Den akademiska uppsatsen har länge använts som slutexamination i högre utbildningar i Sverige, den används också för att utvärdera utbildningens kvalitet. I dag använder många studenter artificiell intelligens (AI) som hjälpmedel i sina studier och frågan är hur detta påverkar uppsatsskrivandets natur och värde.
Med det här bidraget vill vi sätta fokus på uppsatsskrivandet i framtiden, vilka förmågor vi vill att studenten ska utveckla, och vad det är som ska examineras. Med hjälp av AI (t.ex. ChatGPT) kan studenter snabbt och enkelt få hjälp att producera nyskriven text, något som tidigare har varit en stor del av att skriva uppsats inom många olika ämnesområden. Dysthe m.fl. (2011) framhåller två huvudfunktioner med textproduktion: att presentera respektive att processa kunskap. Vi behöver ta ställning till vilka förmågor som är centrala. Är t.ex. förmågan att producera text viktig, och i så fall, med vilket syfte? Om syftet med en text är att kunna presentera ett innehåll på ett tydligt sätt, så blir det viktigt att kunna hantera de verktyg som nu finns tillgängliga och som studenterna kommer att ha tillgång till i sina framtida yrkesliv. Med det perspektivet är det kanske viktigt att utveckla en slags redaktörskompetens. Om det är centralt att studenterna utvecklar en förmåga att använda skrivandet som redskap i sin egen kunskapsutveckling, behöver fokus istället vara där. Oavsett vägval, är det viktigt att tänka på vad det är som ska examineras och hur den förmågan ska kunna mätas på ett rättssäkert sätt.
Undersökningen utgår från ett seminarium där lärare från olika institutioner på Karlstads Universitet bjudits in att i grupp diskutera ett antal frågeställningar kopplade till AI och den skrivna uppsatsen. Lärargrupperna kommer därefter anteckna sammanfattningar av sina diskussioner i en Padlet. Dessa kommer sedan samlas in och analyseras med tematisk analys (Braun & Clarke, 2006).
Under presentationen kommer vi att presentera lärares olika perspektiv på syftet med den skrivna uppsatsen, uppfattningar kring hur syftet bör/kan uppnås under de nya förutsättningarna där alla har tillgång till högkvalitativ textgenererande AI, samt olika idéer på hur förmågorna bör examineras.
Keywords: AI, Akademiska uppsatser, Digitalisering, Driva förändring, Framtidsförmågor
Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2), 77-101.
Dysthe, O., Hertzberg, F. & Hoel, T.L. (2011). Skriva för att lära: skrivande i högre utbildning. (2., [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
