Marie Nilsberth, professor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet<\/p>\n\n\n\n
L\u00e4s\u00e5ret n\u00e4rmar sig sitt slut och syrenerna blommar \u2013 ett \u00e5terkommande tecken p\u00e5 att skolavslutningen n\u00e4rmar sig f\u00f6r alla landets skolelever. F\u00f6r de cirka 120\u00a0000 elever som i \u00e5r slutar \u00e5rskurs 9 v\u00e4ntar f\u00f6rhoppningsvis en h\u00e4rlig sommar, och d\u00e4refter gymnasiestudier f\u00f6r de allra flesta. Enligt Skolverkets statistik b\u00f6rjade f\u00f6rra \u00e5ret drygt 104\u00a0000 elever p\u00e5 ett nationellt program, medan knappt 14 900 ist\u00e4llet p\u00e5b\u00f6rjade n\u00e5gon form av introduktionsprogram eftersom de inte n\u00e5tt den beh\u00f6righet som kr\u00e4vs. Tyv\u00e4rr visar statistiken p\u00e5 en ned\u00e5tg\u00e5ende trend n\u00e4r det g\u00e4ller beh\u00f6righeter, vilket enligt Skolverkets analys beror p\u00e5 att elevernas socioekonomiska bakgrund har allt st\u00f6rre betydelse f\u00f6r betygen. \u201dSkolan lyckas idag med andra ord inte kompensera f\u00f6r elevers skilda f\u00f6ruts\u00e4ttningar\u201d, s\u00e4ger en avdelningschef i ett pressmeddelande p\u00e5 Skolverkets hemsida<\/a>.<\/p>\n\n\n\n P\u00e5 ett retoriskt plan verkar alla vara \u00f6verens om vad som beh\u00f6ver g\u00f6ras. Tidig kartl\u00e4ggning och uppf\u00f6ljande insatser f\u00f6rordas, en l\u00e4sa-skriva-r\u00e4kna garanti har inf\u00f6rts och vikten av evidensbaserade metoder, l\u00e4sfr\u00e4mjande insatser samt farorna med slentrianm\u00e4ssig sk\u00e4rmanv\u00e4ndning diskuteras flitigt. Mer resurser beh\u00f6vs f\u00f6rst\u00e5s. Inget nytt under solen (eller kanske AI \u00e4nd\u00e5 ska ses som n\u00e5got nytt) \u2013 men \u00e4nd\u00e5, varf\u00f6r kvarst\u00e5r samma problem \u00e5r efter \u00e5r om vi nu vet vad som beh\u00f6ver g\u00f6ras?<\/p>\n\n\n\n Om detta har vi talat \u2013 jag sj\u00e4lv och fyra speciall\u00e4rare\/specialpedagoger \u2013 i en serie fokusgruppsamtal i en p\u00e5g\u00e5ende forskningsstudie. De fyra l\u00e4rarna arbetar alla med elever p\u00e5 h\u00f6gstadiet som skolan bed\u00f6mer vara i l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter, och de har i sin tur engagerat varsin elev som samtyckt till att medverka. Mellan varje fokusgruppsamtal har l\u00e4rarna talat med \u201dsin\u201d elev i skolan om l\u00e4sande och skrivande och vad olika digitala l\u00e4rverktyg betyder f\u00f6r dem i skolarbetet. Dessa inblickar i fyra olika h\u00f6gstadieelevers perspektiv p\u00e5 l\u00e4s- och skrivsv\u00e5righeter i skolvardagen har bildat utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r v\u00e5ra samtal i fokusgruppen. (Samtliga namn \u00e4r pseudonymer.)