{"id":252,"date":"2024-05-21T09:14:13","date_gmt":"2024-05-21T07:14:13","guid":{"rendered":"https:\/\/sola.kau.se\/hingiodexamensarbeten\/?p=252"},"modified":"2024-06-26T09:18:47","modified_gmt":"2024-06-26T07:18:47","slug":"hur-kan-narodlade-alger-anvandas-i-industrin","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sola.kau.se\/hingiodexamensarbeten\/2024\/05\/21\/hur-kan-narodlade-alger-anvandas-i-industrin\/","title":{"rendered":"Mikroalger m\u00f6ter industrin?"},"content":{"rendered":"\n

Linn\u00e9a Pettersson<\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n h\u00e5rt arbetande vatten- och luftrenare till v\u00e4rdefull produkt, det \u00e4r n\u00e5gra f\u00e5 av de meriter mikroalger besitter. Dessa mikroskopiskt sm\u00e5 superhj\u00e4ltar hoppas Nordic Paper p\u00e5 att kunna utnyttja i framtiden p\u00e5 bruket i B\u00e4ckhammar.<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Algers h\u00f6geffektiva f\u00f6rm\u00e5ga n\u00e4r det kommer till kolbindning genom fotosyntes, g\u00f6r dem b\u00e5de l\u00f6nsamma och milj\u00f6v\u00e4nliga att odla. Tillv\u00e4xthastigheten hos alger \u00e4r upp till fyrtio g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n m\u00e5nga landlevande v\u00e4xter. En annan f\u00f6rdel med algerna \u00e4r att de l\u00e4tt binder till sig giftiga \u00e4mnen och tungmetaller (Paul et al. 2021). I studier har man kunnat bevisa att alger har visat sig innehava en stor roll i den problematiserade energikrisen, globala uppv\u00e4rmningen samt vattenreningsfr\u00e5gan.<\/p>\n\n\n\n

Algernas biomassa g\u00e5r utm\u00e4rkt att ta vara p\u00e5, den \u00e4r v\u00e4lf\u00f6rsedd med n\u00e4rings\u00e4mnen s\u00e5 som lipider, proteiner och kolhydrater. Det \u00e4r p\u00e5 grund av dessa f\u00f6rm\u00e5gor som algen blir s\u00e5 m\u00e5ngfacetterad n\u00e4r det kommer till slutprodukter (Paul et al. 2021). En av dessa slutprodukter \u00e4r biobr\u00e4nsle. Med hj\u00e4lp utav av att fermentera kolhydraterna i algbiomassan kan dessa bidra till produktion av bioetanol, och av lipiderna kan biodiesel eller bioolja produceras. Andra potentiella produkter som kan frambringas utav alger \u00e4r: livsmedel, kosttillskott, bioplast och till och med l\u00e4kemedel (M. Diaz Hornes da Rosa et al. 2023).<\/p>\n\n\n\n

Alger har behov av v\u00e4rme, vatten, n\u00e4rings\u00e4mnen, koldioxid och inte minst solenergi f\u00f6r att kunna v\u00e4xa. Implementerar man algodling p\u00e5 B\u00e4ckhammar bruk kan algerna d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6rses med spillv\u00e4rme fr\u00e5n \u00f6vrig produktion p\u00e5 bruket, de kan sedan frodas i det processvatten som l\u00e4mnat det interna reningsverket och slutligen kan r\u00f6kgaserna pumpa algerna med den koldioxid som de beh\u00f6ver. S\u00e5ledes f\u00e5r man en symbios mellan bruket och algodlingen, vilket bidrar med stora milj\u00f6nytta. F\u00f6r att f\u00f6rse alger med den n\u00e4ring de beh\u00f6ver \u00e4r alternativen att antingen tills\u00e4tta det kemiskt eller genom n\u00e4ringsberikat spillvatten. Instanser som kommunen eller n\u00e4rliggande g\u00e5rdar som bedriver djurh\u00e5llning kan med dess spillvatten f\u00f6rse algerna med b\u00e5de n\u00e4ring och vatten. Spillvatten \u00e4r ofta problematiskt att ta tillvara p\u00e5, men med ett samarbete med Nordic Paper B\u00e4ckhammars algodling, skulle b\u00e5da parter gynnas.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4r det d\u00e5 m\u00f6jligt att h\u00e5lla en algodling p\u00e5 Nordic paper B\u00e4ckhammar?<\/p>\n\n\n\n

