Erik Cardel\u00fas, lektor i spr\u00e5kdidaktik och kultur, Handelsh\u00f6gskolan i Stockholm<\/p>\n\n\n\n
Den 26 september firas den Europeiska spr\u00e5kdagen<\/em>. H\u00e4r ges ett ypperligt tillf\u00e4lle att reflektera kring den fantastiska resurs som flerspr\u00e5kigheten utg\u00f6r i Europa och i \u00f6vriga v\u00e4rlden. En central uppgift f\u00f6r oss som verkar inom undervisning och l\u00e4rande \u00e4r att lyfta och synligg\u00f6ra flerspr\u00e5kighetens f\u00f6rekomst och betydelse i tid och rum. Tydligt framtr\u00e4der d\u00e5 flerspr\u00e5kigheten som livsnerv i kulturen, speciellt i litteraturen. M\u00e5nga av v\u00e4rldshistoriens st\u00f6rsta f\u00f6rfattare har varit flerspr\u00e5kiga: James Joyce, Vladimir Nabokov och Samuel Beckett, f\u00f6r att bara n\u00e4mna tre.<\/p>\n\n\n\n Irl\u00e4ndaren Joyce, f\u00f6rfattaren till klassikern \u201dUlysses\u201d (1922), skrev ocks\u00e5 \u201dFinnegans Wake\u201d (1939), romanen d\u00e4r han blandar runt 60 olika spr\u00e5k och skapar nya ord. Sj\u00e4lv bodde och arbetade Joyce som l\u00e4rare i m\u00e5nga \u00e5r i den flerspr\u00e5kiga staden Trieste, en sm\u00e4ltdegel d\u00e4r italienska och tyska blandas med slovenska och kroatiska.<\/p>\n\n\n\n Ryssen Vladimir Nabokov skrev det kontroversiella storverket \u201dLolita\u201d p\u00e5 engelska, medan irl\u00e4ndaren Samuel Beckett anv\u00e4nde franska f\u00f6r att skriva den epokg\u00f6rande pj\u00e4sen \u201dI v\u00e4ntan p\u00e5 Godot\u201d (En attendant Godot, 1952). <\/em>P\u00e5 hemmaplan har vi Edith S\u00f6dergran och August Strindberg, tv\u00e5 giganter som talade och skrev p\u00e5 olika spr\u00e5k. S\u00f6dergran levde i det flerspr\u00e5kiga Karelen och valde svenskan som f\u00f6rfattarspr\u00e5k, medan Strindberg l\u00e4nge bodde i metropoler som Paris och Berlin. Strindbergs roman \u201dEn d\u00e5res f\u00f6rsvarstal\u201d (Le plaidoyer d’un fou) <\/em>skrevs f\u00f6rst p\u00e5 franska, \u00f6versattes till tyska och kom senare ut p\u00e5 svenska.<\/p>\n\n\n\n S\u00e5 flerspr\u00e5kigheten \u00e4r inget nytt, utan har alltid genomsyrat Europa. L\u00e4nder som Spanien och Schweiz har fyra officiella spr\u00e5k. \u00c4ven Belgien, med EU-huvudstaden Bryssel, har tre officiella spr\u00e5k: franska, flaml\u00e4ndska och tyska. I v\u00e5r n\u00e4rhet finns tv\u00e5spr\u00e5kiga Finland, medan Sverige har fem minoritetsspr\u00e5k, samt hundratals andra spr\u00e5k som talas runtomkring oss.<\/p>\n\n\n\n S\u00e5 vilken nutida litteratur skildrar flerspr\u00e5kigheten b\u00e4st? Det beror p\u00e5 lust och l\u00e4ge. P\u00e5 hemmaplan har Theodor Kallifatides skrivit ett flertal romaner som f\u00f6renar fascinerande ber\u00e4ttelser med tankev\u00e4ckande reflektioner \u00f6ver spr\u00e5k och identitet. Att den grekiskf\u00f6dde Kallifatides s\u00e5 m\u00e4sterligt skriver p\u00e5 svenska, som han l\u00e4rde sig f\u00f6rst i vuxen \u00e5lder, visar att flerspr\u00e5kigheten varken har b\u00f6rjan eller slut, ett argument f\u00f6r att vi ska satsa p\u00e5 spr\u00e5k i skolan och i samh\u00e4llet.