridundervisningen och gruppdiskussioner genomf\u00f6rdes utan problem. Likas\u00e5 var det fullt m\u00f6jligt att lyssna p\u00e5 musik samt se undervisningsfilmer samtidigt, moment som stimulerade till att behandla olika spr\u00e5kliga problemst\u00e4llningar, skriva texter gruppvis eller diskutera aktuella h\u00e4ndelser i den spansktalande v\u00e4rlden. Emellertid, d\u00e5 studenterna befann sig i tv\u00e5 milj\u00f6er (campus och distans) och jag var uppkopplad till distansundervisningsplattformen fr\u00e5n campusrummet, upplevdes ibland ett slags avst\u00e5nd som var problematiskt att \u00f6verbrygga.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r pandemin slog till 2020 inf\u00f6rdes distansundervisning f\u00f6r samtliga studenter. Metoderna och strategierna som anv\u00e4nts i hybridundervisningen (Alonso, Castrillejo och Orta 2012) samt det problembaserade l\u00e4randet (Boelens, De Wever och Voet 2017) utgjorde ett st\u00f6d i denna pl\u00f6tsliga omst\u00e4llning som lika fullt innebar att den tidigare upplevda n\u00e4rheten fr\u00e5n campusmilj\u00f6n bleknade medan den diffusa avst\u00e5ndsk\u00e4nslan fr\u00e5n hybridundervisningen f\u00f6ref\u00f6ll alltmer p\u00e5taglig. S\u00e5 hur skulle denna f\u00f6rlorade n\u00e4rhet kunna \u00e5terskapas f\u00f6r att stimulera till ytterligare motivation f\u00f6r l\u00e4rande?<\/p>\n\n\n\n Samma \u00e5r fick jag lyssna till ett f\u00f6redrag av professor Holly S. Fiock fr\u00e5n Purdue University (USA) och l\u00e4sa hennes artikel om att skapa n\u00e4rhet, \u201dcloseness\u201d, i online-undervisning. Hon understr\u00f6k vikten av att st\u00e4lla direkta fr\u00e5gor och upprepa nyckelbegrepp under lektionens g\u00e5ng. Enligt henne \u00e4r det grundl\u00e4ggande att i b\u00f6rjan av ett seminarium \u00e4gna n\u00e5gra minuter \u00e5t att s\u00e4ga studenternas namn och fr\u00e5ga hur de m\u00e5r eller hur v\u00e4dret \u00e4r i deras del av v\u00e4rlden, dessutom ge dem en positiv kommentar f\u00f6r att visa att man som l\u00e4rare lyssnar och \u00e4r intresserad av vad de ber\u00e4ttar (Fiock 2020). Vid implementeringen av denna strategi var jag nerv\u00f6s, trots f\u00f6rhoppningen om att fr\u00e5gebeteendet skulle ge positiv effekt. Resultatet blev dock \u00f6ver f\u00f6rv\u00e4ntan. Det som jag mest befarade, att mina upprepningar skulle uppfattas som tjatighet, var inte fallet. Vidare, studenterna var mer aktiva \u00e4n tidigare och de visade f\u00f6rtrogenhet med kursinneh\u00e5ll, uppl\u00e4gg och l\u00e4rare. Genomstr\u00f6mningen i kurserna f\u00f6rb\u00e4ttrades avsev\u00e4rt och kursv\u00e4rderingarna, som f\u00e5r anses vara ett kvitto p\u00e5 kvalit\u00e9n i undervisningen, inneh\u00f6ll kommentarer som: \u201den kanonbra kurs, har l\u00e4rt mig otroligt mycket, toppenbra struktur, suver\u00e4n l\u00e4rare som ser oss studenter, l\u00e4raren \u00e4r the Queen!\u201d (2021, 2022).<\/p>\n\n\n\n Avslutande reflektioner<\/strong><\/p>\n\n\n\n Ett f\u00f6r\u00e4ndrat pedagogiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt \u00e4r grundl\u00e4ggande f\u00f6r online-undervisningen. I det fysiska rummet kan l\u00e4rarens direkta och upprepade fr\u00e5gor upplevas forcerade och integritetskr\u00e4nkande. D\u00e4remot, i det virtuella rummet omvandlas samma fr\u00e5gebeteende till en gynnsam pedagogisk strategi och investering i tid (Fiock 2020). Ur ett \u00e4mnesdidaktiskt perspektiv \u00e4r induktiva metoder centrala eftersom studenten p\u00e5 s\u00e5 vis hamnar i fokus f\u00f6r l\u00e4randeprocessen (Alonso, Castrillejo och Orta 2012). F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla kunskaperna \u00e4r dessutom undervisningens struktur och uppl\u00e4gg avg\u00f6rande, n\u00e5got som kr\u00e4ver gedigna f\u00f6rberedelser. Samtidigt \u00e4r det viktigt att arbeta med mindre grupper (Boelens, De Wever och Voet 2017), en aspekt som jag anser vara h\u00f6gst relevant f\u00f6r spr\u00e5kundervisningen.<\/p>\n\n\n\n En sak som jag emellertid har funderat \u00f6ver \u00e4r vad slags rum det virtuella rummet egentligen \u00e4r. N\u00e4r vi l\u00e4rare m\u00f6ter studenter via distansundervisningsprogrammet \u00f6ppnas samtidigt ett antal fysiska rum. Det som sker i dessa utrymmen f\u00e5ngas av mikrofon och kamera s\u00e5 att b\u00e5de studenter och l\u00e4rare p\u00e5verkas, till exempel n\u00e4r ett barn dyker upp i bild eller en hund sk\u00e4ller. F\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla studenternas uppm\u00e4rksamhet brukar jag i s\u00e5dana fall exempelvis s\u00e4ga, \u2019aha, d\u00e4r har vi en liten assistent\u2019 eller \u2019oj, hos Lisa finns det en duktig vakthund\u2019. En annan aspekt i dagens online-undervisning \u00e4r att \u00f6verv\u00e4ga hur examinationer ska genomf\u00f6ras p\u00e5 ett r\u00e4ttss\u00e4kert s\u00e4tt \u2013 i synnerhet med tanke p\u00e5 artificiell intelligens (AI) som \u00e4r i full f\u00e4rd med att segla upp p\u00e5 den didaktisk-pedagogiska himlen. S\u00e5 n\u00e4r allt kommer omkring f\u00e5r vi kanske i framtiden gl\u00e4djen att m\u00f6ta studenter p\u00e5 campus igen.<\/p>\n\n\n\n Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n Alonso, E., Castrillejo, V.A., Orta, A. (2012). Soy profesor\/a 1<\/em> och Soy profesor\/a 2<\/em><\/a>. Madrid: Edelsa.<\/p>\n\n\n\n Alonso Raya, R. et al. (2009). Gram\u00e1tica b\u00e1sica del estudiante de espa\u00f1ol (A1 \u2013 B1)<\/em>.<\/a> Barcelona: Difusi\u00f3n.<\/p>\n\n\n\n Boelens, R., De Wever, B., & Voet, H. (2017). Four key challenges to the design of blended learning: A systematic literature review<\/a>. I: Educational Research Review, 22, 1 \u2013 18.<\/p>\n\n\n\n Fiock, H. S. (2020). Designing a Community of Inquiry in Online Courses. I: International Review of Research in Open and Distributed Learning<\/em>.<\/a> Volume 21, Number 1.<\/p>\n\n\n\n Giovannini. et al. (2000). Profesor en acci\u00f3n 1, 2 y 3<\/a><\/em>. Madrid: Edelsa.<\/p>\n\n\n\n