Men hj\u00e4lp av studier, intervjuer och omfattande unders\u00f6kningar kan det konstateras att en algodling p\u00e5 B\u00e4ckhammar bruk \u00e4r fullt m\u00f6jligt. Det kvarst\u00e5r emellertid en hel del arbete i forskningen kring alger. Det finns d\u00e4remot lovande slutprodukter som kan nyttjas redan idag t.ex.: g\u00f6dsel, biokol och djurfoder.
G\u00f6dsel skulle framst\u00e4llas genom torkning utav algbiomassan, med hj\u00e4lp av den spillv\u00e4rme som l\u00e4mnar bruket. Godset skulle sedan kunna f\u00f6rse privatkonsumenter och f\u00f6retag med jordf\u00f6r\u00e4dling.
Biokol kan framst\u00e4llas genom en teknik som heter hydrotermisk karbonisering (HTC). HTC \u00e4r en energieffektiv process d\u00e4r den bl\u00f6ta algmassan bearbetas i 200-250\u00b0C i h\u00f6gt tryck f\u00f6r att omvandla v\u00e5t massa till HTC-kol (RISE u.\u00e5). Efter processen kan HTC-kolet separeras fr\u00e5n vattnet. Kvar har man d\u00e5 ett biokol som g\u00e5r att anv\u00e4nda till bl.a. jordf\u00f6rb\u00e4ttring. En annan f\u00f6rdel med biokol \u00e4r att kolet kan bindas under en l\u00e5ng tid och gr\u00e4ver man d\u00e5 ner det i jorden kan det bidra med en l\u00e5ngvarig kols\u00e4nka.
H\u00f6nsfoder \u00e4r n\u00e5got som \u00e4r bepr\u00f6vat sedan tidigare inom industriell algodling p\u00e5 industrier med liknande f\u00f6ruts\u00e4ttningar Nordic Papers B\u00e4ckhammar. Det \u00e4r ocks\u00e5 bevisat att algerna \u00e4r s\u00e4kra att mata h\u00f6sen med. H\u00f6nsen uppskattar smaken utav algerna, samtidigt som de bidrar till en h\u00e4rligt gul f\u00e4rg till \u00e4ggulan (Algoland, 2021). N\u00e4r det kommer till n\u00e4ringstillf\u00f6rsel av algerna i dagsl\u00e4get s\u00e5 skulle den s\u00e4kraste metoden vara att f\u00f6rse algerna med kemiskt tillsatt n\u00e4ring. Detta f\u00f6r att undvika den risk f\u00f6r \u00f6verg\u00f6dning som kan intr\u00e4ffa om algerna inte binder till sig all den n\u00e4ring som de f\u00f6rses med. Skulle det likv\u00e4l efter platsspecifika unders\u00f6kningar g\u00e5 att implementera en n\u00e4ringstillf\u00f6rsel, baserad p\u00e5 andra instansers spillvatten, hade det kunnat bidra till en cirkul\u00e4r ekonomi mellan Nordic Paper och m\u00f6jlig samarbetspartner.   <\/p>\n\n\n\n

\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n\n\n\n
\"\"<\/figure>\n<\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Linn\u00e9a Pettersson Fr\u00e5n h\u00e5rt arbetande vatten- och luftrenare till v\u00e4rdefull produkt, det \u00e4r n\u00e5gra f\u00e5 av de meriter mikroalger besitter….<\/p>\n","protected":false},"author":80,"featured_media":271,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-252","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-8"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hingiodexamensarbeten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/252","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hingiodexamensarbeten\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hingiodexamensarbeten\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hingiodexamensarbeten\/wp-json\/wp\/v2\/users\/80"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hingiodexamensarbeten\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=252"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hingiodexamensarbeten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/252\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":277,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hingiodexamensarbeten\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/252\/revisions\/277"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hingiodexamensarbeten\/wp-json\/wp\/v2\/media\/271"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hingiodexamensarbeten\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=252"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hingiodexamensarbeten\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=252"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/hingiodexamensarbeten\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=252"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}