Marie Wejrum, doktor i pedagogiskt arbete<\/p>\n\n\n\n
I en v\u00e4rld d\u00e4r nyhetsmedier var och varannan dag f\u00f6rmedlar rubriker och uttalanden som utmanar v\u00e5ra f\u00f6rest\u00e4llningar om v\u00e4rlden \u00e4r det sv\u00e5rt att veta vad vi som l\u00e4sare och mediekonsumenter kan lita p\u00e5 och inte. Jag har vid upprepade tillf\u00e4llen under de senaste \u00e5ren t\u00e4nkt \u201ddet h\u00e4r kan inte vara sant\u201d, men g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng blivit \u00f6verbevisad medan v\u00e4rldsordningen byggs om. S\u00e5 om vi inte har v\u00e5r tidigare erfarenhet och kunskap att falla tillbaka p\u00e5, hur ska vi d\u00e5 kunna bed\u00f6ma trov\u00e4rdigheten i de budskap vi m\u00f6ter? Och \u00e4nnu viktigare \u2013 hur ska vi i skolans l\u00e4sundervisning l\u00e4ra elever att l\u00e4sa, analysera och v\u00e4rdera de budskap de m\u00f6ter i olika medier?<\/p>\n\n\n\n
I september disputerade jag med min avhandling L\u00e4sa bredvid raderna: H\u00f6gstadieelevers kritiska l\u00e4sning av digitala multimodala argumenterande texter. <\/em><\/a>I den unders\u00f6ker jag hur \u00e5ttondeklassare g\u00f6r n\u00e4r de l\u00e4ser argumenterande texter p\u00e5 n\u00e4tet som f\u00f6rs\u00f6ker p\u00e5verka dem p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Jag har filmat elever i tre klasser n\u00e4r de l\u00e4ser texter p\u00e5 sina datorer och samtalar om texterna i par och i grupper. Jag har ocks\u00e5 genomf\u00f6rt tolv semistrukturerade intervjuer med elever i par efter\u00e5t f\u00f6r att f\u00e5 en f\u00f6rdjupad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r det som skedde under de filmade textsamtalen. N\u00e5got som framtr\u00e4der b\u00e5de i de filmade textsamtalen och i intervjuerna \u00e4r hur mycket kloka funderingar m\u00e5nga h\u00f6gstadieelever har n\u00e4r det g\u00e4ller b\u00e5de texter, medier och hur kommunikation fungerar. Vissa uttalanden av eleverna har s\u00e4rskilt fastnat i mitt medvetande. Ett av dem handlar om informationsk\u00e4llor och hur budskap kan f\u00f6rvanskas p\u00e5 v\u00e4gen mellan avs\u00e4ndare och mottagare. Det var Kalle som i en intervju drog en parallell till viskleken n\u00e4r han pratade om trov\u00e4rdigheten i en av de debattartiklar klasserna fick l\u00e4sa. Debattartikeln handlar om spr\u00e5kbruk och st\u00f6k i skolan, skrivet av en uppr\u00f6rd mamma utifr\u00e5n det hon har h\u00f6rt fr\u00e5n sin dotter. Kalle f\u00f6rklarar hur han v\u00e4rderar mammans trov\u00e4rdighet:<\/p>\n\n\n\n Och sen s\u00e5 \u00e4r hon [mamman] ju andra- till tredjehandsk\u00e4lla, s\u00e5 det blir ju inte s\u00e5 j\u00e4ttep\u00e5litligt d\u00e5. Bara f\u00f6r att, sanningen \u00e4ndras ju, det \u00e4r ju d\u00e4rf\u00f6r rykten och andra aldrig st\u00e4mmer \u00f6verens. Typ viskleken! D\u00e5 blir det n\u00e4stan aldrig r\u00e4tt, f\u00f6r alla h\u00f6r olika. \/\u2026\/ F\u00f6r det \u00e4ndras ju hela tiden. (Kalle, 8b)<\/p><\/p>\n\n\n\n Men \u00e4ven om eleverna som deltog i studien visade prov p\u00e5 god medvetenhet i sin syn p\u00e5 texternas trov\u00e4rdighet, visar studien samtidigt hur m\u00e5nga elever visade stor tilltro till texterna och deras avs\u00e4ndare. Ett av de resultat som jag lyfter fram i avhandlingen \u00e4r just denna dubbelhet. Exempel p\u00e5 vad som gjorde eleverna \u00f6vertygade om att texterna gick att lita p\u00e5 var om de var snygga, v\u00e4lproducerade, hade ett avancerat spr\u00e5k, h\u00e4nvisade till studier eller var skrivna av personer med titlar som imponerade p\u00e5 eleverna. N\u00e5got annat som hade en \u00f6vertygande effekt var om texternas inneh\u00e5ll gjorde eleverna k\u00e4nslom\u00e4ssigt engagerade. N\u00e4r eleverna blev affektivt p\u00e5verkade tycktes m\u00e5nga gl\u00f6mma sin kritiska blick.