Malin Granstr\u00f6m, l\u00e4rare Eda kommun (f.d. spr\u00e5k-, l\u00e4s och skrivutvecklare)<\/p>\n\n\n\n
Under flera \u00e5r har skolor i Eda kommun arbetat med ett f\u00f6rb\u00e4ttringsarbete som syftat till att v\u00e5ra elever ska bli skickligare p\u00e5 att l\u00e4sa. F\u00f6r att definiera l\u00e4sskicklighet har vi anv\u00e4nt den teoretiska modellen kallad The Simple View of Reading<\/em> d\u00e4r l\u00e4sning best\u00e5r av avkodning och spr\u00e5kf\u00f6rst\u00e5else. Att beh\u00e4rska den tekniska f\u00e4rdigheten avkodning \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att eleven ska kunna l\u00e4sa med flyt och f\u00f6rst\u00e5 vad texten de l\u00e4ser vill s\u00e4ga. Det h\u00e4r inl\u00e4gget fokuserar p\u00e5 att beskriva f\u00f6rb\u00e4ttringsarbetet som utf\u00f6rdes i en klass i \u00e5rskurs 3 som l\u00e4mnade l\u00e5gstadiet sommaren 2024. Detta var den f\u00f6rsta \u00e5rskursen som tagit del av denna l\u00e4sundervisning under hela sin l\u00e5gstadiet. Tv\u00e5 av klassens elever reflekterar \u00f6ver sin l\u00e4sundervisning och l\u00e4sutveckling, men \u00e4ven hela klassens resultat och tankar finns med. Klassens l\u00e4rare och rektor ger ut \u00f6ver detta sin syn p\u00e5 saken.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6rb\u00e4ttringsarbetet har organiserats som aktionsforskning<\/em>, vilket inneb\u00e4r att vi l\u00e4rare systematiskt unders\u00f6kt v\u00e5r egen l\u00e4sundervisning. Vi har identifierat problem, pr\u00f6vat nya metoder, analyserat resultaten och justerat v\u00e5r undervisning f\u00f6r att f\u00f6rena v\u00e5r praktiska yrkeskunskap med forskning och sj\u00e4lva driva v\u00e5r utveckling. Tv\u00e5 inl\u00e4gg om detta f\u00f6rb\u00e4ttringsarbete har tidigare publicerats, varav ett i CSL:s blogg; d\u00e4r vi belyser just kopplingen mellan teori och praktik och hur vi f\u00f6rs\u00f6kt st\u00e4rka skolans vetenskaplighet<\/a>. Ett annat inl\u00e4gg, i Pedagog V\u00e4rmland, belyser sj\u00e4lva l\u00e4sundervisningen<\/a>. Pedagogerna har filmat varandra under ett lektionspass d\u00e5 de undervisat i l\u00e4sning och efter denna lektion samlats f\u00f6r att diskutera kvalit\u00e9n utifr\u00e5n ett observationsprotokoll med i f\u00f6rv\u00e4g fastst\u00e4llda kvalitetskriterier.<\/a><\/p>\n\n\n\n Cathrin \u00e4r l\u00e5gstadiel\u00e4rare och gick med i f\u00f6rb\u00e4ttringsarbetet f\u00f6r tre \u00e5r sen n\u00e4r hon tog emot en ny \u00e5rskurs 1. Hon k\u00e4nner att det har p\u00e5verkat hennes undervisning till det b\u00e4ttre och hon vill forts\u00e4tta utveckla sin l\u00e4sundervisning. \u201dMan m\u00e5ste h\u00e5lla i och h\u00e5lla ut f\u00f6r att f\u00e5 resultat\u201d, s\u00e4ger Cathrin. \u201dDet k\u00e4nns som att resultaten b\u00f6rjar komma nu n\u00e4r vi gjort detta n\u00e5gra \u00e5r.\u201d Hon upplever att eleverna blivit mer motiverade till l\u00e4sning och att de kan l\u00e4sa b\u00e5de korrekt och snabbt.