Catarina Player-Koro, Professor i pedagogiskt arbete, G\u00f6teborgs universitet<\/p>\n\n\n\n
Digitaliseringen i skolan har i m\u00e5ngt och mycket varit ett experiment. Det har funnits en okritisk h\u00e5llning till digitalisering, d\u00e4r det slentrianm\u00e4ssigt ansetts som bra oavsett inneh\u00e5ll. Nyligen efterlyste EU-parlamentets kulturutskott fler tv-spel i skolan. Men den nya regeringen vill ist\u00e4llet se fler skolb\u00f6cker. (Skolminister Lotta Edholm, debattartikel; Expressen 22\/12 2022<\/a>)<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r ett \u00e5r sedan seglade skolans digitalisering upp p\u00e5 den politiska agendan genom ett debattinl\u00e4gg i Expressen signerat skolminister Lotta Edholm. Citatet ovan \u00e4r intressant d\u00e5 inneh\u00e5llet speglar en \u00e5terkommande retorik d\u00e4r digitaliseringens \u2019vara eller icke vara\u2019 kokar ned till hur eller om digitala verktyg ska anv\u00e4ndas i klassrummet. I det h\u00e4r citatet exemplifieras det med tv-spel kontra skolb\u00f6cker. Hur kommer det sig att skolministern i den digitala tids\u00e5ldern kan ifr\u00e5gas\u00e4tta digitala redskap och l\u00e4romedel i skola och f\u00f6rskola? Svaret p\u00e5 den fr\u00e5gan kan s\u00e5klart diskuteras. Inom ramen f\u00f6r den h\u00e4r bloggtexten kommer jag att lyfta n\u00e5gra omst\u00e4ndigheter och argument som m\u00f6jligg\u00f6r detta och vad vi skulle beh\u00f6va tala om ist\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n Vi kan b\u00f6rja med att konstatera att skolan likt \u00f6vrig verksamhet i dagens samh\u00e4lle \u00e4r digitaliserad. S\u00e5v\u00e4l undervisning som administrativt arbete sker i en digital infrastruktur best\u00e5ende av olika digitala plattformstj\u00e4nster. Marknaden som f\u00f6rser skolorna med denna infrastruktur \u00e4r oreglerad och det finns en hel del fr\u00e5gor b\u00e5de om hur datahanteringen sker och vilka faktiska konsekvenser anpassningen till plattformstekniken f\u00e5r f\u00f6r skolans personal och elevers l\u00e4rande. H\u00e4r har politiken m\u00f6jlighet att skapa ett regelverk som tryggar skolans uppdrag och arbete. Hur undervisningen ska genomf\u00f6ras och vilka redskap som \u00e4r l\u00e4mpligast \u00e4r n\u00e5got som l\u00e4rarprofessionen \u00e4r experter p\u00e5 och som politiker b\u00f6r ha tilltro till. <\/p>\n\n\n\n Att prata om skolans digitalisering i termer undervisningsverktyg \u00e4r dock inget nytt fenomen. Snarare \u00e4r detta ett \u00e5terkommande tema under de dryga 40 \u00e5r som skolan digitaliserats i s\u00e5v\u00e4l forskning som den politiska diskussionen. Diskussionen har utg\u00e5tt fr\u00e5n ett antagande om att verktygen i sig har f\u00f6rm\u00e5ga att p\u00e5verka undervisning och l\u00e4rande i positiv eller negativ riktning och att denna f\u00f6rm\u00e5ga fr\u00e4mst beror p\u00e5 om redskapen \u00e4r analoga eller digitala. Tudelningen mellan analoga och digitala undervisningsverktyg m\u00f6jligg\u00f6r ocks\u00e5 en j\u00e4mf\u00f6relse d\u00e4r det ena (ofta det digitala) lyfts fram som revolutionerande f\u00f6r undervisning och l\u00e4rande medan dess icke digitala motsvarighet d\u00e5 speglas i denna revolution och framst\u00e4lls som f\u00f6rlegad, s\u00e4mre