Camilla Gr\u00f6nvall Fransson, pedagogisk utvecklare med inriktning akademisk litteracitet, M\u00e4lardalens universitet<\/p>\n\n\n\n
Fr\u00e5gan om studenters akademiska l\u00e4sande och skrivande har med j\u00e4mna mellanrum blossat upp i olika debattforum de senaste tio \u00e5ren. Kanske kan man s\u00e4ga att artikeln \u201dV\u00e5ra studenter kan inte svenska\u201d i Upsala Nya Tidning i januari 2013 (Enefalk et al.) inledde den moderna debatten om studenters skrivande. H\u00f6sten 2024 har denna \u201dspr\u00e5kkrisdebatt\u201d mestadels handlat om bristande l\u00e4skompetens \u2013 inte bara i skolans tidigare stadier, utan ocks\u00e5 i h\u00f6gre utbildning. H\u00f6gskolel\u00e4rare har vittnat om att studenter inte hinner, orkar eller f\u00f6rm\u00e5r l\u00e4sa omfattande kurslitteratur.\u00a0<\/p>\n\n\n\n
Den h\u00e4r typen av krisdebatt \u00e4r inte ny (Malmstr\u00f6m 2017). Under 1900-talet finns liknande exempel p\u00e5 bristdiskurs, inte minst i tider av snabba samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndringar. Men fr\u00e5gan \u00e4r hur 2000-talets ibland n\u00e5got onyanserade debatt kan f\u00f6rst\u00e5s, och vad den \u00e4r ett uttryck f\u00f6r. I media har de kritiska r\u00f6sterna h\u00f6rts starka; forskarr\u00f6sterna har varit f\u00e5. En orsak kan vara att det i Sverige faktiskt finns ganska sparsamt med aktuell forskning om studenters skriftspr\u00e5kskompetens.<\/p>\n\n\n\n
Den akademiska skrivforskningen har etablerats i Sverige under 2000-talet. Framf\u00f6rallt har forskningsintresset r\u00f6rt aspekter av skrivandet som inbegriper fr\u00e5gor om \u00e4mneslitteracitet och kontext. S\u00e5 har till exempel akademiskt skriftspr\u00e5k studerats hos l\u00e4rarstudenter (Ask 2007; Erixon & Josephson 2017; Hort 2020), ingenj\u00f6rsstudenter (H\u00e5llsten 2008; Eriksson 2014), farmakologistudenter (Lennartson-Hokkanen 2016), studenter i historia respektive nationalekonomi (Bl\u00e5sj\u00f6 2004) samt studenter i socialt arbete och sociologi (Eklund Heinonen, Lennartson-Hokkanen & Nord 2018). Inom det forskningsparadigm som har varit dominant under 2000-talet, academic literacies<\/em>-traditionen (jfr Lea & Street 1998), riktas oftast intresset just mot s\u00e5dana aspekter av skrivande och textskapande. Mer s\u00e4llan studeras individers skriftspr\u00e5kliga produktionsf\u00f6rm\u00e5ga. Det finns d\u00e4rf\u00f6r ganska lite evidensbaserad kunskap om svenska h\u00f6gskolestudenters akademiska l\u00e4sande och skrivande idag. <\/p>\n\n\n\n I mitt avhandlingsprojekt intresserar jag mig f\u00f6r h\u00f6gskolestudenters akademiska litteracitetspraktiker. Mer specifikt vill jag synligg\u00f6ra och f\u00f6rst\u00e5 deras arbetsprocesser, strategier och uppfattningar av akademiskt l\u00e4sande och skrivande kopplat till examination. S\u00e4rskilt intresserar jag mig f\u00f6r studenter som i n\u00e5gon m\u00e5n har sv\u00e5rt att n\u00e5 G p\u00e5 skriftliga uppgifter, och hur de hanterar de skriftspr\u00e5kliga krav som st\u00e4lls.<\/p>\n\n\n\n Avhandlingens empiri utg\u00f6rs av tre delstudier. Inledningsvis genomf\u00f6rde jag en generell, enk\u00e4t bland studenter vid olika utbildningsprogram och olika l\u00e4ros\u00e4ten. Dessutom rekryterades fyra studenter till en mer omfattande fallstudie, d\u00e4r jag f\u00f6ljde dem under deras arbetsprocess med en autentisk examinationsuppgift. Materialet h\u00e4r best\u00e5r fr\u00e4mst av intervjuserier, men ocks\u00e5 insamlade texter och anteckningar. Den tredje och avslutande delstudien utg\u00f6rs av en enk\u00e4t som besvarades av spr\u00e5khandledare vid spr\u00e5kverkst\u00e4der runtom i Sverige. Materialet samlades in f\u00f6re h\u00f6sten 2022, allts\u00e5 innan Open AI<\/em> lanserade sin stora spr\u00e5kmodell ChatGPT<\/em>. Det inneb\u00e4r att AI-aspekter av skrivande inte alls syns i min studie.