Mona Persson Aronson, doktor i musikpedagogik<\/p>\n\n\n\n
\u201dAtt skapa lekv\u00e4rldar genom musikaliskt lekande\u201d \u00e4r titeln p\u00e5 en forskningsstudie som jag och Inga-Lill Emilsson, kollega p\u00e5 l\u00e4rarutbildningen i Karlstad, genomf\u00f6rde tillsammans med barn och l\u00e4rare p\u00e5 tv\u00e5 olika fritidshem h\u00f6sten 2022. Syfte var att introducera ett f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till musik och lek d\u00e4r det inte finns n\u00e5got f\u00f6rutbest\u00e4mt m\u00e5l som skulle uppn\u00e5s, d\u00e4r sj\u00e4lva processen och lusten att delta var det prim\u00e4ra. Vi hade ocks\u00e5 f\u00f6rhoppningar om att studiens genomf\u00f6rande skulle kunna leda till diskussioner kring gemensamt musikaliskt lekande, gestaltande och skapande av lekv\u00e4rldar som en form av fritidshemspedagogik, ett s\u00e4tt att erbjuda barn frihet att utforska och uttrycka sig musikaliskt med r\u00f6st och rytm p\u00e5 sina egna villkor tillsammans med andra, b\u00e5de barn och l\u00e4rare.<\/p>\n\n\n\n
Studien \u00e4r kopplad till forskargruppen Fritidshemspedagogik<\/em> vid Karlstads universitet och kan beskrivas som praktikn\u00e4ra forskning kring fritidshemmets centrala inneh\u00e5ll och ett av fritidshemmets fyra kunskapsomr\u00e5den som handlar om skapande och estetiska uttrycksformer<\/em> (Skolverket, 2023) med fokus p\u00e5 musik och lek som skapas i \u00f6gonblicket. Ett \u00f6ppet f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till vad som kan f\u00f6rst\u00e5s som musik, lek och spr\u00e5k ber\u00f6r l\u00e4rarnas egna deltagande och ljudliga kommunicerande i det musikaliska lekandet. En \u00f6verdriven spr\u00e5kmelodi, betoning och artikulation kan s\u00e4gas \u00f6ka b\u00e5de medvetenheten om den egna r\u00f6sten och prosodins icke-verbala betydelse som spr\u00e5khandling. Detta ser jag som ett s\u00e4tt f\u00f6r fritidshemsl\u00e4rare att praktiskt oms\u00e4tta fritidshemmets uppdrag att uppm\u00e4rksamma och tillvarata barnens egna id\u00e9er och intressen i ett socialt sammanhang.<\/p>\n\n\n\n I studien sammanf\u00f6rde vi musikaliskt lekande<\/em> (Aronson, 2022) och gestaltandet av en lekv\u00e4rld med inspiration av Gunilla Lindqvist (1996; 2002) som under m\u00e5nga \u00e5r arbetade p\u00e5 Karlstads universitet och skrev avhandling \u201dLekens estetik\u201d och myntade begreppet lekv\u00e4rldar.<\/em> Lindqvist var pionj\u00e4r inom pedagogiken med id\u00e9er som transformerade b\u00e5de f\u00f6rskoll\u00e4rar- och fritidspedagogrollen d\u00e5 hon l\u00e4t pedagoger gestalta olika barnbokskarakt\u00e4rer som barnen kunde konfrontera och interagera med. Dialog<\/em> och dilemma<\/em> var centrala begrepp som l\u00e5g till grund f\u00f6r barns delaktighet och engagemang, \u00e4ven \u00e4ventyret och det icke f\u00f6rutbest\u00e4mda var viktigt. \u00d6ppenheten f\u00f6r det som skulle kunna h\u00e4nda i gestaltningen ledde till att l\u00e4rarna fick visa nya sidor av sig sj\u00e4lva, vilket gjorde dem mer intressanta i barnens \u00f6gon.