F\u00f6r vilka syften anv\u00e4nder l\u00e4rarna sk\u00f6nlitteratur i sin undervisning? (Varf\u00f6r?)<\/strong><\/p>\n\n\n\n Avhandlingens f\u00f6rsta fr\u00e5gest\u00e4llning handlar om varf\u00f6r<\/em> nordiska l\u00e4rare anv\u00e4nder sk\u00f6nlitteratur i undervisningen. Vid en analys av videofilmade lektioner fr\u00e5n 70 svenska, norska, finska och isl\u00e4ndska klassrum framtr\u00e4dde fem funktioner<\/em> som f\u00e5ngar detta. L\u00e4rarna anv\u00e4nde ofta sk\u00f6nlitteratur f\u00f6r att hj\u00e4lpa eleverna utveckla sin l\u00e4sning och l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else och f\u00f6r att ge eleverna positiva l\u00e4supplevelser. Detta var s\u00e4rskilt framtr\u00e4dande i de svenska l\u00e4rarnas undervisning, medan de norska l\u00e4rarna anv\u00e4nde sig av sk\u00f6nlitteratur av flera olika anledningar, till exempel som inspiration f\u00f6r elevernas egen produktion av sk\u00f6nlitter\u00e4ra texter och f\u00f6r att ge eleverna kunskaper om genrer och litter\u00e4ra verkningsmedel. Antalet finska och isl\u00e4ndska klasser som deltog i studien var begr\u00e4nsat. D\u00e4rf\u00f6r var det inte m\u00f6jligt att urskilja n\u00e5gra tydliga m\u00f6nster i de l\u00e4rarnas undervisning. <\/p>\n\n\n\n Svaren p\u00e5 l\u00e4rarenk\u00e4ten visar att l\u00e4rare i samtliga nordiska l\u00e4nder tycker att det \u00e4r viktigt att l\u00e4sa och arbeta med sk\u00f6nlitteratur av flera olika anledningar. \u201dUtveckla l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else\u201d och \u201dutveckla spr\u00e5klig kompetens\u201d var de svarsalternativ som lyftes som allra viktigast. Detta g\u00e4llde framf\u00f6r allt svenska, finska och isl\u00e4ndska l\u00e4rare.\u00a0\u00a0Enligt l\u00e4rarna \u00e4r det \u00e4ven viktigt att \u201dl\u00e4ra om andra m\u00e4nniskor och deras livsvillkor\u201d och att \u201dge positiva l\u00e4supplevelser\u201d.\u00a0<\/p>\n\n\n\n Vilka typer av sk\u00f6nlitter\u00e4ra texter l\u00e5ter l\u00e4rarna sina elever l\u00e4sa? (Vad?<\/em>)<\/strong><\/p>\n\n\n\n Ett av avhandlingens resultat \u00e4r att nordiska h\u00f6gstadieelever framf\u00f6r allt f\u00e5r l\u00e4sa ber\u00e4ttande texter. Lyrik ges begr\u00e4nsat utrymme i undervisningen, \u00e4ven om det verkar vara n\u00e5got vanligare i Norge \u00e4n i \u00f6vriga l\u00e4nder. Analyser av l\u00e4rarenk\u00e4ten avsl\u00f6jade att l\u00e4rare fr\u00e5n olika l\u00e4nder prioriterar olika genrer. Det verkar till exempel vara vanligare att norska, danska och finska elever l\u00e4ser noveller \u00e4n att svenska och isl\u00e4ndska elever g\u00f6r det. Enligt l\u00e4rarnas svar \u00e4r danska elever de som oftast l\u00e4ser ungdomsb\u00f6cker. Videoobservationerna visade att l\u00e4rarna i h\u00f6g grad l\u00e4t eleverna l\u00e4sa texter anpassade f\u00f6r \u00e5ldersgruppen. I Sverige handlade det framf\u00f6r allt om att alla elever i en klass l\u00e4ste och arbetade med en gemensam ungdomsbok. Norska l\u00e4rare l\u00e4t ofta eleverna l\u00e4sa b\u00f6cker som de sj\u00e4lva hade valt.\u00a0<\/p>\n\n\n\n Vilka metoder och strategier \u00e4r framtr\u00e4dande i l\u00e4rarnas sk\u00f6nlitteraturundervisning? (Hur?<\/em>)<\/strong><\/p>\n\n\n\n I l\u00e4rarenk\u00e4ten fick l\u00e4rarna svara p\u00e5 hur ofta deras elever arbetar med sk\u00f6nlitteratur p\u00e5 olika s\u00e4tt. Det vanligaste var att eleverna fick svara p\u00e5 fr\u00e5gor om texten eller diskutera den, antingen i helklassundervisning eller i grupper. Allra vanligast var detta i Danmark. En f\u00f6rklaring till detta skulle kunna vara att danska elever \u00e4r de som har mest undervisningstid i f\u00f6rstaspr\u00e5ks\u00e4mnet. <\/p>\n\n\n\n Analyser av videodata fr\u00e5n svenska och norska klassrum visade att elever f\u00e5r olika l\u00e5ng tid p\u00e5 sig att arbeta med sina uppgifter. Generellt sett fick de svenska eleverna mer tid p\u00e5 sig att arbeta med en och samma uppgift \u00e4n vad de norska eleverna fick. I sk\u00f6nlitteraturundervisningen kunde b\u00e5de \u201dl\u00e5nga\u201d och \u201dkorta\u201d uppgifter vara mer eller mindre kognitivt utmanande. En skillnad mellan de tv\u00e5 l\u00e4nderna var att svenska l\u00e4rare oftare \u00e4n sina norska kollegor interagerade med eleverna under arbetet med uppgifterna.