Lisa Molin, lektor vid Center f\u00f6r skolutveckling i G\u00f6teborg<\/p>\n\n\n\n
Idag sker en stor del av v\u00e5rt l\u00e4sande via webben. Det st\u00e4ller delvis nya krav p\u00e5 l\u00e4saren, s\u00e5som att ha en grundl\u00e4ggande f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r digitala texters s\u00e4rskilda struktur och egenskaper. I detta blogginl\u00e4gg diskuteras vad en digital l\u00e4sf\u00f6rm\u00e5ga p\u00e5 webben egentligen inneb\u00e4r och hur den kan st\u00f6ttas i undervisningen. <\/p>\n\n\n\n
L\u00e5t oss b\u00f6rja med att definiera vad som k\u00e4nnetecknar texter p\u00e5 internet. F\u00f6rest\u00e4ll dig de webbtexter du m\u00f6ter dagligen, som sociala medier, nyhetssidor, receptsidor och forum. Som l\u00e4rare t\u00e4nker du kanske \u00e4ven p\u00e5 webbsidor och digitala l\u00e4romedel som anv\u00e4nds i undervisningen. J\u00e4mf\u00f6rt med tryckta texter p\u00e5 papper \u00e4r dessa texter i h\u00f6gre grad multimodala. Det inneb\u00e4r att de inte bara best\u00e5r av traditionell text, det vill s\u00e4ga bokst\u00e4ver, ord och meningar, utan \u00e4ven av andra uttryckss\u00e4tt eller modaliteter, s\u00e5som videoklipp, ljud, r\u00f6rliga bilder och emojis. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt kan man s\u00e4ga att sj\u00e4lva textbegreppet vidgas och inkluderar alla olika uttryckss\u00e4tt som tillsammans skapar ett budskap. Ett videoklipp eller en serie med bilder kan i ett s\u00e5dant sammanhang allts\u00e5 ocks\u00e5 betraktas som en form av text. En annan skillnad mellan webbtexter och tryckta texter \u00e4r att webbtexter \u00e4r dynamiska och hyperl\u00e4nkade. Det inneb\u00e4r att de f\u00f6r\u00e4ndras n\u00e4r anv\u00e4ndare \u00e4ndrar, skapar nytt och delar inneh\u00e5ll. De \u00e4r ocks\u00e5 l\u00e4nkade till andra texter, vilket kan g\u00f6ra det sv\u00e5rt att urskilja var en text b\u00f6rjar och slutar. Som l\u00e4sare av webbtexter beh\u00f6ver man hantera alla dessa delar, allts\u00e5 avkoda, f\u00f6rst\u00e5, och tolka olika uttryckss\u00e4tt, f\u00f6rst\u00e5 dynamiska strukturer och navigera bland hyperl\u00e4nkar utan att tappa bort sig. Inte minst \u00e4r f\u00f6rm\u00e5gan att hantera dessa delar grundl\u00e4ggande f\u00f6r att kunna f\u00f6rh\u00e5lla sig kritisk. <\/p>\n\n\n\n
Forskning visar att webbl\u00e4sandet \u00e4r utmanande f\u00f6r m\u00e5nga. Studier har exempelvis visat att m\u00e5nga elever saknar strategier f\u00f6r att avkoda och tolka olika modaliteter och f\u00f6rdjupa sin digitala l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else (Cromley, 2018). Trots m\u00e5nga utmaningar, och att skolans styrdokument betonar vikten av att utveckla digitala l\u00e4sf\u00f6rm\u00e5gor, finns det f\u00e5 konkreta exempel p\u00e5 hur detta kan g\u00f6ras i klassrummet. <\/p>\n\n\n\n