<\/p>\n\n\n\n Det musikaliska lekandet kan liknas vid barns s\u00e4tt att uttrycka sig r\u00f6stligt och kommunicera med ljud och rytmer i samband med spontan lek. Beskrivningen av musikaliskt lekande st\u00f6djer sig i f\u00f6rsta hand p\u00e5 Ranci\u00e8res (2011) teorier om emancipation<\/em> och dissensus<\/em>. Emancipation handlar om frig\u00f6relse av det vi inte tror oss klara av p\u00e5 egen hand, som i detta sammanhang, att som l\u00e4rare lita p\u00e5 sin spontana f\u00f6rm\u00e5ga att samspela musikaliskt med barn och andra l\u00e4rare, vilket kan handla om att f\u00f6rst\u00e4rka en k\u00e4nsla med r\u00f6sten eller hitta p\u00e5 en melodi till en fras. Begreppet dissensus<\/em> anv\u00e4nds f\u00f6r att ifr\u00e5gas\u00e4tta det vi tar f\u00f6r givet kring musik i olika sammanhang. Genom att hitta p\u00e5 n\u00e5got eget s\u00e5 kan vi bryta mot normativa uppfattningar kring vad som kan f\u00f6rst\u00e5s som musik och hur musik ska uttryckas, vilket i sin tur skapar rum f\u00f6r st\u00f6rre variation.<\/p>\n\n\n\n Som deltagande forskare intog jag musikpedagogrollen och introducerade olika aktiviteter som handlade om att anv\u00e4nda r\u00f6sten p\u00e5 olika s\u00e4tt utan att v\u00e4rdera hur det l\u00e4t. Vi turades om att initiera olika ljud som alla h\u00e4rmade. Detta varvades med aktiviteter d\u00e5 alla samtidigt hittade p\u00e5 egna ljud. Exempelvis lekte vi att vi hade ett varsitt bi i handen som fl\u00f6g runt i rummet p\u00e5 olika s\u00e4tt och ibland h\u00e4lsade p\u00e5 varandra. Vi sj\u00f6ng \u00e4ven en s\u00e5ng om paket i olika storlekar och former som vi med ljudliga beskrivningar, \u00f6verdriven prosodi och kroppsspr\u00e5k f\u00f6rst\u00e4rkte inneb\u00f6rden av. Efter en stund introducerades vid sidan av det musikaliska lekandet en mycket os\u00e4ker fiktiv karakt\u00e4r vid namn “Rosa” som var r\u00e4dd f\u00f6r att g\u00f6ra misstag, detta f\u00f6r att skapa olika ing\u00e5ngspunkter f\u00f6r deltagande och engagemang. Barnen visade empati och engagerade sig f\u00f6r att hj\u00e4lpa Rosa och att v\u00e5ga delta vilket hon till slut gjorde genom att \u00f6ppna, under mycket sp\u00e4nning, en gammal koffert som var m\u00e4rkt med \u201dTop secret\u201d. Vardagsf\u00f6rem\u00e5l och leksaker som fanns i den “hemliga resv\u00e4skan” tillsammans med barnens egna r\u00f6ster och handlingar fungerade som inspiration till det fortsatta musikaliska lekandet och gestaltandet.<\/p>\n\n\n\n Med hj\u00e4lp av videoinspelningar tolkades deltagarnas p\u00e5visade meningsskapande genom deras handlingar (Holgersen, 2002). Utifr\u00e5n filmerna kunde vi ocks\u00e5 observera v\u00e5rt eget handlande och v\u00e5r interaktion som deltagande forskare. Filmerna transkriberades fram till dess att v\u00e4skan \u00f6ppnades och deltagarna spred ut sig i rummet och bort fr\u00e5n videokamerorna. Resultat bygger ocks\u00e5 p\u00e5 viss muntlig kommunikation, d\u00e5 barnen spontant ville ber\u00e4tta vad de hade gjort och vad de f\u00f6rkroppsligade genom sina gestaltningar.