Natalia Ganuza, professor i svenska med inriktning mot sociolingvistik, Uppsala universitet<\/p>\n\n\n\n
Modersm\u00e5lsundervisning \u00e4r ett hett debatterat \u00e4mne i svensk utbildningspolitik. Det har tillsatts inte mindre \u00e4n fyra statliga utredningar de senaste tio \u00e5ren med fokus p\u00e5 \u00e4mnet modersm\u00e5l. Sverigedemokraterna har konsekvent f\u00f6rordat att den offentligt finansierade modersm\u00e5lsundervisningen b\u00f6r l\u00e4ggas ned, och i takt med partiets \u00f6kade popularitet har ocks\u00e5 flera andra partier b\u00f6rjat inta en mer kritisk position. N\u00e4r modersm\u00e5lsundervisningen etablerades p\u00e5 1970-talet fanns en stark politisk uppslutning bakom den, men idag \u00e4r st\u00f6det f\u00f6r \u00e4mnet mer os\u00e4kert. <\/p>\n\n\n\n
Trots att samtliga framlagda utredningar visar att oron f\u00f6r eventuella negativa effekter av modersm\u00e5lsundervisningen \u00e4r obefogad, och att det mesta tyder p\u00e5 att deltagande i \u00e4mnet modersm\u00e5l \u00e4r gynnsamt b\u00e5de f\u00f6r elevernas utveckling av det s.k. modersm\u00e5let och f\u00f6r deras generella spr\u00e5k- och kunskapsutveckling (SOU 2019:18; SOU 2025:9), forts\u00e4tter det att komma f\u00f6rslag p\u00e5 att \u00e4mnet b\u00f6r l\u00e4ggas ned eller inskr\u00e4nkas.<\/p>\n\n\n\n
I ett internationellt perspektiv framst\u00e4lls Sverige ofta som ett f\u00f6reg\u00e5ngsland med avseende p\u00e5 hur skolan ger flerspr\u00e5kiga elever m\u00f6jlighet att forts\u00e4tta anv\u00e4nda och utveckla sina modersm\u00e5l. I andra l\u00e4nder \u00e4r det vanligare att modersm\u00e5lsundervisning sker utanf\u00f6r det nationella utbildningssystemet, ofta p\u00e5 ideell basis och i privat regi i s\u00e5 kallade komplement\u00e4ra skolor<\/em> (f\u00f6r en \u00f6versikt, se Nordstr\u00f6m et al. 2024).<\/p>\n\n\n\n Komplement\u00e4ra skolor som anordnar undervisning i spr\u00e5k och kultur finns ocks\u00e5 i Sverige, och har alltid existerat sida vid sida med den offentligt finansierade modersm\u00e5lsundervisningen (Ganuza et al. 2025). Trots detta finns mycket lite forskning om dem i svensk kontext. Med tanke p\u00e5 den h\u00e4tska politiska debatten om den offentligt finansierade modersm\u00e5lsundervisningen \u00e4r det kanske dags att b\u00f6rja snegla p\u00e5 andra former av undervisning som kan st\u00f6dja elevers anv\u00e4ndning och utveckling av de s.k. modersm\u00e5len. <\/p>\n\n\n\n I ett p\u00e5g\u00e5ende projekt finansierat av Vetenskapsr\u00e5det genomf\u00f6r vi (Zoe Nikolaidou, Natalia Ganuza och Maria Rydell) en komparativ analys av modersm\u00e5lsundervisning i grekiska i tv\u00e5 skilda utbildningskontexter i Sverige; dels inom ramen f\u00f6r den offentligt finansierade modersm\u00e5lsundervisningen genom \u00e4mnet modersm\u00e5l, dels i en f\u00f6r\u00e4ldradriven komplement\u00e4r skola som anordnar undervisning i spr\u00e5k och kultur p\u00e5 helgerna. <\/p>\n\n\n\n Vi j\u00e4mf\u00f6r verksamheterna med avseende p\u00e5 deras