Annelie K. Johansson, doktorand i pedagogiskt arbete med svenska som didaktisk inriktning<\/p>\n\n\n\n
I nutidens digitala v\u00e4rld sker skrivande till en stor utstr\u00e4ckning p\u00e5 digitala sk\u00e4rmar och detta \u00e5terspeglas \u00e4ven i skolans undervisning. Redan p\u00e5 nittiotalet fastslog The New London Group (1996), en forskargrupp som haft stort genomslag n\u00e4r det g\u00e4ller multimodal pedagogik, att tv\u00e5 saker vet vi. F\u00f6r det f\u00f6rsta, digitaliseringen f\u00f6r\u00e4ndrar v\u00e5rt s\u00e4tt att kommunicera och f\u00f6r det andra, v\u00e5rt s\u00e4tt att kommunicera kommer att forts\u00e4tta att f\u00f6r\u00e4ndras. Det \u00e4r tv\u00e5 id\u00e9er som \u00e4r minst lika aktuella idag.<\/p>\n\n\n\n
I mitt doktorandprojekt intresserar jag mig f\u00f6r elevers arbete med skoluppgifter som involverar multimodal textdesign och digitala l\u00e4rverktyg. Begreppet multimodal syftar till att flera olika uttrycks\u00e4tt, det vill s\u00e4ga modaliteter, kombineras i elevernas texter, till exempel bokstavstext, ljud, foton, r\u00f6rliga bilder och hyperl\u00e4nkar. Exempel p\u00e5 s\u00e5dana uppgifter \u00e4r att eleverna g\u00f6r muntliga presentationer med st\u00f6d av ett digitalt bildspel eller att de spelar in en film. Multimodala texter \u00e4r i sig inte n\u00e5got nytt i skolundervisning, men i digitaliserad undervisning blir fler modaliteter tillg\u00e4ngliga och enklare att anv\u00e4nda i elevers egna produktioner.<\/p>\n\n\n\n
Mer konkret kan man s\u00e4ga att jag unders\u00f6ker vilka kunskaper elever beh\u00f6ver och vad det, fr\u00e5n ett elevperspektiv, inneb\u00e4r att delta i multimodala skoluppgifter i en digitaliserad undervisningsmilj\u00f6. Fr\u00e5gor som jag st\u00e4ller \u00e4r bland annat: hur interagerar eleverna med varandra och med sina l\u00e4rare, vad \u00e4r inneh\u00e5llet p\u00e5 sk\u00e4rmarna och hur ser den digitala milj\u00f6n ut? Vad h\u00e4nder med \u00e4mneskunskaperna n\u00e4r eleverna arbetar med multimodal textdesign? Och vad inneb\u00e4r uppgifter som involverar multimodal textdesign f\u00f6r elevernas sociala roller? Genom mikroanalyser av videoinspelade lektioner synligg\u00f6rs detaljer i elevernas designprocesser, b\u00e5de i interaktioner med l\u00e4raren och med andra elever och i interaktion med de aktiviteter som sker p\u00e5 den digitala sk\u00e4rmen.<\/p>\n\n\n\n
I avhandlingen \u00e4r det designorienterade perspektivet p\u00e5 l\u00e4rande centralt. Med hj\u00e4lp av perspektivet synligg\u00f6rs elevernas f\u00f6rst\u00e5else och l\u00e4rande genom deras textdesign (Selander & Kress, 2021). Ett konkret exempel skulle kunna handla om att eleverna ska l\u00e4sa eller lyssna p\u00e5 en sk\u00f6nlitter\u00e4r text och sedan skriftligt svara p\u00e5 fr\u00e5gor om texten, sammanfatta den eller skriva en egen forts\u00e4ttning p\u00e5 handlingen. Detta f\u00f6rst\u00e5s d\u00e5 som en transformation av kunskap inom samma modalitet. Om texten ist\u00e4llet ska sammanfattas genom att eleverna v\u00e4ljer foton fr\u00e5n internet f\u00f6r att representera viktiga h\u00e4ndelser i texten, eller tar egna foton, dramatiserar en viktig scen, eller v\u00e4ljer ut en sak som representation, d\u00e5 sker en transformation av kunskap i en ny modalitet, en s\u00e5 kallad transduktion.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r elever arbetar med uppgifter som involverar multimodal textdesign \u00e4r det ett m\u00e5ngfacetterat meningsskapande som beh\u00f6ver unders\u00f6kas i det sammanhang d\u00e4r det sker (Kress, 2010) och i min avhandling unders\u00f6ks det, som sagt, genom att jag analyserar videoinspelade lektioner. Det \u00e4r viktigt att sammanhanget uppm\u00e4rksammas eftersom elevers meningsskapande i skolan sker parallellt \u2013 b\u00e5de i relation till skolarbetet och i relation till det sociala sammanhanget av att vara h\u00f6gstadieelev. Att elever pratar och agerar i linje med undervisningens krav och f\u00f6rv\u00e4ntningar parallellt med att de agerar i relation till sina sociala roller i form av klasskamrat och ungdom \u00e4r givetvis inget nytt. Det som tillkommer i en digitaliserad undervisningsmilj\u00f6 \u00e4r att den digitala sk\u00e4rmen i sig ocks\u00e5 blir en del av kommunikationen (Jewitt, 2006).<\/p>\n\n\n\n