<\/p>\n\n\n\n Barnens visade meningsskapande skiljer sig fr\u00e5n l\u00e4rarnas. Barnens deltagande beskrivs som \u201dinside the flow\u201d medan l\u00e4rarna v\u00e4ljer en mer observerande position \u201doutside the flow\u201d (jfr. Hadley, 2002). Vilket visar sig d\u00e5 l\u00e4rarna utrycker f\u00f6rv\u00e5ning \u00f6ver att alla barn \u00e4r s\u00e5 glada och ivriga att delta s\u00e5 direkt och s\u00e5 l\u00e4nge. L\u00e4rarna ber\u00e4ttar ocks\u00e5 att de f\u00f6rv\u00e4ntade sig att musiklekandet skulle leda till organiserat spel, ett gemensamt m\u00e5l och ett tydligt slut, vilket inte var fallet. Barnens meningsskapande beskrivs utifr\u00e5n 4 teman (i) visa engagemang<\/em>, (ii) visa empati<\/em>, (iii) utforska ljud och rytmer<\/em> samt (iiii) f\u00f6rkroppsliga olika roller.<\/em> Engagemanget visade sig n\u00e4r barnen omedelbart b\u00f6rjade h\u00e4rma de ljud med r\u00f6sten som jag introducerade och de gav sig genast i kast med att pr\u00f6va alla saker som fanns i den hemliga v\u00e4skan. Empatin visade sig framf\u00f6r allt i barnens s\u00e4tt att visa medk\u00e4nsla med den os\u00e4kra Rosa d\u00e5 de tog henne i hand och f\u00f6rklarade att hon inte skulle vara orolig. Barnen utforskade ljud och rytmer dels genom att spela med filtklubbor eller \u00e4tpinnar i bambu b\u00e5de med varandra och p\u00e5 olika saker i rummet som ribbstolar, b\u00e4nkar och andra ting. Vissa roller som barnen hade f\u00f6rkroppsligat blev vi uppm\u00e4rksammade p\u00e5 f\u00f6rst n\u00e4r lekandet var slut och barnen sj\u00e4lvmant kom fram och ville ber\u00e4tta vad de hade varit, bland annat tv\u00e5 detektiver, en journalist och en gestalt med prasslande aluminium h\u00e5r. <\/p>\n\n\n\n Studien har genererat en f\u00f6rsta forskningsartikel (under publicering) och en poddserie i 5 avsnitt https:\/\/pedagogvarmland.se\/poddar\/att-skapa-lekvarldar-genom-musikaliskt-lekande\/<\/a> Ytterligare en andra artikel som bygger p\u00e5 intervjuer med l\u00e4rarna i samband med det musikaliska lekandet kommer att handla om deras syn p\u00e5 musikaliskt lekande och lekv\u00e4rldar som en form av fritidshemspedagogik.<\/p>\n\n\n\n Mona Persson Aronson, september 2024<\/p>\n\n\n\n Referenser:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Aronson, M.E.P. (2022). F\u00f6rskoll\u00e4rare kan delta i musikaliskt lekande, men avst\u00e5r: en kvalitativ studie om musikalisk emancipation<\/a><\/em>. Doktorgradsavhandling, H\u00f8gskolen i Innlandet.<\/p>\n\n\n\n Aronson, M. P. & Hjalmarsson, M. (under utgivning). Musical play and playworlds create meaning in Swedish school-age educare centres: A matter of engagement, empathy, exploration and embodiment. Nordisk tidsskrift for pedagogikk og kritikk. <\/em><\/p>\n\n\n\n Lindqvist, G. (1996). Lekens m\u00f6jligheter: om skapande lekpedagogik i f\u00f6rskola och skola.<\/a><\/em> Studentlitteratur.<\/p>\n\n\n\n Lindqvist, G. (2002). Lekens estetik<\/a>.<\/em> Psyke & Logos, 23,(437\u2013450).<\/p>\n\n\n\n Ranci\u00e8re, J. (2011). Den okunnige l\u00e4raren: fem lektioner om intellektuell frig\u00f6relse<\/a><\/em>. Gl\u00e4nta.<\/p>\n\n\n\n