Jag har gått in och undersökt diverse sociala medier från dessa artister: Louie Zong, Laleh, Ragina Spektor, Porter Robinson, alt-j och Sam Smith. Efter att ha antecknat ned mina intryck så har jag dessa tankar om deras likheter och olikheter i hur de jobbar med sociala medier.
Likheter:
- Alla förutom Laleh, och alt-j verkade mest aktiva på twitter. Men även de använde twitter ungefär lika som mycket som deras andra sociala medier. Twitter är kanske inte nödvändigtvis stället där de får flest följare eller likes, men formatet gör att de gärna skriver något ofta och det känns därför mycket mer personligt. Jag lade också märke till att det i överlag kändes som att det skedde mycket mer interaktion med fansen på twitter än andra plattformar p.g.a, snabbar konversationer och funktionen med retweets.
- Alla artisterna har en väldigt tydlig och genomgående grafisk profil på samtliga plattformar. Laleh har klara, fina, hoppfulla färger i sina bilder medans Sam Smith har ett tydligt blommigt tema, och alt-j framställs alltid med lite “fula” bilder och utvaskade färger.
- Alla använder Facebook sparsamt och för de viktigaste uppdateringarna, och har alltid med en bild. (Förutom Louie Zong som inte har en officiell facebook).
- Det flesta av dessa artister lade nästan bara upp samma material på instagram som facebook. Det tillkom en och en annan extra bild på instagram från backstage eller liknande, men inte superstor skillnad på materialen överlag.
Olikheter:
- Regina Spektor använde sin twitter och sin instagram till att väldigt mycket prata om gamla minnen. Jag antar att det passar henne bra då hon verkar ha en lång historia som artist och är nära knuten till den historien.
- Flera av artisterna skrev om någon form av politiska budskap, vilket ofta passade in i artistens helhet och kändes personligt och jag kan också förstå tanken att vilja använda sin sociala media som en kanal för att föra ut ett budskap. Dock lärde jag mig att det kan va bra att begränsa sig hur ofta man gör något sådant. Även om det är ett nobelt budskap kan det bli så att man når ut mindre om man upprepar det för ofta. Det kände jag själv lite, att jag tröttnade, när jag kollade in Regina Spektors sociala kanaler.
- Deras hemsidor varierade mycket. Vissa var bara en enkel bild med några länkar, andra hade små spel där man kunde åka omkring och utforska deras album art. Båda varianterna funkade bra. Jag uppskattade verkligen de som hade dessa små spel (Porter Robinson, alt-j), då det verkligen blev naturligt att stanna en stund på sidan och lyssna lite på musiken.
- Det känns som att flera av dessa artister har valt ut en social media som passar de bäst och som de använder mest: Louie Zong och Porter Robinson använde twitter extremt flitigt för att prata med följarna och baserar mycket av sitt artiskap på youtube-videos. Samtidigt kände jag att Laleh gjorde sig bäst på instagram med många fina bilder, tillsammans med texter hon själv skrivit.
- Sam Smith hade en smart taktik som han körde på facebook, instagram, och twitter där han lade upp bilder med små fina och filosofiska textsnuttar som hörde ihop med ett kommande släpp.
Överlag blev jag förvånad över hur jag personligen kunde uppskatta twitter mer än andra medier just för att det kändes mer personligt och att fansen kändes mycket mer närvarande. Men det är också viktigt att finnas på många ställen så att även de användare som håller sig till endast en av de sociala medierna kan ta del av viktig information om släpp och sådant. Det var en rolig uppgift att analysera detta och är nästan lite sugen på att kontakta några av artisterna och ge dem tips på hur det kan göra detta bättre.