<\/p>\n\n\n\n Vi har talat om Anna, som g\u00e5r i \u00e5rskurs 7, och som k\u00e4mpar med att hon l\u00e4ser och skriver s\u00e5 l\u00e5ngsamt. I alla fall j\u00e4mf\u00f6rt med sina kamrater, som alla tycks ha det s\u00e5 enkelt med skolarbetet, vilket kan stressa Anna. Skolan erbjuder en l\u00e5ng rad digitala st\u00f6dprogram, men Anna anv\u00e4nder mest inl\u00e4sningstj\u00e4nst. R\u00e4ttstavningsprogram som \u201dStava-Rex\u201d och \u201dSpellRight\u201d anv\u00e4nder hon inte s\u00e5 mycket, och hon k\u00e4nner sig os\u00e4ker p\u00e5 om och i s\u00e5 fall hur hon f\u00e5r lov att anv\u00e4nda de AI-tj\u00e4nster som b\u00f6rjat smyga sig in. Specialpedagogen f\u00f6rs\u00f6ker att anpassa genom att sk\u00e4ra ner p\u00e5 antalet uppgifter, men d\u00e5 blir Anna \u00e4nnu mer stressad och r\u00e4dd att missa n\u00e5got. Anna k\u00e4mpar p\u00e5 med skolan, men ser mest fram mot en framtid, kanske som fris\u00f6r, men framf\u00f6rallt utan st\u00e4ndigt nya skoluppgifter att hinna med.<\/p>\n\n\n\n Vi har talat om Teo, som g\u00e5r i \u00e5rskurs 8, och som har anpassad studieg\u00e5ng i form av kortare skoldagar eftersom det \u00e4r s\u00e5 kr\u00e4vande f\u00f6r honom att arbeta i klassrummet. En del av skoldagen arbetar han i en mindre studiegrupp, d\u00e4r han f\u00e5r anpassade skoluppgifter och mycket l\u00e4rarst\u00f6d. Teo gillar att lyssna p\u00e5 b\u00f6cker och noveller, men vill inte l\u00e4sa sj\u00e4lv. \u00c4ven att skriva \u00e4r jobbigt, han kan skriva korta texter p\u00e5 datorn, men n\u00e4stan inget f\u00f6r hand. Teo har provat program som omvandlar tal till text, men eftersom han talar en utpr\u00e4glad v\u00e4rml\u00e4ndsk dialekt fungerade det d\u00e5ligt och han vill inte prova igen. Teo f\u00e5r mycket st\u00f6d i skolan men har \u00e4nd\u00e5 problem med trivseln och periodvis mycket fr\u00e5nvaro. Utanf\u00f6r skolsammanhanget visar han mycket energi och har alltid olika byggprojekt p\u00e5 g\u00e5ng hemma. Men i skolan k\u00e4nns det mesta motigt.<\/p>\n\n\n\n Vi har talat om Karin, som g\u00e5r i \u00e5rskurs 7. Hon beskriver sj\u00e4lv sin skrivprocess som \u201djag har det i huvudet men det g\u00e5r inte att skriva in\u201d. P\u00e5 mellanstadiet fick hon ofta st\u00f6d genom att hon ber\u00e4ttade vad hon ville skriva, och s\u00e5 skrev en l\u00e4rare ned b\u00f6rjan, mitten och slutet och d\u00e5 kunde hon skriva klart sj\u00e4lv. Nu p\u00e5 h\u00f6gstadiet har hon inte f\u00e5tt denna hj\u00e4lp. Hon tycker sj\u00e4lv att hon g\u00e5tt bak\u00e5t i sin utveckling sedan mellanstadiet, att hon skrev l\u00e4ngre texter d\u00e5. Karins f\u00f6r\u00e4ldrar st\u00f6ttar s\u00e5 mycket de kan i skolarbetet, men b\u00e5de de och Karin tycker att det \u00e4r sv\u00e5rt att h\u00e5lla ordning p\u00e5 allt som l\u00e4ggs ut p\u00e5 skolans l\u00e4rplattform. Helst skulle Karin vilja ha mer hj\u00e4lp av en l\u00e4rarperson, men hon f\u00f6rst\u00e5r att det \u00e4r sv\u00e5rt eftersom \u201dvi har inte s\u00e5 mycket personal\u201d.