I ett mindre forsknings- och utvecklingsprojekt som startade 2023 unders\u00f6kte vi hur st\u00f6ttning f\u00f6r digital l\u00e4sning kan organiseras i undervisningen. Tv\u00e5 h\u00f6gstadieklasser fr\u00e5n G\u00f6teborg deltog, med l\u00e4rare och forskare som planerade, reflekterade och genomf\u00f6rde undervisningen tillsammans. Projektet pr\u00f6vas nu \u00e4ven i en annan kommun. Uppl\u00e4gget omfattade aktiviteter under tre lektioner i varje klass och fokuserade p\u00e5 att eleverna skulle f\u00e5 redskap f\u00f6r att hantera vanliga utmaningar vid l\u00e4sande i webbmilj\u00f6er och samtidigt utveckla den digitala l\u00e4sf\u00f6rm\u00e5gan. Det handlade om att st\u00f6tta eleverna i hur man avkodar, f\u00f6rst\u00e5r, tolkar och f\u00f6rh\u00e5ller sig kritisk n\u00e4r texter best\u00e5r av m\u00e5nga olika modaliteter, \u00e4r interaktiva och hyperl\u00e4nkade. Vanliga utmaningar \u00e4r ocks\u00e5 att hantera distraktioner och inte g\u00e5 vilse i stora m\u00e4ngder text med m\u00e5nga alternativa l\u00e4sv\u00e4gar. Vi ville d\u00e4rf\u00f6r ocks\u00e5 uppm\u00e4rksamma eleverna p\u00e5 vikten av sj\u00e4lvreglerande strategier. <\/p>\n\n\n\n
Undervisningen inspirerades av\u00a0strukturerad undervisning <\/em>(t.ex. Borich, 2017)\u00a0och\u00a0multimodal textanalys <\/em>(t.ex. Danielsson & Selander, 2016). Ett strukturerat f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt i undervisningen inneb\u00e4r att eleverna tr\u00e4nar f\u00e4rdigheter p\u00e5 ett tydligt och m\u00e5linriktat s\u00e4tt. En lektion b\u00f6rjar vanligtvis med att l\u00e4raren presenterar och modellerar ett avgr\u00e4nsat undervisningsomr\u00e5de. D\u00e4refter f\u00e5r eleverna \u00f6va kort med l\u00e4rarens st\u00f6d. L\u00e4raren sammanfattar och kontrollerar sedan vad eleverna uppfattat. Sedan f\u00f6ljer ett l\u00e4ngre pass n\u00e4r eleverna, med tydligt m\u00e5l och inneh\u00e5ll, \u00f6var undervisningsomr\u00e5det p\u00e5 egen hand eller i mindre grupper. Lektionspasset inom en s\u00e5dan undervisning brukar avslutas med en kort utv\u00e4rdering och kontroll av elevernas l\u00e4rande. Det kan exempelvis ske genom att l\u00e4raren st\u00e4ller fr\u00e5gor muntligt i helklass f\u00f6r att f\u00e5 en \u00f6verblick \u00f6ver vad eleverna har uppfattat, eller genom skriftliga, individuella reflektioner utifr\u00e5n s\u00e4rskilda fr\u00e5gest\u00e4llningar.\u00a0<\/p>\n\n\n\n En multimodal textanalys handlar om att analysera de olika modaliteter som ing\u00e5r i texten och hur de bidrar till textens budskap. Vi anv\u00e4nde oss bland annat av Danielssons och Selanders (2016) modell som fokuserar p\u00e5 n\u00e5gra huvudomr\u00e5den: textens \u00f6vergripande struktur, f\u00f6rst\u00e5 och tolka inneh\u00e5ll, samt kritisk granskning av perspektiv i texterna. Varje lektions undervisningsomr\u00e5de motsvarade tre delar av modellen: textens struktur, inneh\u00e5ll, och kritisk granskning. Vi valde tv\u00e5 texter om F\u00f6rintelsen f\u00f6r klassrumsaktiviteterna. Den ena var fr\u00e5n webbsidan Forum f\u00f6r levande historia<\/em> och bestod till majoriteten av traditionell text och bilder. Den andra var ett videoklipp fr\u00e5n YouTube med en influencer som bes\u00f6ker Auschwitz. Utg\u00e5ngspunkten var att texterna skulle vara relevanta f\u00f6r elevernas vardag och spegla aktuellt inneh\u00e5ll i den ordinarie undervisningen. <\/p>\n\n\n\n Varje lektion under det genomf\u00f6rda projektet byggde till stora delar p\u00e5 en strukturerad undervisning<\/em> liknande struktur. Under lektion 1 innebar detta att l\u00e4raren f\u00f6rst introducerade och modellerade hur man g\u00e5r tillv\u00e4ga f\u00f6r att unders\u00f6ka en webbtexts \u00f6vergripande struktur. Efter att eleverna kort f\u00e5tt pr\u00f6va