{"id":2198,"date":"2021-11-15T13:02:47","date_gmt":"2021-11-15T12:02:47","guid":{"rendered":"https:\/\/sola.kau.se\/keeponteaching\/?p=2198"},"modified":"2022-02-14T14:07:40","modified_gmt":"2022-02-14T13:07:40","slug":"larandemal-blooms-taxonomi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/sola.kau.se\/keeponteaching\/larandemal-blooms-taxonomi\/","title":{"rendered":"L\u00e4randem\u00e5l: Blooms taxonomi"},"content":{"rendered":"\n

Blooms taxonomi f\u00f6r att skriva l\u00e4randem\u00e5l med systematiserade, aktiva verb som beskriver en progression av kunskap, f\u00e4rdighet och f\u00f6rm\u00e5ga.<\/em><\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n

L\u00e4randem\u00e5l kan skrivas f\u00f6r olika niv\u00e5er, fr\u00e5n enklare till mer komplexa former av kunskap, f\u00f6rst\u00e5else och f\u00f6rm\u00e5ga. <\/p>\n\n\n\n

Kunskapstaxonomier \u00e4r <\/strong>ett s\u00e4tt att systematiskt beskriva en progression av kunskaper f\u00e4rdigheter, f\u00f6rm\u00e5gor och f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt, fr\u00e5n enklare s\u00e5dana till alltmer komplexa och sammansatta. Verben som ing\u00e5r i kursers l\u00e4randem\u00e5l tillsammans med beskrivningar av kunskapsinneh\u00e5ll, h\u00e4mtas fr\u00e5n olika taxonomier. <\/p>\n\n\n\n

En mycket spridd s\u00e5dan \u00e4r Blooms taxonomi <\/strong>med ursprung fr\u00e5n mitten av 1950-talet. Den finns i flera reviderade versioner<\/strong>, bland annat av Krathwohl (2002). I universitetets anvisningar f\u00f6r att skriva kursplaner f\u00f6resl\u00e5s en utvecklad version av Blooms taxonomi fr\u00e5n Gr\u00f6nlund (1995, Se ocks\u00e5 tabellen nedan). Den inneh\u00e5ller bra exempel p\u00e5 aktiva verb sorterade i en progressionsordning<\/strong>. Men den \u00e4r inte att se som en obligatorisk, avgr\u00e4nsad samling. Det \u00e4r allts\u00e5 m\u00f6jligt att anv\u00e4nda andra systematiseringar. <\/p>\n\n\n\n

Blooms taxonomi inneh\u00e5ller fyra kunskapsdimensioner<\/strong>, faktakunskap, konceptkunskap, procedurkunskap och metakognitiv kunskap som i sin tur har underavdelningar.<\/p>\n\n\n\n

I anv\u00e4ndningar av Blooms taxonomi anv\u00e4nds ibland en pyramid <\/strong>f\u00f6r att beskriva de olika niv\u00e5erna <\/strong>i kunskapsutvecklingen. De \u00e4r alla beroende av varandra och niv\u00e5er i pyramidens bas kan d\u00e4rmed inte ses som mindre viktiga. Att minnas grundl\u00e4ggande begrepp och dess inneb\u00f6rder och kunna beskriva och namnge dem \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r f\u00f6rst\u00e5else, analys, v\u00e4rdering och nyskapande.<\/p>\n\n\n\n

I andra beskrivningar av Blooms taxonomi finns f\u00f6rslag p\u00e5 aktiva verb <\/strong>som kan anv\u00e4ndas i utformningen av l\u00e4randem\u00e5l<\/strong>, men ocks\u00e5 som underlag f\u00f6r bed\u00f6mning och examinationer<\/strong>. Bed\u00f6mningar b\u00f6r inriktas mot att unders\u00f6ka om studenten kan utf\u00f6ra de f\u00f6rv\u00e4ntade handlingarna p\u00e5 kursens inneh\u00e5ll. Det \u00e4r viktigt att verben anv\u00e4nds s\u00e5 att de beskriver vad studenterna ska kunna g\u00f6ra <\/em><\/strong>och inte endast plockas fr\u00e5n taxonomiernas listor. Verbet redog\u00f6ra har i diskussioner med akademiska l\u00e4rare visat sig kunna betyda f\u00f6rklara, beskriva osv. Fr\u00e5gan, \u201dVad vill jag att studenterna egentligen ska kunna g\u00f6ra<\/em>?.<\/p>\n\n\n\n

Aktiva verb<\/h2>\n\n\n\n

Bearbetat efter Gr\u00f6nlund (1995) (Ur Anvisning vid skrivande av kursplaner p\u00e5 grundniv\u00e5 och avancerad niv\u00e5<\/em>)<\/p>\n\n\n\n