<\/p>\n\n\n\n Vi har talat om Jamel, som g\u00e5r i \u00e5rskurs 9 i en specialskola f\u00f6r elever med komplex skolbakgrund. Jamel ber\u00e4ttar om sin tidigare h\u00f6gstadieskola, det var sv\u00e5rt att fokusera p\u00e5 skolarbetet och \u201dman ville bara r\u00f6ra p\u00e5 sig f\u00f6r det var s\u00e5 stort, jag ville bara inte sitta still\u201d. Nu f\u00e5r han mer hj\u00e4lp och tycker att han b\u00f6rjar jobba sig upp. Jamel har inte haft n\u00e5gon tillg\u00e5ng till dator hemma, och har nu f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen f\u00e5tt en egen dator. Han tr\u00e4nar i skolan p\u00e5 att skriva mail, ans\u00f6kningsbrev och att hitta p\u00e5 den l\u00e4rplattform som anv\u00e4nds p\u00e5 gymnasiet. Jamel kommer inte att f\u00e5 beh\u00f6righet till nationellt program, alltf\u00f6r mycket \u00e5terst\u00e5r i svenska och matematik, men han lyckades n\u00e5 godk\u00e4nt i engelska och har en chans att f\u00e5 l\u00e4sa fordonsprogrammet och parallellt l\u00e4sa in sina k\u00e4rn\u00e4mnesbetyg. Men d\u00e5 m\u00e5ste han ocks\u00e5 klara en intervju s\u00e5 att han f\u00e5r en av de 25 platser som finns, vilket han och l\u00e4rarna nu jobbar stenh\u00e5rt f\u00f6r. Det skulle betyda stor skillnad f\u00f6r Jamels framtida yrkesplaner.<\/p>\n\n\n\n Vi har talat med och om fyra elever bakom statistiken, som alla tillh\u00f6r den grupp som beh\u00f6ver mycket l\u00e4s- och skrivst\u00f6djande \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att klara skolans krav. Deras ber\u00e4ttelser tillsammans med fokussamtalen analyseras i ett n\u00e4sta steg med metoder f\u00f6r narrativ analys. Resultaten s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt synligg\u00f6r hur digitala resurser i undervisningen kan b\u00e5de stj\u00e4lpa och hj\u00e4lpa. Det program som fungerar bra f\u00f6r en elev passar inte alls en annan och det finns heller inte en enskild undervisningsmetod som fungerar f\u00f6r alla. Det blir tydligt hur m\u00e5nga av de utmaningar eleverna m\u00f6ter \u00e4r starkt knutna till skolans kontext i form av upplevda bed\u00f6mnings- och prestationskrav. Os\u00e4kerhet och bristande anpassning n\u00e4r det g\u00e4ller anv\u00e4ndning av l\u00e4rplattformar, AI-tj\u00e4nster och olika digitala hj\u00e4lpmedel kan bli till hinder \u00e4ven om det var t\u00e4nkt som st\u00f6d.<\/p>\n\n\n\n Analyserna \u00e4r \u00e4nnu i sin linda, men visar p\u00e5 den komplexitet som beh\u00f6ver erk\u00e4nnas n\u00e4r vi talar om hur skolan kan st\u00f6dja alla<\/em> elevers l\u00e4s- och skrivutveckling genom hela<\/em> skolg\u00e5ngen. Tidiga insatser \u00e4r viktiga, men \u00e4ven sena insatser beh\u00f6vs. Framf\u00f6rallt blir det tydligt hur inga enskilda metoder eller l\u00e4rverktyg kan ers\u00e4tta engagerade l\u00e4rare som ser elevens hela skolsituation.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Marie Nilsberth, professor i pedagogiskt arbete, Karlstads universitet L\u00e4s\u00e5ret n\u00e4rmar sig sitt slut och syrenerna blommar \u2013 ett \u00e5terkommande tecken p\u00e5 att skolavslutningen n\u00e4rmar sig f\u00f6r alla landets skolelever. F\u00f6r de cirka 120\u00a0000 elever som i \u00e5r slutar \u00e5rskurs 9 v\u00e4ntar f\u00f6rhoppningsvis en h\u00e4rlig sommar, och d\u00e4refter gymnasiestudier f\u00f6r de allra flesta. Enligt Skolverkets statistik … <\/p>\n