{"id":773,"date":"2025-04-24T11:43:56","date_gmt":"2025-04-24T11:43:56","guid":{"rendered":"https:\/\/sola.kau.se\/hagfors\/?page_id=773"},"modified":"2025-05-27T13:34:01","modified_gmt":"2025-05-27T13:34:01","slug":"interkultur-och-mangfald","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/sola.kau.se\/hagfors\/interkultur-och-mangfald\/","title":{"rendered":"Interkultur och m\u00e5ngfald"},"content":{"rendered":"\n
\n

\u201cDet svenska samh\u00e4llets \u00f6kande internationalisering st\u00e4ller h\u00f6ga krav p\u00e5 m\u00e4nniskors f\u00f6rm\u00e5ga att leva med och f\u00f6rst\u00e5 de v\u00e4rden som ligger i en kulturell m\u00e5ngfald. F\u00f6rskolan \u00e4r en social och kulturell m\u00f6tesplats som ska fr\u00e4mja barnens f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r v\u00e4rdet av m\u00e5ngfald\u201d (Skolverket, 2018, s.5-6).<\/p>\n<\/blockquote>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n

Blomster\u00e4ngens personal har tillsammans g\u00e5tt tv\u00e5 fortbildningskurser. Den f\u00f6rsta med fokus p\u00e5 interkulturellt arbete och f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt av Tobias H\u00fcbinette som \u00e4r docent i interkulturell pedagogik. Vid kursen f\u00f6rklarades inneb\u00f6rden av begreppet interkulturalitet, som kulturer som samspelar och berikar varandra. I boken Interkulturellt arbete i f\u00f6rskolan – med l\u00e4roplanen som grund, <\/em>bygger Stier & Riddersporre (2019) vidare p\u00e5 begreppet interkulturalitet genom att beskriva att det handlar om ett samspel och interaktion tillsammans i en m\u00e5ngkulturell f\u00f6rskola. Det kan \u00e4ven skildras b\u00e5de som ett befinnande i en organisation \/ grupp och som en arbetsmetod som fr\u00e4mjar samspel mellan m\u00e4nniskor. Personalen p\u00e5 Blomster\u00e4ngens f\u00f6rskola str\u00e4var efter att ha ett interkulturellt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt i praktiken. Detta f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt inneb\u00e4r enligt Stier & Riddersporre (2019) att vi f\u00f6ruts\u00e4tter att kulturer \u00e4r en produkt av socialt samspel. Kulturer \u00e4r inte enbart dynamiska och m\u00e5ngfacetterade, utan bildas och ombildas ocks\u00e5 p\u00e5 sociala arenor som exempelvis f\u00f6rskolan, i interaktioner mellan m\u00e4nniskor. Genom att arbeta med ett interkulturellt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt i praktiken har vi en h\u00e5llning som \u00e4r b\u00e5de kritisk samt reflekterande till oss sj\u00e4lva, till de normer som tas f\u00f6r givet samt f\u00f6rdomar. <\/p>\n\n\n\n

Den andra fortbildningskursen inriktade sig p\u00e5 ett normkritiskt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt och leddes av Manuel Almberg Missner (23 april, 2025). Under detta tillf\u00e4lle skildrades begreppet normer. Normer handlar om f\u00f6rv\u00e4ntningar samt f\u00f6rest\u00e4llningar som betraktas vara det normala eller normalt i en viss kontext. Normer kan exkludera och bidra till skapandet av problem samt begr\u00e4nsningar i vardagen f\u00f6r m\u00e4nniskor. I sin tur producerar normer ideal som kan vara anstr\u00e4ngande att leva upp till. Normkritiskt perspektiv och pedagogik handlar om att v\u00e4nda blicken mot normen och unders\u00f6ka f\u00f6rest\u00e4llningar. F\u00f6r att kunna utvecklas i detta arbete \u00e4r det mest betydelsefulla verktyget \u00e4r att avs\u00e4tta tid f\u00f6r reflektioner och diskussioner med v\u00e5rt arbetslag. <\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r ska vi arbeta normkritiskt och ha ett interkulturellt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt?<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Genom att arbeta normkritiskt och ha ett interkulturellt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt kan ge barnen m\u00f6jlighet att reflektera kring hur v\u00e4rlden ser ut och vilka normer vi har. Detta \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got l\u00e4roplanen lyfter att vi ska arbeta med i f\u00f6rskolan. I l\u00e4roplanen st\u00e5r det bland annat:  \u201cF\u00f6rskolan \u00e4r en social och kulturell m\u00f6tesplats som ska fr\u00e4mja barnens f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r v\u00e4rdet av m\u00e5ngfald. K\u00e4nnedom om olika levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden och kulturer kan bidra till att utveckla en f\u00f6rm\u00e5ga att f\u00f6rst\u00e5 och leva sig in i andra m\u00e4nniskors villkor och v\u00e4rderingar.\u201d<\/em> (Skolverket, 2018). L\u00e4roplanen lyfter ocks\u00e5 att f\u00f6rskolan ska spegla de v\u00e4rden och r\u00e4ttigheter och uttrycks i barnkonventionen. Barnkonventionen artikel 2 n\u00e4mner att ingen f\u00e5r diskrimineras, att alla barn \u00e4r lika mycket v\u00e4rda och har samma r\u00e4ttigheter (Unicef Sverige, 2018). <\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att kunna uppfylla dessa m\u00e5l \u00e4r det av stor vikt att vi som arbetar i f\u00f6rskolan arbetar normkritiskt och interkulturellt. Att vi granskar de normer som finns i f\u00f6rskolan och vilka kulturer som lyfts och vad vi kan f\u00f6r\u00e4ndra f\u00f6r att skapa en verksamhet som pr\u00e4glas av interkultur och m\u00e5ngfald.<\/p>\n\n\n\n