organisation, styrdokument och materiella villkor, och vilka f\u00f6rest\u00e4llningar om spr\u00e5k och kultur som synligg\u00f6rs i deras praktiker. Vi j\u00e4mf\u00f6r hur l\u00e4rare, elever och f\u00f6r\u00e4ldrar ser p\u00e5 de tv\u00e5 formerna av grekiskundervisning och vilka f\u00f6rv\u00e4ntningar de har p\u00e5 dem. Dessutom observerar vi undervisningen och f\u00f6ljer l\u00e4rare som \u00e4r verksamma i b\u00e5da kontexterna. V\u00e5ra resultat diskuteras i relation till det spr\u00e5kpolitiska l\u00e4get i Sverige och den p\u00e5g\u00e5ende debatten om modersm\u00e5lsundervisning (Ganuza et al. 2025, under utgivning).<\/p>\n\n\n\n En viktig skillnad mellan de tv\u00e5 formerna av modersm\u00e5lsundervisning \u00e4r att den komplement\u00e4ra skolan saknar institutionellt och pedagogiskt st\u00f6d i Sverige. Det inneb\u00e4r att det \u00e4ven saknas former f\u00f6r statlig insyn och kontroll. Den komplement\u00e4ra skolan finansieras fr\u00e4mst med elevavgifter, men f\u00e5r ocks\u00e5 visst st\u00f6d fr\u00e5n den grekiska staten, som har ett relativt omfattande program f\u00f6r att st\u00f6dja undervisning av grekiska i utlandet. Den komplement\u00e4ra skolan \u00e4r ocks\u00e5 helt beroende av f\u00f6r\u00e4ldrars ideella arbete och engagemang i skolan. <\/p>\n\n\n\n Fr\u00e5n ett policyperspektiv \u00e4r en viktig skillnad att skollagen anger att kommuner \u00f6ver hela Sverige \u00e4r skyldiga att erbjuda elever \u00e4mnet modersm\u00e5l, f\u00f6rutsatt att de uppfyller vissa villkor, att undervisningen \u00e4r kostnadsfri f\u00f6r deltagande elever, och att \u00e4mnet modersm\u00e5l regleras av svensk l\u00e4roplan och en kurs- eller \u00e4mnesplan. I den komplement\u00e4ra skolan finns inte n\u00e5gra motsvarande styrdokument som stipulerar vad undervisningen ska inneh\u00e5lla eller hur den b\u00f6r utformas. Det ger l\u00e4rarna stort handlingsutrymme. Komplement\u00e4ra skolor begr\u00e4nsas dock ofta till storst\u00e4derna, och \u00e4r beroende av att det finns ett starkt lokalt engagemang f\u00f6r spr\u00e5ket i fr\u00e5ga, en resursstark grupp som kan organisera och leda verksamheten och kompetenta l\u00e4rare som kan driva undervisningen (jmf Reath Warren 2017). <\/p>\n\n\n\n I b\u00e5da utbildningskontexterna ing\u00e5r ett fokus p\u00e5 b\u00e5de spr\u00e5k och kultur. V\u00e5r studie visar dock att kultur ges en mer framh\u00e4vd och sj\u00e4lvklar plats i den komplement\u00e4ra skolan. I \u00e4mnet modersm\u00e5l tenderar ist\u00e4llet spr\u00e5kliga aspekter att prioriteras, och l\u00e4rarna intar en mer selektiv och f\u00f6rsiktig h\u00e5llning till exempelvis firandet av nationaldagar och religi\u00f6sa h\u00f6gtider. I den komplement\u00e4ra skolan \u00e4r det m\u00e5nga l\u00e4rare, elever och f\u00f6r\u00e4ldrar som tar f\u00f6r givet att dessa aspekter ska ges stort utrymme.