Erica Sandlund, professor i engelsk spr\u00e5kvetenskap, Karlstads universitet
Pia Sundqvist, professor i engelskdidaktik, Universitetet i Oslo<\/p>\n\n\n\n
Muntliga spr\u00e5kprov \u00e4r en vattendelare bland elever. Medan en del ser muntliga prov i spr\u00e5k som deras m\u00f6jlighet att f\u00e5 visa mer av vad de verkligen kan, inneb\u00e4r muntliga prov f\u00f6r andra ett \u00e5ngestladdat moment d\u00e4r samtalspartnern, nervositet i att prata inf\u00f6r l\u00e4raren, os\u00e4kerhet kring vad som f\u00f6rv\u00e4ntas och r\u00e4dsla f\u00f6r att f\u00e5 en ren blackout kan samspela. Vi har i m\u00e5nga \u00e5r forskat kring de muntliga spr\u00e5kprovens utf\u00f6rande d\u00e4r vi bland annat har intresserat oss f\u00f6r interaktion och bed\u00f6mning. Ut\u00f6ver v\u00e5rt m\u00e5ng\u00e5riga forskningssamarbete \u00e4r vi ocks\u00e5 mammor till sammanlagt fem ton\u00e5ringar\/unga vuxna och kan d\u00e4rf\u00f6r konstatera att vi sett varianter av ovanst\u00e5ende upplevelser \u00e4ven hos v\u00e5ra egna barn. Elever \u00e4r olika personlighets- och inl\u00e4rningsm\u00e4ssigt, de har olika grad av sj\u00e4lvf\u00f6rtroende och spr\u00e5kf\u00e4rdigheter och de kan ocks\u00e5 samspela p\u00e5 helt olika s\u00e4tt med olika klasskamrater i ett testsammanhang. Hur kan man d\u00e5 tillgodose allas olika behov och styrkor under ett prov i skarpt l\u00e4ge, s\u00e5 som de nationella proven?<\/p>\n\n\n\n
I v\u00e5r forskning om muntliga nationella prov i engelska har vi bland annat studerat hur l\u00e4rare pr\u00f6var sina elevers muntliga spr\u00e5kf\u00e4rdighet utifr\u00e5n ett flertal perspektiv, samt hur elever gemensamt tar sig an de muntliga uppgifterna. Genom en nationell enk\u00e4tunders\u00f6kning (2018) har vi studerat hur l\u00e4rare genomf\u00f6r och bed\u00f6mer de muntliga nationella proven i engelska<\/a> i \u00e5rskurs 9, och konstaterat att det finns b\u00e5de f\u00f6r- och nackdelar med att elevernas egna l\u00e4rare bed\u00f6mer sina egna elever i ett standardiserat prov. \u00c5 ena sidan kan l\u00e4raren, som k\u00e4nner sina elever, se bortom nervositet och bristande socialt samspel mellan tv\u00e5 elever i provsituationen och bed\u00f6ma elevens prestation med h\u00e4nsyn till s\u00e5dana lokala f\u00f6ruts\u00e4ttningar. \u00c5 andra sidan kan en extern bed\u00f6mare utan kunskap om eleverna i andra sammanhang kanske p\u00e5 ett mer \u201dkliniskt\u201d s\u00e4tt bed\u00f6ma eleverna mot standardiserade bed\u00f6mningsfaktorer och d\u00e4rmed bidra till \u00f6kad standardisering. Vi har ocks\u00e5 studerat l\u00e4rares sambed\u00f6mning genom att analysera videoinspelade samtal mellan l\u00e4rare som bed\u00f6mer ett muntligt prov tillsammans. I analyserna (redovisade exempelvis h\u00e4r<\/a> och h\u00e4r<\/a>) har vi visat dels hur l\u00e4rare, i samtal med andra l\u00e4rare om bed\u00f6mning, positionerar sig sj\u00e4lva som str\u00e4nga eller gener\u00f6sa bed\u00f6mare, dels hur l\u00e4rare som bed\u00f6mare konstruerar elevers interaktionella kompetenser utifr\u00e5n faktorer som initiativf\u00f6rm\u00e5ga, sj\u00e4lvst\u00e4ndighet och vilja att bidra till samtalet. Vi har ocks\u00e5 