Kartl\u00e4ggning av normer<\/h2>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n

F\u00f6r att kartl\u00e4gga v\u00e5ra beteenden och omedvetna normer samt st\u00e4rka v\u00e5r medvetenhet kring \u00e4mnet k\u00f6pte v\u00e5r rektor Marie in boken “M\u00f6jligheter och utmaningar f\u00f6r f\u00f6rskola- i en tid av m\u00e5ngfald och r\u00f6rlighet<\/em>\u201d d\u00e4r dem belyser att det som normaliseras i f\u00f6rskola beh\u00f6ver reflekteras \u00f6ver f\u00f6r att synligg\u00f6ras. I kollegiala reflektioner kan pedagoger i f\u00f6rskolan synligg\u00f6ra normer och v\u00e4rderingar i det vardagliga arbetet, f\u00f6r att p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt m\u00f6jligg\u00f6ra ett f\u00f6r\u00e4ndringsarbete som fr\u00e4mjar den sociala integrationen (Delblanc, Harju & \u00c5kerblom, 2021).<\/p>\n\n\n\n

Utifr\u00e5n fortbildningskurs och inneh\u00e5llet i ovanst\u00e5ende bok, genomf\u00f6rde vi ett reflektionsm\u00f6te d\u00e4r rektorn tilldelade fokusomr\u00e5det normer och kartl\u00e4ggning av dessa.<\/p>\n\n\n\n

Det framkom under v\u00e5ra reflektioner att vi tidigare oreflekterat anv\u00e4nt begrepp som \u201ccool, h\u00e4ftig, snyggt\u201d i kommunikation med pojkarna p\u00e5 v\u00e5r f\u00f6rskola, medan flickorna bem\u00f6tts med begrepp som \u201cgullig, fin, s\u00f6t\u201d.<\/p>\n\n\n\n

Reflektionen synliggjorde ocks\u00e5 omedveten introduktion av material till barnen, d\u00e4r pojkarna ofta introducerades till bygg & konstruktion medan flickorna oftast fick tillg\u00e5ng de dr\u00e4kter och rekvisita varje avdelning har att tillg\u00e5 inf\u00f6r exempelvis gestaltning.<\/p>\n\n\n\n

Vidare synliggjordes ocks\u00e5 ett f\u00f6rgivettagande g\u00e4llande familjekonstellation mamma, pappa & barn. <\/p>\n\n\n\n

Under reflektionstillf\u00e4llet uppm\u00e4rksammades ocks\u00e5 de kristna traditionerna vi synligg\u00f6r i verksamheten f\u00f6ljt av svenska kulturbegrepp och f\u00f6rgivettaganden. Vi lyfter p\u00e5sk, jul och halloween, att fredagarna kan avslutas med tacomys etc. utan att egentligen reflekterat \u00f6ver halloweens faktiska ursprung fr\u00e5n USA eller tacosens ursprung som har sina r\u00f6tter i Mexico. <\/p>\n\n\n\n

Vi f\u00f6rde ocks\u00e5 diskussioner g\u00e4llande traditioner inom den svenska f\u00f6rskolans kultur och hur vi lyfter\/inte lyfter olika kulturer inom Sveriges ramar, d\u00e4ribland den samiska kulturen.<\/p>\n\n\n\n

Hur vill vi arbeta med interkultur och normkritiskt arbetss\u00e4tt?<\/h2>\n\n\n
\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n

