{"id":158,"date":"2025-01-31T11:21:25","date_gmt":"2025-01-31T11:21:25","guid":{"rendered":"https:\/\/sola.kau.se\/hagfors\/?page_id=158"},"modified":"2025-04-11T10:41:17","modified_gmt":"2025-04-11T10:41:17","slug":"overgangar","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/sola.kau.se\/hagfors\/overgangar\/","title":{"rendered":"\u00d6verg\u00e5ngar"},"content":{"rendered":"\n

P\u00e5 v\u00e5r f\u00f6rskola ser vi att det inte enbart \u00e4r det enskilda barnet som genomg\u00e5r olika \u00f6verg\u00e5ngar utan ocks\u00e5 ni v\u00e5rdnadshavare. <\/em>Till skillnad fr\u00e5n \u00f6verg\u00e5ngen mellan avdelningar h\u00e4r p\u00e5 f\u00f6rskolan – \u00e4r \u00f6verg\u00e5ngen mellan f\u00f6rskola och skola en situation d\u00e4r barnen kommer m\u00f6ta nya l\u00e4rare, nya milj\u00f6er, nya barn och delvis nya rutiner. 
F\u00f6r att bredda v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur bland annat en ny milj\u00f6 kan p\u00e5verka varje barn, har hela blomster\u00e4ngens personalgrupp l\u00e4st Lillvist & Wilder (2017) bok: Barns \u00f6verg\u00e5ngar, f\u00f6rskola, f\u00f6rskoleklass grunds\u00e4rskola och grundskola d\u00e4r de n\u00e4mner den utvecklingsekologiska nischteorin.
<\/p>\n\n\n\n

Denna teori menar att det finns en s\u00e5 kallad nisch som involverar barnets utvecklingspotential kopplad till de m\u00f6jligheter och resurser som finns tillg\u00e4ngliga f\u00f6r barnet i hens omgivning, samt att den p\u00e5verkas av olika omr\u00e5den. En av dessa omr\u00e5den handlar om den sociala och fysiska milj\u00f6n, hur den \u00e4r utformad samt vilka individer och relationer som barnet lever med.  Om vi t\u00e4nker att denna nisch ber\u00f6r milj\u00f6er som barnet \u00e4r bekant med sedan innan, kan nischen beh\u00f6va att breddas s\u00e5 att den nya milj\u00f6n (nu f\u00f6rskoleklassen) kan inkluderas i barnets nisch. Vi arbetar med detta omr\u00e5de genom vad som beskrivs som f\u00f6rberedande h\u00e4ndelser.<\/em> D\u00e5 alla barn har varierande erfarenheter och f\u00f6ruts\u00e4ttningar arbetar vi utifr\u00e5n den specifika barngrupp som d\u00e5 genomg\u00e5r \u00f6verg\u00e5ngen. De f\u00f6rberedande h\u00e4ndelserna kan handla om att bes\u00f6ka skolg\u00e5rden, bes\u00f6ka f\u00f6rskoleklassen med n\u00e5gra f\u00e5 barn i taget, samt f\u00e5r bes\u00f6k av f\u00f6rskoleklassl\u00e4raren p\u00e5 v\u00e5r f\u00f6rskola. Detta f\u00f6r att barnen ska f\u00e5 l\u00e4ra k\u00e4nna samt bygga en trygg relation till sina nya l\u00e4rare och skapa en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r den nya milj\u00f6n.<\/p>\n\n\n\n

Inf\u00f6r \u00f6verg\u00e5ngen som sker f\u00f6r barnet mellan f\u00f6rskolan och f\u00f6rskoleklassen har vi p\u00e5 v\u00e5r f\u00f6rskola tv\u00e5 typer av samtal under v\u00e5rterminen. Detta med grund i f\u00f6rskolans l\u00e4roplan d\u00e4r de beskriver att det ska finnas samarbetsformer som syftar till att f\u00f6rbereda b\u00e5de barnet och v\u00e5rdnadshavare f\u00f6r nya \u00f6verg\u00e5ngar (s.17).<\/p>\n\n\n\n

Vi erbjuder f\u00f6rst ett enskilt samtal mellan er v\u00e5rdnadshavare och en f\u00f6rskoll\u00e4rare, d\u00e4r vi kan reflektera vilka punkter eller situationer ni vill, respektive inte vill ta upp upp under kommande gemensamma \u00f6verg\u00e5ngssamtal med f\u00f6rskoleklassl\u00e4raren. Punkter som kan komma att diskuteras ber\u00f6r exempelvis:<\/p>\n\n\n\n