<\/p>\n\n\n\n I v\u00e5r studie framh\u00e4vs den komplement\u00e4ra skolan som en viktig social och kulturell m\u00f6tesplats f\u00f6r personer i den grekiska diasporan, en funktion som deltagarna i studien framh\u00e5ller som lika viktig som att eleverna f\u00e5r tillg\u00e5ng till spr\u00e5kundervisning. En f\u00f6rdel med den komplement\u00e4ra skolan som ocks\u00e5 n\u00e4mns \u00e4r att den samlar m\u00e5nga grekisktalande personer p\u00e5 en och samma plats. Det g\u00f6r det m\u00f6jligt att anordna undervisning i st\u00f6rre och mer \u00e5ldershomogena klasser \u00e4n vad som \u00e4r m\u00f6jligt i \u00e4mnet modersm\u00e5l, d\u00e4r grupperna ofta \u00e4r sm\u00e5.<\/p>\n\n\n\n Sammantaget visar v\u00e5rt projekt att den komplement\u00e4ra skolan \u00e4r mer inb\u00e4ddad i det grekiska utbildningssystemet och de id\u00e9er och praktiker som dominerar i detta, medan undervisningen i \u00e4mnet modersm\u00e5l \u00e4r mer f\u00f6rankrad i det svenska utbildningssystemet (Ganuza et al. 2025). Det syns i verksamheternas officiella och inofficiella policydokument, det framg\u00e5r av intervjupersonernas uttalanden om och f\u00f6rv\u00e4ntningar p\u00e5 undervisningen och det synligg\u00f6rs i de klassrumspraktiker som vi har observerat. L\u00e4rarna som vi har f\u00f6ljt t\u00e4nker och g\u00f6r delvis olika n\u00e4r de r\u00f6r sig i de tv\u00e5 verksamheterna.<\/p>\n\n\n\n \u00c4ven om det finns vissa olikheter mellan verksamheterna finns ocks\u00e5 m\u00e5nga likheter och kontaktpunkter mellan dem. M\u00e5nga av l\u00e4rarna och eleverna i v\u00e5r studie \u00e4r, eller har varit, verksamma i b\u00e5da utbildningskontexterna. De ser b\u00e5da formerna av modersm\u00e5lsundervisning som viktiga, eftersom de fyller delvis olika och kompletterande syften och behov. Och de h\u00e4vdar att de tv\u00e5 alternativen tillsammans ger de b\u00e4sta f\u00f6ruts\u00e4ttningarna att v\u00e4rna om och utveckla elevernas kunskaper om grekiskans spr\u00e5k och grekisk kultur.<\/p>\n\n\n\n Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n Ganuza, N., Nikolaidou, Z. & Rydell, M. (2025). Structural constraints and agentive responses: comparing two systems of Greek heritage language education in Sweden. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism<\/em> 28(7), 883\u2013900. <\/p>\n\n\n\n Ganuza, N., Nikolaidou, Z. & Rydell, M. (under utgivning). Building resilience in times of turbulence: Agentive responses to changing conditions for Greek heritage language education in Sweden. Language Policy<\/em>.<\/p>\n\n\n\n Nordstrom, J. Cruickshank, K. & Li Bai, E. (2024). Community language schools: a scoping review of research, 2001 to 2023. Cambridge Journal of Education<\/em> 54(5), 589\u2013605.<\/p>\n\n\n\n Reath Warren, A. (2017).\u00a0\u00a0Developing multilingual literacies in Sweden and Australia<\/em>.\u00a0Stockholms universitet.<\/p>\n\n\n\n SOU 2019:18 F\u00f6r flerspr\u00e5kighet, kunskapsutveckling och inkludering \u2013 modersm\u00e5lsundervisning och studiehandledning p\u00e5 modersm\u00e5l. https:\/\/www.regeringen.se\/rattsliga-dokument\/statens-offentliga-utredningar\/2019\/05\/sou-201918\/<\/a><\/p>\n\n\n\n