<\/p>\n\n\n\n I Frankrike har m\u00e5ngkulturaliteten och flerspr\u00e5kigheten vitaliserat litteraturen. I fr\u00e4msta ledet st\u00e5r den marockof\u00f6dda Le\u00efla Slimani, som skriver p\u00e5 franska men med arabiska som modersm\u00e5l. Hennes romaner, som den prisbel\u00f6nta \u201dVaggvisa\u201d<\/em>, utforskar teman som migration, identitet och kulturkrockar. \u00c4ven Marie NDiaye \u00e4r en ledande f\u00f6rfattare, med ett f\u00f6rfattarskap d\u00e4r den senegalesiska kulturbakgrunden spelar en viktig roll. I verken \u201dTre starka kvinnor\u201d<\/em> och \u201dMitt inst\u00e4ngda hj\u00e4rta\u201d<\/em> \u00e4r n\u00e5gra av huvudpersonerna ocks\u00e5 l\u00e4rare, en yrkeskategori i flerspr\u00e5kighetens mitt.<\/p>\n\n\n\n Under detta \u00e5r har ett speciellt litter\u00e4rt verk kommit att pr\u00e4gla mina tankar och k\u00e4nslor kring flerspr\u00e5kighet. Romanen heter \u201dNy finsk grammatik<\/em>\u201d, skriven av den italienska f\u00f6rfattaren Diego Marani. Slumpen gav att jag l\u00e4ste romanen under min semesterresa till Helsingfors under sommaren. Fr\u00e5n Italien till Finland kan avst\u00e5ndet tyckas l\u00e5ngt, men Marani varvar sitt f\u00f6rfattarskap med journalistik och expertis inom flerspr\u00e5kighetsfr\u00e5gor f\u00f6r bland annat EU. Han har \u00e4ven skapat ett nytt spr\u00e5k,\u00a0europanto<\/em>, en konkurrent till esperanto, baserad p\u00e5 spr\u00e5k talade i Europa.<\/p>\n\n\n\n I romanen kombineras en sp\u00e4nnande intrig med suggestiva reflektioner om spr\u00e5kl\u00e4rande. Allt inleds i flerspr\u00e5kiga staden Trieste under krigs\u00e5ret 1943. En man hittas i hamnen, sv\u00e5rt misshandlad och med kronisk minnesf\u00f6rlust. De enda ledtr\u00e5darna till hans f\u00f6rlorade identitet \u00e4r en n\u00e4sduk broderad med initialerna S.K. och en bl\u00e5 sj\u00f6mansjacka med inskriften \u201dSampo Karjalainen\u201d. En l\u00e4kare, som antar att han \u00e4r finsk, f\u00f6rbarmar sig \u00f6ver mannen och s\u00e4nder honom p\u00e5 ett skepp till Helsingfors, d\u00e4r han ges m\u00f6jligheten att \u00e5terta sitt spr\u00e5k, sin kultur och sin identitet. En pr\u00e4st och en sjuksk\u00f6terska blir hans n\u00e4rmaste f\u00f6rtrogna i att l\u00e4ra sig finska. Inte minst k\u00e4mpar mannen med finskans femton kasusformerna: \u201dSubstantivet i finskan \u00e4r ogripbart, g\u00f6mmer sig mellan de femton kasusens olika m\u00e5nga b\u00f6jningar och l\u00e5ter sig helt s\u00e4llan \u00f6verraskas i nominativ.\u201d <\/em><\/p>\n\n\n\n Att efter en minnesf\u00f6rlust f\u00f6rs\u00f6ka \u00e5terskapa sig sj\u00e4lv \u00e4r en hisnande tanke, att \u00e5terta sin spr\u00e5kliga identitet \u00e4nnu mer. Romanen fastnar dock inte i abstraktioner, utan \u00e4r suggestiv och underh\u00e5llande under sina drygt 200 sidor. Njutbar \u00e4r skildringen av huvudstaden Helsingfors, den vackra tv\u00e5spr\u00e5kiga huvudstaden och centrum f\u00f6r Finlands dramatiska och tragiska 1900-talshistoria. <\/p>\n\n\n\n Sj\u00e4lv vaknade jag tidigt under sommarmorgnarna i Helsingfors och i s\u00e4llskap med boken promenerade jag l\u00e4ngs stadens stillsamma gator och kajer i gryningsljuset. \u00d6verallt m\u00f6ttes jag av skyltar som ber\u00e4ttade om det jag s\u00e5g p\u00e5 tv\u00e5 spr\u00e5k \u2013 finska och svenska. Ibland roade jag mig med att gissa vad den finska texten stod f\u00f6r, innan jag l\u00e4ste den p\u00e5 svenska. Andra g\u00e5nger satte jag mig ner p\u00e5 en b\u00e4nk och f\u00f6rsj\u00f6nk i italienaren Diego Maranis fascinerande ber\u00e4ttelse om Sampo Karjalainen, mannen som f\u00f6rs\u00f6kte \u00e5terer\u00f6vra sitt spr\u00e5k i staden d\u00e4r jag befann mig. Den flerspr\u00e5kiga italienaren Marani gav mig en djupdykning ner i finskans v\u00e4sen, men sk\u00e4rpte ocks\u00e5 min k\u00e4nsla f\u00f6r Helsingfors.