I februari 2023 b\u00f6rjade jag arbeta som bitr\u00e4dande lektor i Svenska med didaktisk inriktning vid Karlstad universitet. Min huvudsakliga arbetsuppgift i fyra \u00e5r best\u00e5r av att driva ett forskningsprojekt om grundl\u00e4ggande grammatisk utveckling hos svensktalande barn i l\u00e5g- och mellanstadiet. Givet vad jag inledde med att s\u00e4ga om grammatisk utveckling l\u00e5ter kanske detta som fullkomligt on\u00f6dig forskning. Varf\u00f6r studera n\u00e5got hos barn i 10-\u00e5rs\u00e5ldern som barn i 5-\u00e5rs\u00e5ldern redan ska ha l\u00e4rt sig? Och varf\u00f6r resonera om det didaktiskt, om grundl\u00e4ggande grammatisk utveckling \u00e4nd\u00e5 sker automatiskt? Det ska jag f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rklara med den h\u00e4r texten.<\/p>\n\n\n\n
Faktum \u00e4r att vi vet v\u00e4ldigt lite om vilka nya grammatiska m\u00f6nster som barn eventuellt l\u00e4r sig efter 5-\u00e5rs\u00e5ldern. De forskare som fokuserat p\u00e5 grundl\u00e4ggande grammatisk utveckling har n\u00e4mligen prim\u00e4rt studerat den explosionsartade utvecklingen i 2\u20134-\u00e5rs\u00e5ldern, medan de som studerat spr\u00e5k hos \u00e4ldre barn framf\u00f6rallt har ber\u00f6rt andra omr\u00e5den (skrivinl\u00e4rning \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s ett exempel). F\u00f6r att uppt\u00e4cka vad barn inte l\u00e4rt sig p\u00e5 grammatikens omr\u00e5de n\u00e4r de b\u00f6rjar skolan fokuserar jag p\u00e5 en viss typ av m\u00f6nster: grammatiska strukturer som vuxna f\u00f6retr\u00e4desvis anv\u00e4nder i skriftspr\u00e5k och inte talspr\u00e5k. L\u00e5t mig exemplifiera vad detta kan inneb\u00e4ra, med hj\u00e4lp av meningsparen i (1) respektive (2) nedan:<\/p>\n\n\n\n
![\"\"](\"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-content\/uploads\/sites\/310\/2024\/03\/image.png\")
<\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\nB\u00e5da meningsparen uttrycker samma betydelse och \u00e4r strukturerade p\u00e5 n\u00e4stan samma s\u00e4tt (mening (1b) och (2a) \u00e4r autentiska, och skrivna av samma elev inom ramen f\u00f6r det nationella provet i svenska f\u00f6r \u00e5k 6). Skillnaden i (1) \u00e4r att hj\u00e4lpverbet hade<\/em> \u00e4r utel\u00e4mnat i b-exemplets bisats; i (2) utm\u00e4rker sig b-exemplet genom att inledas av en hel, fr\u00e5gande prepositionsfras (med vem<\/em>), och inte l\u00e5ter prepositionen med<\/em> vara ensam sist i satsen.<\/p>\n\n\n\n Vidare har meningsparen gemensamt att den ena varianten anv\u00e4nds oftare i skriftspr\u00e5k \u00e4n i talspr\u00e5k. F\u00f6r (2) \u00e4r jag \u00f6vertygad om att l\u00e4sare faktiskt uppfattar b-varianten som mer formell och skriftspr\u00e5klig. Jag \u00e4r mindre s\u00e4ker p\u00e5 om samma sak g\u00e4ller b-exemplet i (1), men alla studier som gjorts i fr\u00e5gan pekar mot att hj\u00e4lpverbsformerna har<\/em> och hade<\/em> \u00e4r mycket vanligare att utel\u00e4mna i skriftspr\u00e5k \u00e4n i talspr\u00e5k (kanske runt 7 av 10 m\u00f6jliga g\u00e5nger i tidningsspr\u00e5k i j\u00e4mf\u00f6relse med runt 1 av 10 g\u00e5nger i genomsnittligt tal). Steget \u00e4r inte s\u00e4rskilt l\u00e5ngt h\u00e4rifr\u00e5n till att fr\u00e5ga sig om det skriftspr\u00e5kliga grammatiska draget faktiskt l\u00e4rs in av barn klart senare \u00e4n s\u00e5dant som V2-ordf\u00f6ljd och adjektivkongruens, och i ett skolsammanhang.