<\/p>\n\n\n\n Resultaten visar att studenter generellt anv\u00e4nder digitala resurser och verktyg i mycket stor omfattning. De mest os\u00e4kra skribenterna tenderar att vara de som \u00e4r mest beroende av verktyg. Ut\u00f6ver universalresursen Google<\/em>, \u00e4r synonymverktyg den resurs som anv\u00e4nds allra mest \u2013 i f\u00f6rsta hand synonymer.se<\/em>. I studentenk\u00e4ten, s\u00e5v\u00e4l som i fallstudien, framkommer att synonymverktyg har ett mycket specifikt anv\u00e4ndningsomr\u00e5de. Synonymer anv\u00e4nds f\u00f6r att byta ut ord i textpartier som har kopierats fr\u00e5n en k\u00e4lltext. Detta arbetss\u00e4tt, patchwriting<\/em> (Moore Howard 1992), erbjuder ett snabbt s\u00e4tt att skriva om text \u201dmed egna ord\u201d, som det brukar heta. Men mycket tyder p\u00e5 att detta inneb\u00e4r ett instrumentellt skrivf\u00f6rlopp, d\u00e4r skribenten har l\u00e5g grad av kognitiv kontakt med inneh\u00e5llet. Det \u00e4r allts\u00e5 m\u00f6jligt eller troligt att denna typ av kopieringsbaserat skrivande inte gynnar l\u00e4rande i s\u00e5 h\u00f6g grad som man skulle \u00f6nska.<\/p>\n\n\n\n Avhandlingens resultat pekar ocks\u00e5 mot att m\u00e5nga studenter \u00e4r of\u00f6rberedda p\u00e5 de krav p\u00e5 l\u00e4sande och skrivande som st\u00e4lls vid universitetsstudier. Fallstudiens studenter har sv\u00e5rt att riktigt greppa vad som k\u00e4nnetecknar akademiskt spr\u00e5k. De f\u00f6rknippar akademiskt skrivande med detaljer i skrivandet, ofta p\u00e5 ordniv\u00e5. Mer konkret n\u00e4mner de APA-regler och f\u00f6rbud mot vissa ord som typiskt f\u00f6r akademiskt skrivande. I flera fall uttrycker studenterna uppfattningar som verkar vara grova f\u00f6renklingar \u2013 som att och<\/em> ska ers\u00e4ttas med samt<\/em>, och l\u00e4rare<\/em> ska ers\u00e4ttas med pedagog<\/em>. Inte heller \u00e4r l\u00e4rares respons till s\u00e5 stor hj\u00e4lp. Informanterna i fallstudien har alla erfarit kommentarer som exempelvis \u201dArbeta vidare med skrivandet\u201d eller \u201dL\u00e4s igenom texten f\u00f6re inl\u00e4mning\u201d. Men hur ska studenterna f\u00f6rst\u00e5 vad som beh\u00f6ver f\u00f6rb\u00e4ttras mer konkret?<\/p>\n\n\n\n Flera studenter avst\u00e5r fr\u00e5n att fr\u00e5ga examinerande l\u00e4rare om hj\u00e4lp. M\u00e5nga anv\u00e4nder privata n\u00e4tverk f\u00f6r att f\u00e5 hj\u00e4lp, om de inte s\u00f6ker sig till spr\u00e5kverkstaden. M\u00e5nga studenter samarbetar med varandra i examinationsuppgifter, och de s\u00f6ker efter modelltexter att imitera. F\u00f6r eftersom svenska l\u00e4ros\u00e4ten vare sig har uppdrag att undervisa, eller ge s\u00e4rskilt st\u00f6d, i akademiskt spr\u00e5k, l\u00e4mnas m\u00e5nga studenter ensamma i den akademiska spr\u00e5kutvecklingen.