Vi har tidigare blivit tilldelade boken f\u00f6rskoll\u00e4rarens pedagogiska ledarskap.<\/em> Denna lyftes fram i reflektionsm\u00f6tet d\u00e5 en av pedagogerna s\u00e4rskilt uppm\u00e4rksammat hur denna bok ocks\u00e5 lyfter vikten av att samsynt kommunicera i arbetslaget, f\u00f6r att detta ska leda till en medvetenhet g\u00e4llande val av begrepp och hur de anv\u00e4nds (Riddersporre & Stier, 2021)
<\/p>\n\n\n

\n
\"\"<\/figure><\/div>\n\n\n

Vi har vi g\u00e5tt en s.k normspaning i v\u00e5ra inne-och utemilj\u00f6er d\u00e4r vi ville f\u00e5 syn p\u00e5 hur dem \u00e4r uppbyggda utifr\u00e5n normkritiska \u00f6gon. F\u00f6rskolan har ett n\u00e4ra samarbete med biblioteket d\u00e4r personalen nu p\u00e5 ett medvetet s\u00e4tt v\u00e4ljer b\u00f6cker som belyser familjekonstellationer, olika traditioner och kulturer samt barnens fria val inom sitt intresseomr\u00e5de. M\u00e5nga av b\u00f6ckerna frontas nu p\u00e5 olika st\u00e4llen p\u00e5 v\u00e5ra avdelningar f\u00f6r att v\u00e4cka nyfikenhet och samtal kring dem. <\/p>\n\n\n\n

Efter v\u00e5r fortbildning ledd av Manuel Almberg Missner (23 april, 2025) har vi blivit belysta om betydelsen av mikrohandlingar. Det uppm\u00e4rksammade arbetslaget om normer som ber\u00f6r genus och skapade en medvetenhet kring v\u00e5ra ordval och dess betydelse i f\u00f6rskolan. Medvetenheten bidrog till ett f\u00f6r\u00e4ndrat t\u00e4nkande samt arbetss\u00e4tt kring v\u00e5ra skilda uttryck mot pojkar och flickor. I st\u00e4llet f\u00f6r att anv\u00e4nda ben\u00e4mningar av kl\u00e4der som \u201ccool\u201d och \u201cfin\u201d, uppmuntrar vi barnen till att exempelvis beskriva sina kl\u00e4der som mjuk, stickig, varm etc.<\/p>\n\n\n\n

Vi har kontinuerligt reflektion i arbetslagen kring hur vi medvetet kan kommunicera med v\u00e5rdnadshavarna, h\u00e4r blir b\u00e5de den muntliga och skriftliga kommunikationen viktiga aspekter f\u00f6r hur mottagaren kommer att ta emot informationen, samt vilka f\u00f6rv\u00e4ntningar som omedvetet framst\u00e4lls p\u00e5 mottagaren (Riddersporre & Stier, 2021, s. 121). <\/p>\n\n\n

\n
\"\"
(K\u00e4lla: Akademibokhandeln.se<\/mark>)<\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n

I f\u00f6rh\u00e5llande till v\u00e5r kartl\u00e4ggning g\u00e4llande traditioner, har vi nu best\u00e4llt den m\u00e5ngkulturella almanackan f\u00f6r att vi pedagoger ska bli mer uppm\u00e4rksamma och medvetna g\u00e4llande h\u00f6gtider inom flertalet religioner och kulturer. I almanackan lyfts ocks\u00e5 specifika dagar f\u00f6r funktionsvariationer, dagar f\u00f6r hbtqia-fr\u00e5gor samt dagar som uppm\u00e4rksammar minoriteter. <\/p>\n\n\n\n

Almanackan kommer anv\u00e4ndas som ett verktyg i v\u00e5rt normkritiska arbete f\u00f6r att ge barnen f\u00f6ruts\u00e4ttningar att utveckla f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r m\u00e5ngfald samt f\u00f6ruts\u00e4ttningar att utveckla och utforska sin identitet. <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u201cDet svenska samh\u00e4llets \u00f6kande internationalisering st\u00e4ller h\u00f6ga krav p\u00e5 m\u00e4nniskors f\u00f6rm\u00e5ga att leva med och f\u00f6rst\u00e5 de v\u00e4rden som ligger i en kulturell m\u00e5ngfald. F\u00f6rskolan \u00e4r en social och kulturell m\u00f6tesplats som ska fr\u00e4mja barnens f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r v\u00e4rdet av m\u00e5ngfald\u201d… Forts\u00e4tt l\u00e4sa →<\/a><\/p>\n","protected":false},"author":6578,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-773","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hagfors\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/773","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hagfors\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hagfors\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hagfors\/wp-json\/wp\/v2\/users\/6578"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hagfors\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=773"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hagfors\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/773\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1012,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hagfors\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/773\/revisions\/1012"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hagfors\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=773"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}