studerat sj\u00e4lva elevsamtalen i inspelade muntliga nationella prov i engelska och visat hur elever hanterar p\u00e5 f\u00f6rhand best\u00e4mda samtals\u00e4mnen<\/a>, hur elever respektive l\u00e4rare i situationen visar hur de tolkar ett givet \u00e4mne<\/a>, och hur denna provuppgiftshantering ocks\u00e5 spelar in i hur eleverna bed\u00f6ms<\/a>. Vidare har vi vetenskapligt pr\u00f6vat n\u00e5gra olika modeller f\u00f6r bed\u00f6martr\u00e4ning f\u00f6r l\u00e4rare i engelska (exempelvis Rater Identity Development<\/a> och workshops om interaktion<\/a> i provsammanhang). Sammantaget har vi kunnat konstatera att muntliga spr\u00e5kprov medf\u00f6r en rad sociala och institutionella utmaningar f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l l\u00e4rare och elever som provkonstrukt\u00f6rer, men ocks\u00e5 att \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r provsituationen hos alla inblandade \u00e4r centralt f\u00f6r framg\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n I v\u00e5r bok, som ges ut 30 maj 2024 (se h\u00e4r<\/a>), f\u00f6resl\u00e5r vi en upps\u00e4ttning principer f\u00f6r just muntliga prov i ett andraspr\u00e5k sammanfattade i det vi kallar f\u00f6r the Testing Talk FAIR Principle (TT FAIR)<\/em>. Principerna best\u00e5r av fyra beskrivande allitterationer som alla anspelar p\u00e5 aspekter av att genomf\u00f6ra och bed\u00f6ma muntlig f\u00e4rdighet i ett andraspr\u00e5k. I v\u00e5r forskning har vi sett att dessa utg\u00f6r sj\u00e4lva k\u00e4rnan i muntliga spr\u00e5kprov d\u00e4r b\u00e5de l\u00e4rare och elever g\u00e5r n\u00f6jda och st\u00e4rkta ur en formell situation.<\/p>\n\n\n\n Den f\u00f6rsta principen, Functional formality <\/strong>(funktionell formalitet<\/em>, F)<\/strong>, utg\u00f6r en p\u00e5minnelse f\u00f6r alla som arbetar med att ta fram och genomf\u00f6ra muntliga prov om att alla former av prov och tester inneb\u00e4r en formell, icke-vardaglig situation f\u00f6r eleverna. Man b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r betrakta elevsamtalet under provtillf\u00e4llet som just ett samtal under provtillf\u00e4llet och inte som representativt och \u00f6verf\u00f6rbart till samtalsf\u00f6rm\u00e5gor i andra sociala sammanhang. Regelverket s\u00e4ger dessutom att l\u00e4raren vid betygss\u00e4ttning \u00e4r skyldig att s\u00e4rskilt beakta elevens resultat vid nationella prov. Den formella aspekten \u00e4r en p\u00e5minnelse om vikten av att som bed\u00f6mare agera professionellt och bed\u00f6ma eleverna r\u00e4ttvist efter samma kriterier. Den andra principen, Amicable atmosphere<\/strong> (ungef\u00e4r, v\u00e4nlig atmosf\u00e4r<\/em>, A<\/strong>) st\u00e5r f\u00f6r den forskning (v\u00e5r egen och andras) som tydligt pekar mot hur muntliga provprestationer p\u00e5verkas av en rad faktorer, varav den st\u00e4mning som uppst\u00e5r eller medvetet skapas under ett elevprov \u00e4r viktig. Med basis i forskning f\u00f6resl\u00e5r vi genom denna princip att den l\u00e4rare som genomf\u00f6r ett muntligt spr\u00e5kprov medvetet b\u00f6r str\u00e4va efter att skapa en avslappnad st\u00e4mning d\u00e4r varje individ kan f\u00e5 