<\/p>\n\n\n\n F\u00f6r att f\u00f6lja Cathrins klass och de enskilda elevernas l\u00e4sutveckling har vi anv\u00e4nt LegiLexis avkodningstester \u201dOrd p\u00e5 en minut\u201d. Avkodningen, elevernas tekniska l\u00e4sning, kartl\u00e4ggs i tv\u00e5 snabbl\u00e4sningstester. Testerna \u00e4r utformade som listor d\u00e4r den ena listan best\u00e5r av vanligt f\u00f6rekommande ord och den andra av s\u00e5 kallade nonsensord<\/em>. Syftet med avkodning av vanliga ord \u00e4r att unders\u00f6ka hur v\u00e4l elevens l\u00e4sning har automatiserats. Nonsensorden \u00e4r fiktiva ord som saknar betydelse. Att kunna l\u00e4sa dessa p\u00e5hittade ord \u00e4r inte en viktig f\u00e4rdighet i sig, men att kunna anv\u00e4nda ljudning\/alfabetisk avkodning \u00e4r grundl\u00e4ggande f\u00f6r fortsatt l\u00e4sutveckling. D\u00e5 eleven kanske l\u00e4ser endast delar av ordet och utifr\u00e5n sammanhanget gissar sig till resten, kan l\u00e4raren genom nonsensord isolera elevens f\u00f6rm\u00e5ga f\u00f6r alfabetisk avkodning. Med detta kan l\u00e4raren se vilken undervisning eleven \u00e4r i st\u00f6rst behov av. Detta kan exempelvis vara att jobba mot en s\u00e4krare p\u00e5 alfabetisk avkodning eller ett \u00f6kat l\u00e4sflyt.<\/p>\n\n\n\n Elevernas resultat redovisas i niv\u00e5er. Hur m\u00e5nga ord som kr\u00e4vs f\u00f6r att n\u00e5 den h\u00f6gsta niv\u00e5n \u00f6kar f\u00f6r varje \u00e5rskurs. Eftersom det \u00e4r sv\u00e5rare att l\u00e4sa nonsensord kr\u00e4vs f\u00e4rre nonsensord \u00e4n riktiga ord f\u00f6r den h\u00f6gsta niv\u00e5n. Resultaten f\u00f6r den h\u00e4r klassen visar att 50% av eleverna n\u00e5r den h\u00f6gsta niv\u00e5n f\u00f6r automatiserad avkodning precis innan de l\u00e4mnar \u00e5rskurs 3. F\u00f6r den alfabetiska avkodningen \u00e4r siffran 63% av klassen. N\u00e4r samma elever gick i \u00e5rskurs 1 fanns inga elever som presterade p\u00e5 den allra h\u00f6gsta niv\u00e5n f\u00f6r \u00e5rskursen. Till skillnad mot d\u00e5 presterar de nu h\u00f6gt \u00f6ver det som LegiLexi anger som rikssnitt.<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r vi fr\u00e5gade eleverna var de helt eniga om att de ville l\u00e4ra sig l\u00e4sa f\u00f6r vuxenlivet: jobba, betala r\u00e4kningar och f\u00f6r att kunna l\u00e4sa f\u00f6r sina barn. Men eleverna hade ocks\u00e5 mer personliga \u00f6nskningar. En flicka menade att n\u00e4r hon fick barn ville hon kunna l\u00e4sa i en bok f\u00f6r att l\u00e4ra sig hur man tar hand om barn. Om hon inte visste var det d\u00e4r st\u00e4llet l\u00e5g som v\u00e4gde och m\u00e4tte barn ville hon kunna l\u00e4sa det p\u00e5 skyltar. En annan ville bli bra p\u00e5 att l\u00e4sa ritningar ifall han skulle bygga ett hus \u201ds\u00e5 att inte d\u00f6rren hamnar p\u00e5 \u00f6verv\u00e5ningen och man m\u00e5ste ha stege f\u00f6r att g\u00e5 in\u201d. Eleverna diskuterade fram hur en \u201dproffs-l\u00e4sare\u201d l\u00e4ser och vilka hinder som kan finnas f\u00f6r att l\u00e4ra sig att l\u00e4sa. Eleverna framh\u00f6ll att desto skickligare l\u00e4sare, desto mindre beroende av bilder blir man. Man kan l\u00e5na vilken bok som helst i biblioteket och den kan vara \u201dhur tjock och stor som helst\u201d. En proffs-l\u00e4sare l\u00e4ser tyst i hj\u00e4rnan, menar eleverna, och kan bara titta p\u00e5 ordet utan att l\u00e5ta ljuden. De utvecklade en stor medvetenhet om hur viktig bokstavskunskap var och f\u00f6rstod ocks\u00e5 att det fanns f\u00f6rsv\u00e5rande omst\u00e4ndigheter och n\u00e4mnde s\u00e4rskilt dyslexi eller \u201dnyb\u00f6rjare p\u00e5 svenska som inte kan olika regler som sj-ljudet\u201d. F\u00f6r att \u00f6verbrygga hindren gav de r\u00e5det att b\u00f6rja med enkla texter och inte f\u00f6r sv\u00e5ra ord.