Faktakunskaper<\/strong><\/td>F\u00f6rst\u00e5else<\/strong><\/td>Till\u00e4mpning<\/strong><\/td>Analys<\/strong><\/td>Syntes<\/strong><\/td>V\u00e4rdering<\/strong><\/td><\/tr>
Ange<\/td>Anv\u00e4nda<\/td>Anv\u00e4nda<\/td>Ange<\/td>Framst\u00e4lla<\/td>Avg\u00f6ra<\/td><\/tr>
Beskriva<\/td>Generalisera<\/td>Ber\u00e4kna<\/td>Differentiera<\/td>F\u00f6rklara<\/td>Bed\u00f6ma<\/td><\/tr>
Citera<\/td>F\u00f6rklara<\/td>Bevisa<\/td>Identifiera<\/td>H\u00e4nf\u00f6ra<\/td>Bevisa<\/td><\/tr>
Definiera<\/td>F\u00f6rsvara<\/td>F\u00f6rbereda<\/td>Illustrera<\/td>Kategorisera<\/td>F\u00f6resl\u00e5<\/td><\/tr>
Identifiera<\/td>F\u00f6rutse<\/td>F\u00f6rutse<\/td>Indela<\/td>Kombinera<\/td>F\u00f6rklara<\/td><\/tr>
Lista<\/td>Ge exempel<\/td>L\u00f6sa<\/td>Peka ut<\/td>Konstruera<\/td>F\u00f6rsvara<\/td><\/tr>
Lokalisera<\/td>Redog\u00f6ra f\u00f6r<\/td>Modifiera<\/td>Reflektera<\/td>Modifiera<\/td>J\u00e4mf\u00f6ra<\/td><\/tr>
Markera<\/td>Reflektera<\/td>Producera<\/td>Relatera<\/td>Organisera<\/td>Komma fram till<\/td><\/tr>
N\u00e4mna<\/td>Sammanfatta<\/td>Relatera<\/td>Separera<\/td>Planera<\/td>Kontrastera<\/td><\/tr>
Recitera<\/td>Skilja<\/td>Skissera<\/td>Skissera<\/td>Rekonstruera<\/td>Kritisera<\/td><\/tr>
Upprepa<\/td>Skriva om<\/td>Till\u00e4mpa<\/td>Sortera<\/td>Relatera<\/td>Motivera<\/td><\/tr>
V\u00e4lja<\/td>Utveckla<\/td>Uppt\u00e4cka<\/td>Urskilja<\/td>Sammanfatta<\/td>Relatera<\/td><\/tr>
 <\/td> <\/td>Verkst\u00e4lla<\/td>V\u00e4lja<\/td>Sammanst\u00e4lla<\/td>Sammanfatta<\/td><\/tr>
 <\/td> <\/td>Visa<\/td> <\/td>Skapa<\/td>St\u00f6dja<\/td><\/tr>
 <\/td> <\/td> <\/td> <\/td>T\u00e4nka ut<\/td>Ta st\u00e4llning till<\/td><\/tr>
 <\/td> <\/td> <\/td> <\/td>Utarbeta<\/td>V\u00e4rdera<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

Referenser<\/h2>\n\n\n\n

Anvisning vid skrivande av kursplaner p\u00e5 grundniv\u00e5 och avancerad niv\u00e5<\/strong><\/strong> (Se Inslaget<\/em>, Dokumenth\u00f6rnan<\/em>, samlingen Mallar, blanketter och manualer<\/em>, under rubriken Utbildningsadministration<\/em>. (Enbart svensk version.)<\/p>\n\n\n\n

Gronlund, N. E. <\/strong>(1995). How to write and use instructional objectives<\/em>. Simon & Schuster Books for Young Readers.<\/p>\n\n\n\n

Krathwohl, D. R. <\/strong>(2002). A revision of Bloom\u2019s taxonomy: An overview. Theory into practice<\/em>, 41<\/em>(4), 212\u2013218.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Blooms taxonomi f\u00f6r att skriva l\u00e4randem\u00e5l med systematiserade, aktiva verb som beskriver en progression av kunskap, f\u00e4rdighet och f\u00f6rm\u00e5ga.<\/p>\n","protected":false},"author":60,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[286],"tags":[148],"class_list":["post-2198","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kursmal-2","tag-kursmal"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/keeponteaching\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2198","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/keeponteaching\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/keeponteaching\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/keeponteaching\/wp-json\/wp\/v2\/users\/60"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/keeponteaching\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2198"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/keeponteaching\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2198\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3771,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/keeponteaching\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2198\/revisions\/3771"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/sola.kau.se\/keeponteaching\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2198"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/keeponteaching\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2198"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/sola.kau.se\/keeponteaching\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2198"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}