\u00a0<\/p>\n\n\n\n Och nu n\u00e4r jag t\u00e4nker tillbaka p\u00e5 dessa stillsamma morgonstunder inser jag att livets rikedom \u00e4r starkt sammanv\u00e4vd med de m\u00e5nga spr\u00e5kens rikedom, gr\u00e4nsl\u00f6st fl\u00f6dande upplevelser och insikter som m\u00f6ter oss varje dag om vi bara \u00f6ppnar oss f\u00f6r dem. <\/p>\n\n\n\n Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n Beckett, S. (2019). I v\u00e4ntan p\u00e5 Godot: en tragikomedi i tv\u00e5 akter<\/em> (M.\u202fHedlund, \u00d6vers.). Modernista. (Originaltitel: En attendant Godot<\/em>, 1953)<\/p>\n\n\n\n Cummins, J. (2021). Rethinking the education of multilingual learners: a critical analysis of theoretical concepts<\/em>. Multilingual Matters.<\/p>\n\n\n\n Gorter, D., & Cenoz, J. (2023). A panorama of linguistic landscape studies<\/em>. Multilingual Matters.<\/p>\n\n\n\n Grayson, J. (1977). Nabokov translated: a comparison of Nabokov\u2019s Russian and English prose<\/em>. Oxford University Press.<\/p>\n\n\n\n Hartshorn, P. (1997). James Joyce and Trieste<\/em> (f\u00f6rord av Zack Bowen). Greenwood Press.<\/p>\n\n\n\n Lundberg, A. (2020). Viewpoints about educational language policies: Multilingualism in Sweden and Switzerland<\/em>[Doktorsavhandling], Malm\u00f6 universitet.<\/p>\n\n\n\n Josephson, O. (2022). Spr\u00e5kpolitik<\/em>. Morfem.<\/p>\n\n\n\n Marani, D., & Hedenberg, J. (2012). Ny finsk grammatik<\/em> (J.\u202fHedenberg, \u00d6vers.). Natur & Kultur.<\/p>\n\n\n\n Johansson, S. (2023). P\u00e5 vandring i spr\u00e5kens fotsp\u00e5r<\/em>. Natur & Kultur.<\/p>\n\n\n\n Joyce, J. (1971). Finnegans Wake<\/em>. Viking Press.<\/p>\n\n\n\n Joyce, J. (1942). Ulysses<\/em> (f\u00f6rord av Morris L. Ernst). Random House.<\/p>\n\n\n\n Nabokov, V.\u202fV., & Fioretos, A. (2007). Lolita<\/em> (A.\u202fFioretos, \u00d6vers.). Bonnier. (Originalverk publicerat 1955)<\/p>\n\n\n\n NDiaye, M., & Ess\u00e9n, R. (2023). Tre starka kvinnor<\/em> (R.\u202fEss\u00e9n, \u00d6vers.). Natur & Kultur.<\/p>\n\n\n\n NDiaye, M., & Ess\u00e9n, R. (2012). Mitt inst\u00e4ngda hj\u00e4rta<\/em> (R.\u202fEss\u00e9n, \u00d6vers.). Natur & Kultur.<\/p>\n\n\n\n Slimani, L., & Bj\u00f6rkman, M. (2019). Vaggvisa<\/em> (M.\u202fBj\u00f6rkman, \u00d6vers.). Natur & Kultur<\/p>\n\n\n\n Strindberg, A., & Levander, H. (2023). En d\u00e5res f\u00f6rsvarstal<\/em> (H.\u202fLevander, \u00d6vers.). Modernista.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Erik Cardel\u00fas, lektor i spr\u00e5kdidaktik och kultur, Handelsh\u00f6gskolan i Stockholm Den 26 september firas den Europeiska spr\u00e5kdagen. H\u00e4r ges ett ypperligt tillf\u00e4lle att reflektera kring den fantastiska resurs som flerspr\u00e5kigheten utg\u00f6r i Europa och i \u00f6vriga v\u00e4rlden. En central uppgift f\u00f6r oss som verkar inom undervisning och l\u00e4rande \u00e4r att lyfta och synligg\u00f6ra flerspr\u00e5kighetens f\u00f6rekomst och betydelse … <\/p>\n