visa sina b\u00e4sta kunskaper, oavsett sociala, f\u00e4rdighetsm\u00e4ssiga, eller individuella sociala skillnader. Kort sagt, ingen elev presterar p\u00e5 topp om denne \u00e4r nerv\u00f6s eller upplever den sociala eller bed\u00f6mningsm\u00e4ssiga situationen som obekv\u00e4m. En trygg l\u00e4rare och god planering \u00e4r avg\u00f6rande i sammanhanget. Den tredje principen, Informative interaction<\/strong> (informativ interaktion<\/em>, I<\/strong>) syftar b\u00e5de till att alla parter ska vara v\u00e4l informerade och f\u00f6rberedda inf\u00f6r ett muntligt prov, och till att bed\u00f6mare av prov b\u00f6r ha goda kunskaper om m\u00e5lspr\u00e5ket, provets syfte och den typen av spr\u00e5kligt bed\u00f6mningsunderlag som ett muntligt prov ger \u2013 n\u00e4mligen social interaktion. Den fj\u00e4rde principen, Recorded reliability<\/strong> (ungef\u00e4r inspelad och bokf\u00f6rd reliabilitet\/trov\u00e4rdighet, R<\/strong>) pekar slutligen p\u00e5 vikten av att muntliga prov spelas in. I likhet med hur exempelvis skriftlig fri produktion kan sparas och sambed\u00f6mas av flera bed\u00f6mare, skulle systematiskt inspelade muntliga prov bidra till att alla prov finns dokumenterade och att prov genomf\u00f6rs och bed\u00f6ms p\u00e5 ett p\u00e5litligt och r\u00e4ttvist s\u00e4tt. Ett s\u00e5dant tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt ger ocks\u00e5 m\u00f6jligheter att anv\u00e4nda bed\u00f6mningen formativt f\u00f6r att ge elever \u00e5terkoppling inf\u00f6r fortsatt tr\u00e4ning av muntlig f\u00e4rdighet i engelska eller annat andraspr\u00e5k. TT FAIR-principerna utg\u00f6r allts\u00e5 en upps\u00e4ttning \u201dmindsets\u201d som har sin grund i forskning. De syftar till att bidra till \u00f6kad likv\u00e4rdighet, \u00f6kat sj\u00e4lvf\u00f6rtroende hos elever, och \u00f6kad professionskompetens hos l\u00e4rare som bed\u00f6mare.<\/p>\n\n\n\n Slutligen vill vi lyfta vikten av att provutveckling och provkonstruktion sker i n\u00e4ra samspel med aktuell forskning och med en blick p\u00e5 vilka kompetenser dagens elever kommer att beh\u00f6va i sina framtida liv. Att kunna samspela med andra p\u00e5 ett kompetent, empatiskt och engagerat s\u00e4tt \u00e4r inte bara viktigt i spr\u00e5kundervisning och bed\u00f6mningssammanhang utan de interaktionella, sociala f\u00f6rm\u00e5gorna och m\u00f6tet mellan m\u00e4nniskor k\u00e4nns viktigare \u00e4n n\u00e5gonsin i en tid av digitalisering, artificiell intelligens, och mots\u00e4ttningar mellan grupper i samh\u00e4llet. Att kunna m\u00f6tas genom ett andraspr\u00e5k \u00e4r en viktig del av att bygga social f\u00f6rst\u00e5else, interkulturell kompetens och identitet. Vi tycker att undervisning och bed\u00f6mning b\u00f6r struktureras mot ett s\u00e5dant framtida kunskapsm\u00e5l.<\/p>\n\n\n\n Den nya boken sl\u00e4pps den 30 maj med tillh\u00f6rande webbsida. P\u00e5 bokens webbsida finns bland annat autentiska inspelningar av muntliga nationella prov i engelska med tillh\u00f6rande diskussionuppgifter och f\u00f6rslag p\u00e5 uppl\u00e4gg f\u00f6r kompetensutveckling f\u00f6r l\u00e4rare. <\/p>\n\n\n\n Referens<\/strong><\/p>\n\n\n\n
\n\n\n\n