och orsaken till m\u00e5nga av de problem som m\u00f6ter undervisning och skola. Att denna teknikdeterministiska id\u00e9 anv\u00e4nds \u00e4r i sig inte konstig d\u00e5 detta s\u00e4tt att t\u00e4nka genomsyrar v\u00e5rt v\u00e4sterl\u00e4ndska t\u00e4nkande. Problemet \u00e4r att de optimistiska f\u00f6rhoppningarna om att teknik kan \u00e5stadkomma revolution\u00e4ra f\u00f6r\u00e4ndringar skymmer sikten f\u00f6r en realistisk och konstruktiv diskussion om skolans digitalisering. Om digitalisering ska vila p\u00e5 vetenskaplig grund s\u00e5 finns det ett tydligt resultat fr\u00e5n forskning, n\u00e4mligen att verktyget i sig inte p\u00e5 egen hand kan \u00e5stadkomma varken det ena eller det andra<\/a>. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det st\u00e4ndigt detta hopp om teknik som en \u201dquick fix\u201d f\u00f6r undervisning eller som ett hot mot densamma som \u00e5terkommer i debatt och forskning om skolans digitalisering. Senast i raden av teknik d\u00e4r b\u00e5de argument om revolution och fara f\u00f6rekommer \u00e4r i talet om AI i skolan d\u00e4r debatten n\u00e4stan uteslutande r\u00f6r sig kring spr\u00e5kmodellen Chat-GTP. Debatten om AI i skolan reduceras p\u00e5 detta s\u00e4tt till om och hur man ska f\u00f6rhindra otillb\u00f6rlig anv\u00e4ndning av tj\u00e4nster av elever<\/a> eller p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt hur denna spr\u00e5kmodell ska revolutionera skola och undervisning<\/a>. Intressant i sammanhanget \u00e4r ju ocks\u00e5 hur l\u00e4tt argumentationen kan skifta, vilket slutsatsen i skolministerns inl\u00e4gga f\u00e5r symbolisera, n\u00e4mligen att om vi bara tar bort ett verktyg (det digitala) och ers\u00e4tter det med analoga (skolb\u00f6cker) s\u00e5 l\u00f6ser vi skolans problem. Fr\u00e5gan \u00e4r (som antytts ovan) mycket st\u00f6rre, vilket jag kommer att utveckla nedan.<\/p>\n\n\n\n Om vi l\u00e4mnar fr\u00e5gan om undervisning och dess redskap till l\u00e4rarna s\u00e5 borde vi i st\u00e4llet prata om bristen av politisk styrning i fr\u00e5gor g\u00e4llande skolans digitalisering. Digitaliseringen har n\u00e4mligen sedan 1990 talet d\u00e5 skolan och andra v\u00e4lf\u00e4rdsorganisationer \u00f6ppnades upp f\u00f6r privata akt\u00f6rer varit en del av \u201dmarknadiseringen\u201d av skolan (Bergviken Rensfeldt och Player-Koro, 2020). \u201dEn dator till varje elev\u201d sk. \u201d1:1 projekt\u201d \u00e4r exempel p\u00e5 hur en kommersiell id\u00e9 h\u00e4mtad fr\u00e5n delstaten Maine i USA f\u00e5r f\u00e4ste i den svenska skolan. Projekten lanserades med argument som lovade stora kvalitetsf\u00f6rb\u00e4ttringar av undervisning och l\u00e4rande. S\u00e5dana resultat har inte kunnat p\u00e5visas<\/a> (Player-Koro och Tallvid, 2015). Satsningen p\u00e5 1:1 innebar f\u00f6rutom att varje l\u00e4rare och elev f\u00f6rs\u00e5gs med en digital enhet en utveckling av den digitala infrastrukturen p\u00e5 skolorna. 