sj\u00e4lva och l\u00e4raren hade bildat sig en uppfattning om att de f\u00f6rst\u00e5tt, fick de sitta 30\u201340 minuter och forts\u00e4tta unders\u00f6ka den aktuella webbtextens \u00f6vergripande struktur, enskilt eller i par, med n\u00e5gra fr\u00e5gest\u00e4llningar som st\u00f6d. Lektionen avslutades med att eleverna enskilt reflekterade \u00f6ver aktiviteten genom digitala exit-tickets i Google. De fick svara p\u00e5 fr\u00e5gor som vad de uppt\u00e4ckt i texten och vilka nya insikter de f\u00e5tt kring l\u00e4sande av webbtexter och sig sj\u00e4lva som l\u00e4sare. <\/p>\n\n\n\n S\u00e5 vilka slutsatser drog vi av projektet? N\u00e4r vi analyserade resultatet utgick vi fr\u00e5n videoinspelade lektioner samt planerings- och reflektionsm\u00f6ten mellan l\u00e4rare och forskare. Elevernas uppfattningar f\u00e5ngades i exit-tickets och gruppintervjuer. Resultatet bekr\u00e4ftade tidigare forskning som visat att elever \u00e4r d\u00e5ligt f\u00f6rberedda p\u00e5 att tolka och f\u00f6rst\u00e5 de olika uttryckss\u00e4tt som finns p\u00e5 en webbsida. Eleverna upplevde att de f\u00e5tt syn p\u00e5 flera nya aspekter av webbsidors konstruktion, trots att de flesta beskriver sig sj\u00e4lva som vana digitala l\u00e4sare. De blev ocks\u00e5 mer medvetna om att de beh\u00f6vde sakta ner tempot under l\u00e4sningens och stanna upp oftare f\u00f6r att f\u00f6rdjupa sig i textens budskap. Det som verkade ha betydelse f\u00f6r elevernas nya insikter var den strukturerade undervisningen s\u00e5som l\u00e4rarens modellering av avgr\u00e4nsade undervisningsomr\u00e5den. Ett exempel var n\u00e4r l\u00e4raren visade p\u00e5 hur f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r textens inneh\u00e5ll kan \u00f6ka n\u00e4r man observerar fler modaliteter i texten. Flera elever uttryckte att de p\u00e5 s\u00e5 vis fick hj\u00e4lp att f\u00e5 syn p\u00e5 detaljer i texten som de annars kunde ha missat. N\u00e4r eleverna sedan pr\u00f6vade detta p\u00e5 egen hand blev de inte bara mer uppm\u00e4rksamma p\u00e5 att olika uttryckss\u00e4tt i en text inneh\u00e5ller ett budskap. De tvingades ocks\u00e5 att sakta ner vilket gjorde att de uppt\u00e4ckte \u00e4nnu fler detaljer och blev mer medvetna om att de ofta l\u00e4ser f\u00f6r fort. <\/p>\n\n\n\n Referenser:<\/p>\n\n\n\n Borich, G. D. (2017). Effective teaching methods: Research-based practice<\/em> (9:e utg.). Pearson. <\/p>\n\n\n\n Cromley, J. G. (2018). Introduction to the special issue: Desiderata for a theory of multi-source multi-modal comprehension. Learning and Instruction<\/em>, 57<\/em>, 1-4.<\/p>\n\n\n\n Danielsson, K., & Selander, S. (2016). Reading multimodal texts for learning \u2013 A model for cultivating multimodal literacy. Designs for Learning, 8<\/em>(1), 25-36. <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Lisa Molin, lektor vid Center f\u00f6r skolutveckling i G\u00f6teborg Idag sker en stor del av v\u00e5rt l\u00e4sande via webben. Det st\u00e4ller delvis nya krav p\u00e5 l\u00e4saren, s\u00e5som att ha en grundl\u00e4ggande f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r digitala texters s\u00e4rskilda struktur och egenskaper. I detta blogginl\u00e4gg diskuteras vad en digital l\u00e4sf\u00f6rm\u00e5ga p\u00e5 webben egentligen inneb\u00e4r och hur den kan … <\/p>\n