<\/p>\n\n\n\n Alla i f\u00f6rb\u00e4ttringsarbetet har tillsammans utarbetat olika lektionsstrukturer och inneh\u00e5ll f\u00f6r l\u00e4sundervisningen i \u00e5rskurserna 1\u20133. L\u00e4rare f\u00f6r samma \u00e5rskurs har anv\u00e4nt samma grund, men den har f\u00f6rfinats och utvecklats varje \u00e5r och den kunskapen beh\u00f6ver vi h\u00e5lla levande och revidera d\u00e5 v\u00e5ra elever l\u00e4r sig alltmer allt tidigare. V\u00e5r kollega Anna, som varit verksam som l\u00e4rare i \u00f6ver trettio \u00e5r, ser att det hon tidigare gjorde p\u00e5 v\u00e5ren i \u00e5rskurs 1 g\u00f6r hon nu redan efter n\u00e5gra m\u00e5nader p\u00e5 h\u00f6stterminen. \u201dVi f\u00e5r v\u00e5ra elever att utvecklas p\u00e5 detta s\u00e4tt, utmanar dem, har h\u00f6ga f\u00f6rv\u00e4ntningar. F\u00f6rb\u00e4ttringsarbetet har varit min viktigaste men ocks\u00e5 sv\u00e5raste fortbildning! Jag kan helt \u00e4rligt s\u00e4ga att jag inte l\u00e4rt mig s\u00e5 mycket under hela min yrkesverksamma tid som under de senaste \u00e5ren med f\u00f6rb\u00e4ttringsarbetet.\u201d Elevernas rektor Thea s\u00e4ger att hon under alla sina \u00e5r som skolledare velat vila p\u00e5 forskning. Hon tycker att det faktum att f\u00f6rb\u00e4ttringsarbetet inneh\u00e5llit aktionsforskning och video har gjort att l\u00e4rare tydligare sett den egna utvecklingen. Det har varit n\u00e5got som f\u00f6r\u00e4ndrat undervisningen och hon har sett hur det gett slitna l\u00e4rare energi.<\/p>\n\n\n\n Tv\u00e5 av eleverna som vi i den h\u00e4r texten kallar Anton och Erik hade det k\u00e4mpigt med l\u00e4sningen i b\u00e5de \u00e5rskurs 1 och 2. N\u00e4r de nu l\u00e4mnar \u00e5rskurs 3 \u00e4r de stolta \u00f6ver sin utveckling. Under v\u00e5ren 2024 har Erik, Anton och deras klasskamrater agerat som l\u00e4sande f\u00f6rebilder och l\u00e4st h\u00f6gt f\u00f6r barn i f\u00f6rskola, f\u00f6rskoleklass och ettan. Syftet f\u00f6r Erik \u00e4r att \u201dl\u00e4ra de sm\u00e5 att man kan s\u00e4ga fel\u201d och Anton l\u00e4gger till att han ville ge dem boktips och f\u00f6rmedla att han \u201dtyp inte var s\u00e5 j\u00e4ttebra\u201d n\u00e4r han var i deras \u00e5lder, men \u201difall man tr\u00e4nar v\u00e4ldigt mycket blir man b\u00e4ttre\u201d. N\u00e4r jag fr\u00e5gar vad deras b\u00e4sta tips till en elev i ettan som tycker det \u00e4r j\u00e4ttesv\u00e5rt att l\u00e4ra sig att l\u00e4sa \u00e4r svarar Erik snabbt: \u201dL\u00e4raren! L\u00e4raren m\u00e5ste heja p\u00e5 barnen att l\u00e4sa.\u201d Antons viktigaste r\u00e5d till eleven \u00e4r att \u201daldrig sluta l\u00e4sa, bara k\u00e4mpa\u201d. <\/p>\n\n\n\n Malin Granstr\u00f6m, oktober 2024<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Malin Granstr\u00f6m, l\u00e4rare Eda kommun (f.d. spr\u00e5k-, l\u00e4s och skrivutvecklare) Under flera \u00e5r har skolor i Eda kommun arbetat med ett f\u00f6rb\u00e4ttringsarbete som syftat till att v\u00e5ra elever ska bli skickligare p\u00e5 att l\u00e4sa. F\u00f6r att definiera l\u00e4sskicklighet har vi anv\u00e4nt den teoretiska modellen kallad The Simple View of Reading d\u00e4r l\u00e4sning best\u00e5r av avkodning … <\/p>\n