1:1 satsningarna blev p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt drivande f\u00f6r utvecklingen kring skolans digitalisering. En utveckling som varit l\u00e5ngt ifr\u00e5n j\u00e4mlik d\u00e5 graden av digitalisering varit beroende av storleken p\u00e5 huvudmannens pl\u00e5nbok. Privata leverant\u00f6rer av h\u00e5rd- och mjukvara samt digitala plattformstj\u00e4nster, de sistn\u00e4mnda sammankopplade via globala n\u00e4tj\u00e4ttar som Microsoft, Google och Amazon, \u00e4r de akt\u00f6rer som sedan dess tagit \u00f6ver skolans digitalisering. Lanseringen av s\u00e5v\u00e4l teknik som id\u00e9er kopplade till undervisning har levererats via dessa akt\u00f6rer, inte s\u00e4llan p\u00e5 utbildningsm\u00e4ssor med digitalt tema som exempelvis den internationella BETT<\/a> m\u00e4ssan och de svenska SETT<\/a> dagarna (Player-Koro m. fl., 2017). N\u00e5gon politisk styrning som p\u00e5 allvar reglerar denna marknad finns inte. Ist\u00e4llet \u00e4r det lagar som exempelvis Lagen om offentlig upphandling<\/em><\/a> som tvingar (\u00e5tminstone kommunala skolor) att teckna avtal med den IT-leverant\u00f6r som kan leverera tj\u00e4nster till l\u00e4gstapris.<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5gor om elevers kunskaper och l\u00e4rares arbetsmilj\u00f6 \u00e4r s\u00e4llan del i avtalen som uppr\u00e4ttas efter olika kravspecifikationer som \u00e4r b\u00e5de sv\u00e5ra och kostsamma att uppr\u00e4tta och som inte alltid matchar de f\u00f6rv\u00e4ntningar som l\u00e4rare och elever har. Ist\u00e4llet f\u00f6r de av plattformsleverant\u00f6rerna utlovade effektiviseringarna av l\u00e4rares arbete, leder plattformarna ofta till merarbete eftersom arbetsuppgifter beh\u00f6ver anpassas efter plattformens logik (Pangrazio m. fl., 2022). Plattformar \u00e4r ocks\u00e5 en teknologi f\u00f6r hantering av data och som drivs av en industri d\u00e4r data \u00e4r grunden f\u00f6r ekonomisk expansion och vinst (Lanner\u00f6, 2019). H\u00e4r finns m\u00e5nga kritiska fr\u00e5gor att st\u00e4lla inte minst i relation till att barn och ungas beteendedata blir produkter f\u00f6r denna industri. Dessutom \u00e4r vinstdrivande plattformsf\u00f6retag k\u00e4rnan i utveckling och lansering av AI-applikationer riktade till skolan. Plattformar och AI h\u00e4nger d\u00e4rmed samman genom att den ena f\u00f6ruts\u00e4tter den andra. AI-driven teknologi riktad till skola och utbildning har under senare \u00e5r seglat upp som den digitala teknik som utlovar f\u00f6r\u00e4ndring och f\u00f6rb\u00e4ttring av skola och undervisning. \u00c4ven om inte all denna teknik n\u00e5tt den svenska skolmarknaden \u00e4nnu s\u00e5 finns en uppsj\u00f6 av AI-driven teknik b\u00e5de f\u00f6r att \u00f6vervaka, individualisera, differentiera undervisning och elevers l\u00e4rande. Lanseringen sker med l\u00f6ften om f\u00f6rb\u00e4ttringar och effektiviseringar av undervisningen och l\u00e4rares arbete.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r finns m\u00e5nga utmaningar och etiska dilemman som beh\u00f6ver hanteras av s\u00e5v\u00e4l forskare, skolans akt\u00f6rer och politiker f\u00f6r att skapa en h\u00e5llbar digitalisering av skolan. Ist\u00e4llet f\u00f6r en ny v\u00e5g av revolution\u00e4ra l\u00f6ften som tekniken ska l\u00f6sa beh\u00f6vs reglering av IT-industrin och politiska visioner om skolan och undervisningen. Vi beh\u00f6ver utveckling av teknik som skyddar skolan, elever och dess personal fr\u00e5n att bli exploaterade av IT-industrin och som