<\/p>\n\n\n\n Vilka typer av litter\u00e4r kompetens fr\u00e4mjas av nordiska h\u00f6gstadiel\u00e4rare?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Litter\u00e4r kompetens <\/em>kan definieras p\u00e5 olika s\u00e4tt, men handlar i grunden om l\u00e4sarens f\u00f6rm\u00e5ga att l\u00e4sa, f\u00f6rst\u00e5 och tolka sk\u00f6nlitteratur. Analysen av uppgifter i svenska och norska klassrum visade att det var vanligt att eleverna fick sammanfatta handlingen i en text. Hur en l\u00e4sare f\u00f6rst\u00e5r och tolkar en sk\u00f6nlitter\u00e4r text beror emellertid inte bara p\u00e5 textens inneh\u00e5ll, utan \u00e4ven p\u00e5 dess form och stil (Frederking et al., 2012; Nussbaum, 1990). Det var relativt vanligt att norska elever fick l\u00e4ra sig att k\u00e4nna igen genredrag och litter\u00e4ra verkningsmedel, men de uppmuntrades inte att utnyttja s\u00e5dana kunskaper f\u00f6r att tolka sk\u00f6nlitteratur. Sammantaget visar avhandlingen att sk\u00f6nlitteraturen visserligen f\u00e5r ganska stort utrymme i nordisk f\u00f6rstaspr\u00e5ksundervisning, men att det i h\u00f6gre grad handlar om l\u00e4sundervisning \u00e4n om sk\u00f6nlitteraturundervisning. <\/p>\n\n\n\n Slutligen \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s h\u00f6gst relevant att komma tillbaka till fr\u00e5gan om vad det \u00e4r f\u00f6r vits med att j\u00e4mf\u00f6ra sk\u00f6nlitteraturundervisning i ett nordiskt sammanhang. Ett svar \u00e4r att de m\u00f6nster och strukturer som framtr\u00e4der i analyser av nordiska l\u00e4rares undervisning g\u00f6r det m\u00f6jligt att f\u00e5 upp \u00f6gonen f\u00f6r sm\u00e5 skillnader som kan vara sv\u00e5ra att uppt\u00e4cka i en nationell kontext. Dessutom st\u00e5r nordiska l\u00e4rare inf\u00f6r likartade problem med sjunkande l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else och ett minskat intresse f\u00f6r l\u00e4sning hos skolelever. Min avhandling visar att l\u00e4rare i olika nordiska l\u00e4nder till viss del tacklar de h\u00e4r problemen p\u00e5 olika s\u00e4tt.\u00a0<\/p>\n\n\n\n [1]<\/sup><\/a>\u00a0\u00c5rskurs 7 i Sverige, Danmark och Finland, vilket motsvaras av \u00e5rskurs 8 i Danmark och Island.<\/p>\n\n\n\n Referenser<\/strong><\/p>\n\n\n\n Frederking, V., Henschel, S., Meier, C., Roick, T., Stanat, P., & Dickh\u00e4user, O. (2012). Beyond functional aspects of reading literacy: Theoretical structure and empirical validity of literary literacy.<\/a>\u00a0L1-Educational Studies in Language and Literature<\/em>,\u00a012<\/em>(4), 1\u201324.<\/p>\n\n\n\n Nussbaum, M. C. (1990).\u00a0Love’s knowledge: Essays on philosophy and literature<\/a><\/em>. Oxford University Press.\u00a0<\/p>\n\n\n\n Avhandlingar och dess artiklar<\/strong><\/p>\n\n\n\n Nissen, A. (2024a).\u00a0Nordic literature instruction<\/a><\/em>\u00a0[Doctoral thesis, Karlstad University].\u00a0DiVA.<\/p>\n\n\n\n Nissen, A., Tengberg, M., Svanbj\u00f6rnsd\u00f3ttir, B., Gabrielsen, I. L., Blikstad-Balas, M., & Klette, K. (2021). Function and use of literary texts in Nordic schools<\/a>.\u00a0L1 – Educational Studies in Languages and Literature<\/em>,\u00a021<\/em>(2), 1\u201322.<\/p>\n\n\n\n Nissen, A. (2023). Cognitive activation as an aspect of literature instruction<\/a>.\u00a0L1 – Educational Studies in Language and Literature<\/em>,\u00a023<\/em>(1), 1\u201320.<\/p>\n\n\n\n![\"\"](\"https:\/\/sola.kau.se\/cslblog\/wp-content\/uploads\/sites\/310\/2026\/02\/image.png\")