I mina resultat framtr\u00e4der en bild av elevers multimodala literacies som dynamisk och sv\u00e5rf\u00e5ngad. Den transformation av kunskap som elever f\u00f6rv\u00e4ntas g\u00f6ra n\u00e4r de arbetar med multimodala texter \u00e4r ofta inte endast en transformation mellan olika typer av texter utan dessutom en transduktion mellan olika uttryckss\u00e4tt, vilket st\u00e4ller st\u00f6rre kognitiva krav p\u00e5 eleven. Eleverna beh\u00f6ver d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6r det f\u00f6rsta ha tillr\u00e4ckliga tekniska f\u00e4rdigheter f\u00f6r att exempelvis kunna redigera filmer, infoga musikklipp eller hantera bildredigeringsprogram. Dessutom beh\u00f6ver eleverna, f\u00f6rutom goda omv\u00e4rldskunskaper, ocks\u00e5 ha allm\u00e4nbildning och k\u00e4nnedom om popul\u00e4rkultur f\u00f6r att kunna g\u00f6ra adekvata designval. Att anv\u00e4nda multimodala uttryck kan vara socialt k\u00e4nsligt och det \u00e4r inte alltid som skribentens intention med representationen \u00f6verensst\u00e4mmer med mottagarens tolkning. Ett exempel fr\u00e5n min empiri \u00e4r d\u00e5 en elev, lite p\u00e5 skoj, visar en bild p\u00e5 sin sk\u00e4rm p\u00e5 en animerad barnfigur och de andra eleverna inte kommenterar eller reagerar p\u00e5 bilden. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r m\u00f6jligheten att kunna prova sina representationer i samverkan med andra en viktig del av elevernas designprocesser. Dessutom p\u00e5verkar den fysiska undervisningsmilj\u00f6n elevernas f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r textdesign p\u00e5 flera s\u00e4tt. Ett s\u00e4tt \u00e4r att det gemensamma meningsskapandet f\u00f6ruts\u00e4tter delad visualitet av varandras sk\u00e4rmar. Det kan helt enkelt vara avg\u00f6rande f\u00f6r en elevs delaktighet om eleven ser eller inte ser andra elevers sk\u00e4rmar eftersom en del av kommunikationen sker via aktiviteterna p\u00e5 sk\u00e4rmen. Att visa eller inte visa sk\u00e4rmen blir en handling av att inkludera eller exkludera andra. Dessutom b\u00e4r platser i sig p\u00e5 betydelser som kan anv\u00e4ndas som representationer av kunskaper i de multimodala texterna. Ett exempel fr\u00e5n mitt videomaterial \u00e4r n\u00e4r en liten kulle utomhus gav eleverna m\u00f6jlighet att filma ur ett grodperspektiv, vilket aktualiserade fr\u00e5gor om hur makt och social positionering kan gestaltas p\u00e5 bild.<\/p>\n\n\n\n
N\u00e5got annat jag sl\u00e5s av \u00e4r elevernas entusiasm och med vilket fokus de deltar i den multimodala textdesignen. Det \u00e4r ofta humoristiska inslag i de texter eleverna skapar och inslag som relaterar till elevernas egna livserfarenheter. Jag ser ocks\u00e5 att eleverna ibland l\u00e4mnas till att sj\u00e4lva tolka och f\u00f6rst\u00e5 hur de ska utf\u00f6ra textdesignen och vad syftet med uppgifter kan vara. En annan sida av myntet \u00e4r fr\u00e5gan om var de faktiska \u00e4mneskunskaperna tar v\u00e4gen. I uppgifter som involverar multimodal textdesign sker ett meningsskapande som ofta involverar kunskaper fr\u00e5n flera skol\u00e4mnen och ett utvecklat kritiskt t\u00e4nkande, men \u00e4ven ett hantverksm\u00e4ssigt f\u00f6rfarande i relation till kreativa och skapande processer i digital milj\u00f6. En ytterligare aspekt \u00e4r att elevernas textdesign \u00e4r mer komplex i uppgifter som involverar multimodala inslag \u00e4n n\u00e4r eleverna fr\u00e4mst anv\u00e4nder datorn som skrivverktyg eller arbetar analogt med papper och penna. Kanske finns det en risk f\u00f6r att l\u00e4rare gl\u00f6mmer bort den komplexiteten om l\u00e4raren t\u00e4nker p\u00e5 skrivande i mer traditionella banor?<\/p>\n\n\n\n
Idag \u00e4r det en sj\u00e4lvklarhet att elever har tillg\u00e5ng till digitala l\u00e4rverktyg. Utifr\u00e5n de m\u00f6jligheter som finns \u00e4r det viktigt att unders\u00f6ka digitaliserad undervisning ur ett elevperspektiv. I dagens medielandskap \u00e4r multimodal textdesign ett naturligt inslag i m\u00e4nniskors vardag och tv\u00e5 saker vet vi \u2013 de krav som numera st\u00e4lls p\u00e5 elevers skrivande i skolundervisningen har f\u00f6r\u00e4ndrats och de kommer att forts\u00e4tta f\u00f6r\u00e4ndras.<\/p>\n\n\n\n
Vill du l\u00e4sa mer om det forskningsprojekt som mitt avhandlingsarbete \u00e4r en del av? Utmaningar i det uppkopplade klassrummet: Ett samverkansprojekt om en h\u00f6gstadieskolas digitaliseringsprocess 2018-2022<\/a><\/p>\n\n\n\n Referenser:<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jewitt, C. (2006). Technology, literacy, learning A multimodal approach<\/a><\/em>. Routledge.<\/p>\n\n\n\n Kress, G. (2010). Multimodality: A social semiotic approach to contemporary communication<\/a>. <\/em>Routledge.<\/p>\n\n\n\n Selander, S., & Kress, G. (2021). Design f\u00f6r l\u00e4rande – ett multimodalt perspektiv<\/em> (Vol. 3)<\/a>. Studentlitteratur.<\/p>\n\n\n\n