ocks\u00e5 kan vara ett st\u00f6d f\u00f6r l\u00e4rare och elever i undervisning och l\u00e4rande. Digital kompetens beh\u00f6ver alla f\u00e5 utveckla i den trygga milj\u00f6 som skolan utg\u00f6r samtidigt som andra l\u00e4romedel s\u00e5som b\u00f6cker, papper och penna ocks\u00e5 beh\u00f6vs f\u00f6r att alla elever ska f\u00e5 den utbildning de beh\u00f6ver f\u00f6r att leva och v\u00e4xa i dagens samh\u00e4lle. Kunskap om undervisningens inneh\u00e5ll och form ing\u00e5r som sagt i l\u00e4rares professionella arbete. H\u00e4r ing\u00e5r \u00e4ven valet av verktyg och material d\u00e4r s\u00e5v\u00e4l digitala som analoga versioner har sin givna plats beroende p\u00e5 vad avsikten med undervisningen \u00e4r. Redan i b\u00f6rjan av 2000-talet skrev Ulla Riis som utv\u00e4rderat skolans datorisering mellan 1984\u20131993 att datoriseringen drabbat skolan och att de tidiga digitaliseringsprojekten skett utan att vare sig skolan som system eller majoriteten av l\u00e4rarna tillfr\u00e5gats (Riis, 2000).<\/p>\n\n\n\n Kontentan av detta resonemang \u00e4r att diskussionen om skolans digitalisering m\u00e5ste tas p\u00e5 allvar, inte minst av de politiker som f\u00e5tt f\u00f6rtroende f\u00f6r utbildningsfr\u00e5gor. Fr\u00e5gan vi beh\u00f6ver st\u00e4lla oss \u00e4r inte vilket digitalt redskap som ska anv\u00e4ndas. Detta \u00e4r en didaktisk fr\u00e5ga som l\u00e4rare sj\u00e4lva har kunskap att l\u00f6sa. Ist\u00e4llet beh\u00f6ver den politiska debatten och styrningen handla om hur digital teknik ska utformas f\u00f6r att st\u00f6dja en likv\u00e4rdig skola och undervisning som syftar till att utveckla kritiskt t\u00e4nkande individer med kompetenser att f\u00f6rst\u00e5 och verka i dagen samh\u00e4lle. En debatt om skolans digitalisering b\u00f6r:<\/p>\n\n\n\n \u2022<\/strong>\u2026 ta l\u00e4rdom av historien. Digital teknik \u00e4r inte l\u00f6sningen p\u00e5 komplexa utbildnings- och samh\u00e4llsproblem.<\/p>\n\n\n\n \u2022<\/strong>\u2026 utg\u00e5 fr\u00e5n en f\u00f6rst\u00e5else om vilka m\u00f6jligheter till undervisning och l\u00e4rande som skapas i dagens digitaliserade utbildningsmilj\u00f6<\/p>\n\n\n\n \u2022<\/strong>\u2026 st\u00e4lla krav p\u00e5 utveckling av digital teknik som st\u00f6djer l\u00e4rare och elever n\u00e4r det beh\u00f6vs<\/p>\n\n\n\n Referenser<\/p>\n\n\n\n Bergviken Rensfeldt, A. och Player-Koro, C. (2020). \u201cBack to the future\u201d: Socio-technical imaginaries in 50 years of school digitalization curriculum reforms<\/a>. Seminar.net : Media, technology and lifelong learning, 16:2<\/em>.<\/p>\n\n\n\n Lanner\u00f6, P. (2019, March). Samt\u00e4nk om digitalisering!<\/a> metamatrix.se. December 2023<\/p>\n\n\n\n Pangrazio, L., Selwyn, N. och Cumbo, B. (2022). A patchwork of platforms: mapping data infrastructures in schools<\/a>. Learning, Media and Technology<\/em>, 1-16.<\/p>\n\n\n\n Player-Koro, C., Bergviken Rensfeldt, A. och Selwyn, N. (2017). Selling tech to teachers: education trade shows as policy events<\/a>. Journal of Education Policy<\/em>, 1-22.<\/p>\n\n\n\n Player-Koro, C. och Tallvid, M. (2015). One Laptop on Each Desk: Teaching Methods in Technology Rich Classrooms<\/a>. Seminar.net, 11<\/em>(3), 180-193.<\/p>\n\n\n\n