<\/p>\n\n\n\n Studien visar ocks\u00e5 att n\u00e4r eleverna inte visste hur de skulle besvara fr\u00e5gor om texten under sina textsamtal, antingen f\u00f6r att texten eller fr\u00e5gorna var sv\u00e5ra, konstruerade de egna strategier f\u00f6r att l\u00f6sa uppgiften. Eleverna tycktes vara os\u00e4kra p\u00e5 hur de skulle g\u00f6ra f\u00f6r att analysera en argumenterande text. N\u00e4r de exempelvis tillsammans skulle samtala om textens argument, hade de sv\u00e5rt att identifiera argumenten i texten. N\u00e5gon uttryckte att \u201dhela texten \u00e4r ett j\u00e4kla argument\u201d (Edvin, 8b) och n\u00e5gra andra tyckte sig hitta argument i all text som var skriven med fetstilt typsnitt.<\/p>\n\n\n\n Ett annat resultat fr\u00e5n studien \u00e4r att m\u00e5nga elever hade sv\u00e5rt att navigera och hitta r\u00e4tt i texten n\u00e4r det f\u00f6rekom mycket information och visuella och auditiva intryck som f\u00e4lt med rullande film eller blinkande reklamf\u00e4lt. F\u00f6r att f\u00f6lja texten p\u00e5 en s\u00e5dan sida, kr\u00e4vs att eleverna aktivt s\u00f6ker efter det som h\u00f6r till den text de ska l\u00e4sa och lyckas ignorera andra element som pockar p\u00e5 uppm\u00e4rksamhet. N\u00e4r texten blir uppbruten av olika block tar den st\u00f6rre plats och upplevs som l\u00e4ngre att l\u00e4sa. Detta medf\u00f6r att en del elever ger upp p\u00e5 v\u00e4gen, eller r\u00e5kar klicka fel p\u00e5 en l\u00e4nk eller text som inte h\u00f6r till den artikeltext de f\u00e5tt i uppgift att l\u00e4sa. Det g\u00f6r ocks\u00e5 att eleverna missar de bilder som faktiskt h\u00f6r till artikeln. Bilderna f\u00f6rsvinner i det visuella bruset.<\/p>\n\n\n\n Utifr\u00e5n studiens resultat presenterar jag i avhandlingen en rad didaktiska implikationer. Bland annat framkommer att det finns ett behov av att i undervisning ge elever verktyg och begrepp f\u00f6r att kunna analysera och beskriva de texter de l\u00e4ser. Det kan g\u00e4lla multimodal analys, d\u00e4r man tittar p\u00e5 de olika modaliteter som f\u00f6rekommer i texten \u2013 som till exempel bilder, l\u00e4nkar och f\u00e4rger \u2013 och g\u00f6r en tolkning av modaliteterna tillsammans. Det kan ocks\u00e5 g\u00e4lla argumentationsanalys, d\u00e4r man tittar p\u00e5 hur argumentationen \u00e4r uppbyggd i texten, eller en retorisk analys d\u00e4r man kan unders\u00f6ka om texten inneh\u00e5ller k\u00e4nsloargument, f\u00f6rnuftsargument eller auktoritetsargument.<\/p>\n\n\n\n Den viktigaste didaktiska implikationen \u00e4r att elever beh\u00f6ver f\u00e5 undervisning om l\u00e4sning av digitala texter, och s\u00e4rskilt s\u00e5dana texter som inneh\u00e5ller argumentation. Genom att tillsammans i klassrummet l\u00e4sa, analysera och diskutera digitala argumenterande texter kan elever utveckla sin textf\u00f6rst\u00e5else och sin f\u00f6rm\u00e5ga att kritiskt granska de texter de m\u00f6ter. Det kan dessutom hj\u00e4lpa eleverna att navigera i en digital och f\u00f6r\u00e4nderlig v\u00e4rld bland b\u00e5de visklekar och allehanda brus.<\/p>\n\n\n\n Namnen p\u00e5 eleverna i blogginl\u00e4gget \u00e4r pseudonymiserade.<\/em><\/p>\n\n\n\n Referens:<\/p>\n\n\n\n