<\/p>\n\n\n\n Om vi uppt\u00e4cker grundl\u00e4ggande grammatisk utveckling \u2013 i betydelsen att barn l\u00e4r sig en helt ny grammatisk struktur \u2013 i skol\u00e5lder inst\u00e4ller sig fr\u00e5gor av spr\u00e5kdidaktiskt intresse. \u00c4r det t.ex. s\u00e5 att inl\u00e4rningen av s\u00e5dana m\u00f6nster korrelerar med skolframg\u00e5ng, och att vissa barn l\u00e4r sig m\u00f6nstren tidigare \u00e4n andra eller anv\u00e4nder dem mer frekvent. K\u00e4nnetecknande f\u00f6r grundl\u00e4ggande grammatisk utveckling f\u00f6re \u00e5tminstone 4\u20135-\u00e5rs\u00e5ldern \u00e4r att den pr\u00e4glas av en relativ j\u00e4mlikhet \u2013 f\u00f6rstaspr\u00e5ket utvecklas p\u00e5 ungef\u00e4r samma s\u00e4tt och i ungef\u00e4r samma takt hos olika barn, och har lite att g\u00f6ra med att vara h\u00f6gpresterande i skolan. Men vi vet allts\u00e5 inte om detta g\u00e4ller m\u00f6nster som l\u00e4rs in senare s\u00e5.<\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5gor v\u00e4cks h\u00e4r ocks\u00e5 om skillnader mellan L1- och L2-utveckling. \u00c4r dessa skriftspr\u00e5kliga m\u00f6nster s\u00e4rskilt sv\u00e5ra att l\u00e4ra sig om den grundl\u00e4ggande grammatiska utvecklingen av ett spr\u00e5k p\u00e5b\u00f6rjas senare? Eller kan det till och med vara s\u00e5 att det inte finns skillnader mellan L1-inl\u00e4rare och mer eller mindre tidiga inl\u00e4rare av ett L2, om ingen av dessa inl\u00e4rargrupper beh\u00e4rskar m\u00f6nstret vid skolstart?<\/p>\n\n\n\n Prelimin\u00e4ra resultat i min studie om n\u00e4r barn till\u00e4gnar sig m\u00f6jligheten att utel\u00e4mna har<\/em> och hade<\/em> tyder p\u00e5 att det \u00e4r just skillnaden mellan L1- och L2-inl\u00e4rning som ger ett tydligt utslag. Barn som l\u00e4ser \u00e4mnet svenska i \u00e5k 3 verkar helt beh\u00e4rska principen bakom ha<\/em>-utel\u00e4mning, och n\u00e4r betyg ges f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen i \u00e5k 6 finns inga signaler p\u00e5 att elever med h\u00f6ga betyg utel\u00e4mnar verbet oftare \u00e4n andra. D\u00e4remot g\u00e5r det utifr\u00e5n data p\u00e5 gruppniv\u00e5 inte ens att se att elever som l\u00e4ser svenska som andraspr\u00e5k i \u00e5k 6 skulle ha l\u00e4rt sig sj\u00e4lva den grammatiska principen f\u00f6r utel\u00e4mning (vilket inte utesluter att vissa SVA-elever beh\u00e4rskar den v\u00e4l).<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rhoppningsvis f\u00e5r jag anledning att \u00e5terkomma i framtiden, och s\u00e4ga mer om grundl\u00e4ggande grammatisk utveckling hos barn i ett skolsammanhang, utifr\u00e5n fler m\u00f6nster. Tills dess hoppas jag \u00e5tminstone ha visat hur funderingar om detta inl\u00e4ggs inledande fr\u00e5ga \u2013 n\u00e4r sker spr\u00e5kinl\u00e4rning (inte) automatiskt? \u2013 kan ta sig uttryck i praktiken f\u00f6r den grammatikintresserade.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Adrian Sangfelt, bitr\u00e4dande lektor i svenska med didaktisk inriktning I vilka sammanhang \u00e4r barn och ungas spr\u00e5kutveckling i behov av genomt\u00e4nkt didaktik, och n\u00e4r sker utvecklingen n\u00e4rmast av sig sj\u00e4lv? I forskning om sm\u00e5 barns spr\u00e5k betonas i regel hur automatiskt utvecklingen sker, och hur snabbt de kan l\u00e4ra sig sitt f\u00f6rstaspr\u00e5ks (L1) grundl\u00e4ggande grammatik. … <\/p>\n