<\/p>\n\n\n\n Inte alla studenter m\u00f6ter lika stora utmaningar i den akademiska skrifthanteringen, men det \u00e4r inte heller f\u00e5. Att avhandlingens resultat speglar en studentpopulation som \u00e4r spr\u00e5kligt mycket heterogen n\u00e4r det g\u00e4ller skrifthantering \u00e4r inte ov\u00e4ntat. Samtidigt \u00e4r det intressant att det tjugo \u00e5r efter direktivet om breddad rekrytering finns s\u00e5 liten beredskap f\u00f6r att m\u00f6ta studenters skriftspr\u00e5ksutveckling. Spr\u00e5ket \u00e4r en del av, och ett kraftfullt och n\u00f6dv\u00e4ndigt redskap i akademiskt arbete. D\u00e4rf\u00f6r vore det gynnsamt att integrera undervisning om akademiskt spr\u00e5k i h\u00f6gskolans utbildningar (se t.ex. Eklund Heinonen 2015). D\u00e4rtill finns fortfarande vita fl\u00e4ckar p\u00e5 forskningskartan; kunskapen om studenters skrifthantering och skrivprocesser \u00e4r \u00e4nnu otillr\u00e4cklig. Och kanske beh\u00f6ver vi omformulera fr\u00e5gan om hur dagens h\u00f6gskolestudenter skriver. Kanske borde vi ist\u00e4llet fr\u00e5ga oss vilka f\u00f6ruts\u00e4ttningar h\u00f6gskolestudenter f\u00e5r att utveckla sitt akademiska skriftspr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n Ask, S. (2007). V\u00e4gar till ett akademiskt skriftspr\u00e5k<\/em>. Diss. V\u00e4xj\u00f6: V\u00e4xj\u00f6 universitet, 2007. V\u00e4xj\u00f6.<\/p>\n\n\n\n Bl\u00e5sj\u00f6, M. (2004). Studenters skrivande i tv\u00e5 kunskapsbyggande milj\u00f6er<\/em>. Diss. Stockholm: Univ, 2004. Stockholm.<\/p>\n\n\n\n Dysthe, O., Hertzberg, F. & Hoel, T.L. (2011). Skriva f\u00f6r att l\u00e4ra: skrivande i h\u00f6gre utbildning<\/em>. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.<\/p>\n\n\n\n Eklund Heinonen, M., & Sk\u00f6ldvall, K. (2015). Nu har vi ett gemensamt spr\u00e5k \u2013 om \u00e4mnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande. H\u00f6gre utbildning<\/em>, 5(2), 133\u2013138. https:\/\/doi.org\/10.23865\/hu.v5.772<\/p>\n\n\n\n Eklund Heinonen, M., Lennartson-Hokkanen, I. & Nord, A. (2018). \u201dMer \u00e4n bara text och ord\u201d. Akademiskt skrivande i utbildningar i socialt arbete och sociologi<\/em>. Uppsala: Institutionen f\u00f6r nordiska spr\u00e5k.<\/p>\n\n\n\n Enefalk, H. et al (2013, 2 januari). V\u00e5ra studenter kan inte svenska. Upsala Nya Tidning<\/em>.<\/p>\n\n\n\n Eriksson, A. (2014). Formulating knowledge: engaging with issues of sustainable development through academic writing in engineering education<\/em>. Diss. (sammanfattning) G\u00f6teborg: G\u00f6teborgs universitet, 2014. G\u00f6teborg.<\/p>\n\n\n\n Erixon, P. & Josephson, O. (red.) (2017). Kampen om texten: examensarbetet i l\u00e4rarutbildningen<\/em>. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur AB.<\/p>\n\n\n\n Hort, S. (2020). Skrivprocesser p\u00e5 h\u00f6gskolan: text, plats och materialitet i uppsatsskrivandet<\/em>. Diss. \u00d6rebro: \u00d6rebro universitet, 2020. \u00d6rebro.<\/p>\n\n\n\n H\u00e5llsten, S. (2008). Ingenj\u00f6rer skriver: verksamheter och texter i arbete och utbildning<\/em>. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2008. Stockholm.<\/p>\n\n\n\n Lennartson-Hokkanen, I. (2016). Organisation, attityder, l\u00e4randepotential [Elektronisk resurs] : ett skrivpedagogiskt samarbete mellan en akademisk utbildning och en spr\u00e5kverkstad<\/em>. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2016. Stockholm.<\/p>\n\n\n\n Malmstr\u00f6m, M. (2017). Synen p\u00e5 skrivande: f\u00f6rest\u00e4llningar om skrivande i mediedebatter och gymnasieskolans l\u00e4roplaner<\/em>. Diss. Lund: Lunds universitet, 2017. Lund.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Camilla Gr\u00f6nvall Fransson, pedagogisk utvecklare med inriktning akademisk litteracitet, M\u00e4lardalens universitet Fr\u00e5gan om studenters akademiska l\u00e4sande och skrivande har med j\u00e4mna mellanrum blossat upp i olika debattforum de senaste tio \u00e5ren. Kanske kan man s\u00e4ga att artikeln \u201dV\u00e5ra studenter kan inte svenska\u201d i Upsala Nya Tidning i januari 2013 (Enefalk et al.) inledde den moderna … <\/p>\n